Rapporten behandlar energieffektivisering av Villa Vidas prefabricerade Byggelement. I arbetet undersöks hur och med hjälp av vilka material en effektivisering av elementen kan gå till. I slutet av rapporten presenteras sedan det förslag till varje väggtyp som bedömdes som lämpligast att ersätta respektive standardalternativ med..

Detta examensarbete utgör resultatet av en studie på uppdrag av byggföretaget Peab och dess dotterbolag Skandinaviska Byggelement. Syftet med studien har varit att undersöka transporternas påverkan till följd av en högre grad prefabricering vid byggnationer av flerfamiljshus. Med hjälp av kartläggning och data har en analys renderat i rekommendationer för företagen.Från Skandinaviska Byggelements fabrik i Katrineholm transporteras prefabricerade skalväggar till Peab och övriga kunder. Studien har därmed en helhetssyn från underleverantörer till kund för att försöka identifiera problem som stör transportflödet genom försörjningskedjan.Transporter till och från Skandinaviska Byggelement fungerar i nuläget tillfredsställande, med få praktiska problem och en tillfredsställande fyllnadsgrad. Transporterna är väl integrerade i Skandinaviska Byggelements strategi att hålla låga lagernivåer på ingående material.

Vid additiv tillverkning så skapar man en produkt genom att sammanfoga material, till skillnad från traditionella maskinbearbetningsmetoder som är så kallade subtraktiva tillverkningsmetoder där en produkt skapas genom att material tas bort från ett råmaterial. I denna tillverkningsmetoden så utgår man från en CAD-modell av produkten. Vid produktionen så läser den additiva tillverkningsmaskinen hela tiden av modellens tvärsnitt och lägger på material lager för lager tills produkten är färdig.Syftet med detta arbete är att undersöka om additiva tillverkningsmetoder kan användas för att ersätta konventionella byggmetoder vid byggandet av enfamiljshus i framtiden. I arbetet undersöks även i vilken utsträckning som detta kan ske. För att besvara på detta så undersöks, förutom konventionella byggmetoder, även bygge av hus genom att använda prefabricerade Byggelement, då detta eventuellt kan vara en konkurrent till de additiva tillverkningsmetoderna.

I dagsläget pågår en debatt kring onödiga kostnader inom byggbranschen. Denna rapport visar ett exempel på hur onödiga kostnader kan uppstå i ett byggprojekt och vad de beror på. För att undersöka problem och eventuella följdkostnader har vi granskat samarbetet mellan Skanska och Kadoprefab när det gäller prefabricerade Byggelement i trä till projektet Kv. Gruvan i Nyköping. I vår undersökning har vi använt oss av intervjuer, studiebesök och diskussioner med berörda parter för att få en opartisk bild.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka kostnader som uppkommer i samband med reklamationer t.ex. direkta kostnader som uppkommer då de anställda på Skandinaviska Byggelement AB (SBE) lägger ner tid på reklamationer. SBE i Katrineholm är ett företag som tillverkar prefabricerade betongelement i form av plattbärlag och skalväggar. I processen för att tillverka dessa element blir det ibland fel vilket leder till reklamationskostnader för SBE. Dessa kostnader har vi lokaliserat och analyserat för att se vilka fel som är vanligast och kostnader för dem.Många fel begås i projekteringsfasen då man på konstruktionsavdelningen sammanställer de ritningar och handlingar som kommer in som underlag.

Byggandet idag går allt mer åt det industriella hållet. Många företag har övergått från platsbyggnation till att använda sig av mer eller mindre förtillverkade element i sin produktion. Viktiga begrepp inom prefabricering är slutna respektive öppna system och ytrespektivevolymelement. I Falun finns företaget Panorera AB som med företagsegna (slutet system) prefabricerade komponenter bygger en- och flerbostadshus. De har även utvecklat ett färdigt koncept med standardiserade ytelement som bildar moduler.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstå parallella processer som pågår samtidigt; att se platsens förutsättningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang där beståndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivåer. Denna tes har jag fått möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET Sveavägen 44. Arbetets syfte är att sammanlänka förståelsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen är att man inte behöver se biotoper enbart som passiva Byggelement eller komponenter. Det är biotoperna i sig som bär och leder konceptutvecklingen för idé, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger också svaret i en annan skala: Fråga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förändringar, utan att idén går förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system både i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET Sveavägen 44 innehåller dessa kvalitéer och att arbetssättet kan inspirera till liknande angreppssätt i andra projekt. Att se vad man har, för att få det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

Sammanfattning Jag har förmånen att äga en trädgård anlagd 1917-18. Nu börjar åldern ta ut sin rätt och det är hög tid att göra något för att föryngra trädgården. Här fann jag ämnet till mitt examensarbete: Hur kan jag som landskapsingenjör agera i den här sortens sammanhang för att det skall bli ett bra resultat? Ska jag försöka återskapa något som var, eller kan jag tänka nytt? Hur tänkte den som en gång anlade platsen? Varför gjorde han/hon som han/hon gjorde och vad innebär det för mig? Hur viktigt är det att försöka knyta an till platsens estetik och historia? Och sist men inte minst ? vilka tekniska och biologiska/ekologiska aspekter är viktiga att ha koll på i sammanhanget? Efter att ha gjort svåra, men samtidigt nödvändiga, avgränsningar blev till sist syftet med det här examensarbetet att se närmare på fenomenet vårdträd; både historiskt och idag. Med avstamp i en litteraturstudie har jag sedan skissat på och kommit fram till förslag åt fem platser som idag har vårdträd eller träd med en sådan placering och ett sådant utseende att de kan räknas som vårdträd.

Fram till 1994 var det förbjudet att bygga hus högre än två våningar i trä, för att trä var ett brännbart material. Plötsligt öppnar sig en ny marknad för träbyggnad i och med de nya bestämmelserna.Inom ramen för nordiska forskningsprojektet Brandsäkra trähus [1] genomfördes omfattande brandprov av träregelkonstruktioner med isolering i huvudsak av stenull men även med glasull. Densiteten hos glasullen var 20 kg/m3. Beräkningsmodellen som utvecklades och publicerades i den nordiska vägledningen ?brandsäkra trähus? [1] gäller således endast för glasull med densitet minst 20 kg/m3.

Detta arbete har tillkommit i samarbete med Fredells. Fredells är ett familjeföretag som grundades för över 100 år sedan och som fortsatt drivs av familjen Fredell. Fredells är en komplett leverantör av byggmateriel till små och stora företag och konsumenter i Stockholmsregionen. Företagets styrka är att kunna erbjuda helhetslösningar till sina kvalitetsmedvetna kunder. För att kunna vara flexibla och snabbt skräddarsy lösningar till sina kunder har Fredells en integrerad träindustri med hyvleri, impregnering och prefabricerade Byggelement.

Krav på lägre produktionskostnader, kortare byggtider, felfria produkter och längre garantitider är ständigt aktuella i byggbranschen. Blickarna har de senaste åren vänts mot den traditionella industrin och möjligheterna att dra lärdomar från denna. Begreppet industrialiserat byggande har fötts och definieras i denna undersökning som förtillverkning av Byggelement och komponenter i fabrik för vidare montering på byggarbetsplatsen. Det ses att detta sätt att bygga skulle kunna vara ett sätt att svara till de krav som ställs och i detta examensarbete undersöks hur logistik kan vara ett medel i att svara till dessa krav; hur logistik kan möjliggöra industrialiserat byggande. En fallstudie görs av ett företag som i denna undersökning benämns ?Trähus?, ett företag vars verksamhet består av industrialiserat byggande i trä och syftet med denna undersökning är att utreda hur, ur ett logistiskt perspektiv, ?Trähus? byggprocess kan effektiviseras.En del i problematiken kring industrialiserat byggande är att nå en balans mellan standardisering och flexibilitet.