Byggsektorn är en av de äldsta projektbaserade industrierna i vår tid. I byggprojekt skapas och delas en stor mängd information, ofta i form av Bygghandlingar som är juridiskt bindande dokument vilka ligger till grund för utförandet av byggnadsverk. Det kan vara oklart vem som ska läsa vilka handlingar, vem som ansvarar för att handlingarna blir lästa, att handlingarna blivit förstådda, efterföljda och hur informationen vidarebefordras på arbetsplatsen. Det är många parametrar som spelar roll för att hanteringen av Bygghandlingarna skall fungera bra, så som ansvarsfördelning, kommunikation etc. Målet med studien var att kartlägga och besvara frågan om hur STRABAG Sveriges hantering av Bygghandlingar fungerar.

I Bodens centrum har skett ett stort ombyggnadsprojekt där det framförallt skapats nya ytskikt med betongplattor, granit och asfalt. Samtidigt har det även ingått två etapper med ombyggnad av dagvattenledningar.Under min praktik och mitt sommarjobb vis ombyggnationen av Boden centrum har jag arbetat som arbetsledare. Under denna period blev jag varse om problematiken med felaktigheter i ritningar och olika former av Bygghandlingar. Under ombyggnationen identifierades främst tre sorter av fel;? troligen bristande kunskap hos konstruktören/arkitekten om hur olika moment utförs praktiskt,? de personer som ritat projektet har felaktigt underlag att utgå ifrån vad gäller befintliga höjder, avstånd och material,? en del fel verkar dock beror på den mänskliga faktorn där det blivit tankefel eller slarvFör att minska felaktigheter och därmed öka kvalitén på ritningar och Bygghandlingar identifierades fem viktiga delar i byggprocessen? Projektörer/Konstruktörer/Arkitekter Om detta led i byggprocessen besökte arbetsplatserna oftare och speciellt vid de tillfällen då fel eller problem uppstått för att ta lärdom och undvikna liknande framtida problem.? Tredjepartskontrollant En oberoende person med god kunskap i ämnet och möjlighet att syna ritningarna innan dessas går ut till entreprenören kan minimera fel så att allvarliga konsekvenser inte uppstår.? Legitimering/Certifiering? Expertgrupp/Haverikommission Boverket har föreslaget tillsättande av expertgrupp, vilket ännu inte blivit verklighet..

SammanfattningDetta examensarbete är ett utformningsprojekt av en platsbyggd villa. Frågeställningen tillprojektet var hur man kan utforma en villa.Jag har undersökt vilka A-ritningar, K-ritningar samt statiska beräkningar som behövs för attproducera en platsbyggd villa.Resultatet visar färdiga ritningar till Bygghandlingar vilket betyder enplans villa medattraktiv/öppen planlösning och en stark byggnadsstil med tydliga inflytanden av funkisstil.Detta tydliggörs genom pulpettaken, och fasaden som är delvis liggande panel, delvis vitputsad.Yta: 153 kvmAntal rum: 6, varav sovrum: 3.

Uppsatsen handlar om hur en äldre byggnad av torp-liknande slag kan renoveras till att bli enbyggnad av modern standard. Detta görs genom att stegvis gå igenom de delar som behöveruppdateras och ge exempel på hur de kan förbättras för att nå upp till en modern standard.Samtidigt har även två modeller gjorts. En i ?Revit Structure? över byggnadens konstruktion,men även en i ?Revit Architecture? där en möjlig ny planlösning ges. Till slut mynnar detta uti ett förlag till ny planlösning som innehåller alla de beståndsdelar som behövs för att skapa enmodern bostad.

Den 2 juli 2014 blev det enligt lag tillåtet för en- och tvåbostadshusägare att uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter på den egna fastigheten. Rapporten undersöker vilket genomslag lagändringen har haft i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Undersökningen visar att lagändringen ännu inte har haft något stort genomslag. I rapporten undersöks även en utvald del av marknadsaktörers utbud av attefallshus avsett som komplementbostadshus. Ett attefallshus utformas med miljövänligt hållbara material och inspireras av Vitruvius tre principer för god arkitektur. Huset konstrueras med avsikt att uppfylla kraven som ställs i PBL, PBF, BBR och EKS.

Tidigare studier visar att ansvarsfrågan för fuktsäkerheten är oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsäkerhet som i sin tur kan leda till hälsoproblem för de boende.Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehåller tydligare regler och omformulerade krav gällande fuktsäkert byggande.Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förändringar som måste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22). Målet med arbetet är att klarlägga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bättre rutiner för fuktsäkerheten.Arbetet grundar sig på en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsäkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har även en fallstudie genomförts, på ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, där aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats.

Tidigare studier visar att ansvarsfrågan för fuktsäkerheten är oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsäkerhet som i sin tur kan leda till hälsoproblem för de boende.Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehåller tydligare regler och omformulerade krav gällande fuktsäkert byggande.Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förändringar som måste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22). Målet med arbetet är att klarlägga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bättre rutiner för fuktsäkerheten.Arbetet grundar sig på en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsäkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har även en fallstudie genomförts, på ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, där aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats.

Försenade projekt är vanligt förekommande i byggbranschen och ger i regel en ökad kostnad för projektet. I examensarbetet studeras vad som är orsakerna till att förseningar uppstår och även hur ekonomin för projekten påverkas.Arbetet bygger på att författaren har intervjuat personer som har haft goda kunskaper om projekten och dess förseningar. I studien har fyra projekt som blivit försenade studerats. Respondenterna har varit platschefer för tre av projekten, en arbetschef för det fjärde projektet samt beställare för två av de studerade projekten.Syftet med examensarbetet är att försöka kartlägga orsakerna till att byggprojekt blir försenade. Det ska även framkomma förslag till hur förseningar kan elimineras eller minskas.Studien har visat att förseningar kan uppstå i flera olika skeden.

Försenade projekt är vanligt förekommande i byggbranschen och ger i regel en ökad kostnad för projektet. I examensarbetet studeras vad som är orsakerna till att förseningar uppstår och även hur ekonomin för projekten påverkas.Arbetet bygger på att författaren har intervjuat personer som har haft goda kunskaper om projekten och dess förseningar. I studien har fyra projekt som blivit försenade studerats. Respondenterna har varit platschefer för tre av projekten, en arbetschef för det fjärde projektet samt beställare för två av de studerade projekten.Syftet med examensarbetet är att försöka kartlägga orsakerna till att byggprojekt blir försenade. Det ska även framkomma förslag till hur förseningar kan elimineras eller minskas.Studien har visat att förseningar kan uppstå i flera olika skeden.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är isynnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där sammatyp av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring somde kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågårmed att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inomBoKlok.Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerarmindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtidaNormallägen.Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloksintranät.Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellanarbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad.

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar på bärverksdelarLängsta möjliga spännvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmågaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades.Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. .

Detta examensarbete är ett förarbete till en utveckling av en kalkylmodell för regionnät. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett projekts utfall samt att ge förslag på hur Linjemontage kan utveckla sin organisation och ett förslag på en ny tidrapport har framtagits, för att få en klarare bild av hur stor del av projektets olika delmoment verkligen tog, i förhållande till uppskattad tid.De faktorer som anses vara påverkande vid ett projekts utfall är markägare, som kan vara svåra att komma i kontakt med, och svåra att nå en gemensam lösning med. Även avbrottstider planerade enligt förprojekteringen vilka inte accepteras av elnätsägaren. Material som blir fellevererat och förseningar av leveranser. Fel i handlingar till exempel Bygghandlingar och felaktig design av konstruktörer.

Arkitektfirman Kolman X Boye Architects har fått uppdraget att upprätta bygglovshandlingar för ett äldreboende. Det är ännu ej bestämt i detalj hur byggnaden skall uppföras men beställaren önskar att byggnaden uppförs i träbyggnadsteknik. Äldreboendet projekteras för 54 stycken lägenheter fördelat på sex stycken våningsplan och en total bruttoarea på strax under 6000m2. Ingen lika hög träbyggnad med denna verksamhetsklass avseende brand har tidigare uppförts i Sverige.Vår uppgift och utmaning i detta arbete har varit att reda ut problematiken kring projekteringen av exteriöra detaljer för höga hus i trä. Utifrån kända problem avseende brand, akustik och fukt har sedan ett antal detaljer som påverkar det estetiska uttrycket projekterats.

Den här studien syftar till att göra en jämförelse och mellan traditionellproduktionsplanering och planering med datorhjälpmedel ochbygginformationsmodeller (BIM). Jämförelsen görs som en fallstudie där enmodell över ett redan avklarat projekt övertas tillsammans medBygghandlingar. Bygghandlingarna används som underlag till den traditionellaproduktionskalkylen medan modellen används för att ta ut samma information ikalkyleringen med datorhjälpmedel. Tidigare examensarbeten inom områdethar visat på att användandet av BIM avtar eller stannar upp helt närbyggnadsprojekt kommer till produktionsfasen. Orsakerna beror bland annat påokunskap och oerfarenhet med att arbeta med BIM bland entreprenörer somupplever att programmen är komplicerade och svåra att använda.