Friskvård har visat sig både öka produktiviteten och minska sjukfrånvaron hos de anställda. Personliga attityder och inställning har betydelse för om individer deltar i friskvård. Bristande information och upplevd krånglighet är orsaker till att friskvårdsbidraget inte nyttjas. I Sverige nyttjar ca 40 % av de anställda den friskvård som erbjuds. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan Byggarbetares hälsofaktorer och deras uppfattning om samt deltagande i friskvård.

Eftersom individer i arbetslivet tillbringar största delen av sin vakna tid på arbetsplatsen ses denna som en god arena för hälsofrämjande insatser. Med olika interventioner kan det skapas friskare anställda och därmed effektivare företag. Hälsofrämjande åtgärder är därför av intresse för både anställda och arbetsgivare. Det är framförallt individers mat-, motions- och tobaksvanor som påverkar hälsan. Arbetsgivarens insatser bör i första hand riktas mot motionsvanorna, eftersom dessa har störst hälsopåverkan och i andra hand mot tobaksvanorna.

För byggprojekt som läggs ut på anbudsupphandling eller utförs inom en egen koncern är det viktigt att i ett tidigt skede kunna ta fram vilka kostnader projektet kommer att resultera i för byggentreprenören. Byggentreprenören AR Bygg AB som för tillfället enbart verkar inom den egna koncernen har trots att de inte jobbar med specifika kostnadskalkyler ändå lyckats väl med sina byggprojekt. Med en önskan om att få bättre kontroll över projektkostnader och tidsåtgång samt öppna upp möjligheten till att göra noggranna anbudskalkyler har de beslutat att testa att använda nya verktyg för kalkylering och tidsplanering i samband med framtida byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att för ett kommande på- och tillbyggnadsprojekt som AR Bygg AB kommer att utföra göra en kostnadskalkyl i kalkylverktyget Bidcon Bygg/anläggning utifrån befintliga projekteringshandlingar. Kostnadskalkylen ska fungera som ett underlag för att under och efter byggtiden kunna följa upp och utvärdera hur väl kalkylen stämmer överens med verkligheten samt även ligga till grund för framtida kalkyler. Kalkylunderlaget har tagits fram genom mängdavtagning från projekteringsritningar vilket sedan legat till grund för tidplaner som visar förväntad byggtid av byggprojektet. Kalkylen visar en total byggkostnad på cirka 16 miljoner kronor och att byggtiden blir cirka 9-10 månader om det kontinuerligt är fyra Byggarbetare som utför arbetet. Arbetet har även resulterat i att ett antal byggdelstyper skapats speciellt för projektet i kalkyleringsskedet.

För byggprojekt som läggs ut på anbudsupphandling eller utförs inom en egen koncern är det viktigt att i ett tidigt skede kunna ta fram vilka kostnader projektet kommer att resultera i för byggentreprenören. Byggentreprenören AR Bygg AB som för tillfället enbart verkar inom den egna koncernen har trots att de inte jobbar med specifika kostnadskalkyler ändå lyckats väl med sina byggprojekt. Med en önskan om att få bättre kontroll över projektkostnader och tidsåtgång samt öppna upp möjligheten till att göra noggranna anbudskalkyler har de beslutat att testa att använda nya verktyg för kalkylering och tidsplanering i samband med framtida byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att för ett kommande på- och tillbyggnadsprojekt som AR Bygg AB kommer att utföra göra en kostnadskalkyl i kalkylverktyget Bidcon Bygg/anläggning utifrån befintliga projekteringshandlingar. Kostnadskalkylen ska fungera som ett underlag för att under och efter byggtiden kunna följa upp och utvärdera hur väl kalkylen stämmer överens med verkligheten samt även ligga till grund för framtida kalkyler. Kalkylunderlaget har tagits fram genom mängdavtagning från projekteringsritningar vilket sedan legat till grund för tidplaner som visar förväntad byggtid av byggprojektet. Kalkylen visar en total byggkostnad på cirka 16 miljoner kronor och att byggtiden blir cirka 9-10 månader om det kontinuerligt är fyra Byggarbetare som utför arbetet. Arbetet har även resulterat i att ett antal byggdelstyper skapats speciellt för projektet i kalkyleringsskedet.

Arbetet har skrivits på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm och innefattar sexbyggnadsentreprenörer som alla bygger i området Hammarby Sjöstad där studiengenomförts. Tillsammans bygger de totalt 1126 stycken lägenheter, samt fem styckenbutiker, sex lokaler och ett dagis. Utöver detta tillkommer även två garage vars avfall ärinräknat i statistiken.Arbetet har gått ut på att undersöka hur mycket byggavfall som bildas per nyproduceradlägenhet, varför det skapas samt när i byggskedet detta sker. Kostnaderna för detta skaäven beräknas och hänsyn ska tas till inköpskostnader av det material som blir till avfallsamt avfallsentreprenörernas efterhanteringsersättning. Grunden till frågeställningen ovanbottnar i indikationer som getts från diverse byggnadsentreprenörer som menat att detbildas cirka två ton avfall per nyproducerad lägenhet.Syftet är att detta ska ge underlag för att på sikt skapa bättre rutiner för projektering ochproduktion av byggnader som möjliggör en reducering av byggavfallet, samt även för attbidra till en större medvetenhet kring avfallssorteringen hos Byggarbetare ochbyggnadsentreprenörer.

Aktörer inom byggsektorn har historiskt sett inte alls lagt ned resurser på att vara energieffektiva. Som följd av nya regleringar och klimatmål har det dock blivit viktigt även för byggaktörer att tänka energismart. Då alltfler byggnader blir i princip koldioxidutsläppsfria under driftsfasen har det blivit viktigt för byggföretagen att minimera energianvändningen och därmed utsläppen under byggnadsfasen. En stor del av den använda energin under byggnadsfasen brukas av byggbodarna som finns på byggarbetsplatserna. Byggbodar är de barackliknande byggnaderna vilka är avsedda att inackordera Byggarbetare under raster och annan ledig tid.Detta arbete undersöker energibesparingen som skulle kunna göras om dagens energiineffektiva byggbodar förbättrades.

I dagens högkonjunktur råder brist på utbildad personal inom speciella kompetensområden som Byggarbetare. Det har även blivit svårare att få tag på material. Undersökningar visar även att byggindustrin halkat efter produktivitetsmässigt jämfört med andra industrier. Med detta som bakgrund är logistik idag ett hett ämnesområde i byggbranschen. Genom att effektivisera logistiken kan en rad fördelar uppnås. Syftet med detta projekt är att studera hur det går att effektivisera logistiken på byggarbetsplatserna.

I dagens högkonjunktur råder brist på utbildad personal inom speciella kompetensområden som Byggarbetare. Det har även blivit svårare att få tag på material. Undersökningar visar även att byggindustrin halkat efter produktivitetsmässigt jämfört med andra industrier. Med detta som bakgrund är logistik idag ett hett ämnesområde i byggbranschen. Genom att effektivisera logistiken kan en rad fördelar uppnås.

BIM och 4D-modellering har påvisat en rad olika fördelar för husprojekt, för anläggningsprojekt har utvecklingen gått långsammare och lite information finns idag om hur 4D-modeller kan användas i framtiden för anläggningsprojekt. Syftet med examensarbetet är att göra en kunskapsinventering av 4D-modellering i anläggningsbranschen. Dels att kartlägga hur 4D-modeller kan användas i anläggningsprojekt och dels hur man skall gå till väga för att skapa modellerna. Målet med examensarbete är att formulera potentiella användningsområden för 4D-modeller och vilka anpassningar som behöver genomföras. Examensarbetet grundar sig främst på intervjuer med ett antal strategiskt utvalda personer som har bestått av entreprenörer, konsulter, teknikleverantörer och forskare inom anläggningsbranschen.