Statliga och kommunala myndigheters köp av byggentreprenad representerar ofta stora ekonomiska värden och upphandlingsförfarandena är inte sällan föremål för tvister och offentlig debatt. Upphandlingslagstiftningen syftar till att verka för en effektiv och sund konkurrens och upphandlande myndigheter är skyldiga att tillämpa lagstiftningen vid köp av Byggentreprenad. Lagstiftningen har genomgått förändring och är idag vid sidan av den nationella lagstiftningen även EU-rättsligt reglerad. Inte sällan är byggentreprenad föremål för gränsöverskridande handel, inte minst på grund av det stora antalet tjänster som är kopplade till arbetet och därmed stora ekonomiska värden. Statliga eller kommunala myndigheters köp eller hyra av byggnader sker däremot i regel på ett nationellt, regionalt eller lokalt plan och det råder sällan någon större konkurrens vad gäller sådan egendom, ofta på grund av byggnadernas speciella karaktär.

Kv. Sandhamn heter projektet, där jag utförde min verksamhetsförlagda praktik och det var totalt sjuttio lägenheter byggda till en beställare, som i detta fall är Familjebostäder. Projektet är en totalentreprenad där HMB Construction AB är totalentreprenör. Jag har valt att avgränsa mig till att undersöka samordningen mellan bygg- och underentreprenörer, endast på HMB Constructions AB. Anledningen till det här arbetet var att se hur samordningen fungerar mellan bygg- och underentreprenörer.Genomförandet av detta arbete har sin grund i en frågeenkät som jag delat ut till sex olika entreprenörer.

Visuella arbetssätt har visat sig vara effektivt inom byggbranschen. Studien omfattar de visuella arbetssätt som Skanska använder sig av; visuell styrning och visuell projektering. Syftet med studien är att öka antalet projekt som väljer att implementera arbetssätten. Därav har underliggande problem identifierats varför inte projekt väljer att implementera arbetssätten i den utsträckning som Skanska önskar.Det har visat sig under studiens gång att visuell projektering har implementerats i större utsträckning än visuell styrning, detta för att visuell projektering har ett mer utvecklat underlag. En jämförelse av verktygens implementering har gjorts..

Genom traditionell juridisk metod har avsikten med den här uppsatsen varit att förmedla en översikt över lagstiftningen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn. Med begreppet offentlig upphandling avses de åtgärder som en upphandlande myndighet vidtar i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. Bestämmelserna om offentlig upphandling betraktas ofta som komplicerade. I den här uppsatsen har perspektiven igår, idag och imorgon därför tillämpats för att klargöra dessa bestämmelser samt för att ge viss kunskap om rättsområdet. Enhetliga regler för statliga myndigheters upphandlingar utfärdades redan under slutet av 1800-talet.

Många framträdande byggentreprenad- och bostadsutvecklingsföretag i den svenska byggbranschen har idag lanserat någon form av bostadsbyggsystem. Dessa kan ha olika grad av flexibilitet och innebära möjligheter eller restriktioner för utformningen som påverkar kundens valmöjligheter. En av de många faktorer som identifierats som orsak till att lanseringen av nya produkter misslyckas är oförmågan hos företag att kunna identifiera och möta behoven hos sin målgrupp. Forskning visar att det ofta finns olikheter gällande vad kunden verkligen värderar och vad företag tror att de värderar. Sådana informationsgap skapar risker för misstag i företagens kundvärdeskapande arbete.

Byggavtalet AB 04 återfinns inom entreprenadrättens område, ett område vars särdrag bland annat utgörs av bristen på lagregleringar. Istället bildar avtalen i den så kallade AB-familjen en systematik som fungerar såsom reglering som används och accepteras av de flesta parter på området. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalentreprenader och delade entreprenader, och ABT 06 för totalentreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehåller liknande typer av regler och är utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under entreprenadarbeten används som regel byggavtalet AB 04 mellan såväl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer.Ansvarsfördelningen för en skada på tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada på sådana som inte är tredje man i 5:11.