The house of one of the most prominent Swedish artists of the 20th century, Bror Hjorth (1894-1968), was turned into an artists-museum and opened to the public in 1978. It has since the start held pedagogical activities and during the years developed its own pedagogical approach.I have studied the museums pedagogical work from two perspectives; visiting groups of immigrants and visiting groups of schoolchildren, in search of answers to the questions; can art be used as a way to integrate immigrants into the swedish society, and can artmuseums be a resource for schools?This essay contains my observations, conclusions and theories as well as general facts about Bror Hjorths House..

The house of one of the most prominent Swedish artists of the 20th century, Bror Hjorth (1894-1968), was turned into an artists-museum and opened to the public in 1978. It has since the start held pedagogical activities and during the years developed its own pedagogical approach.I have studied the museums pedagogical work from two perspectives; visiting groups of immigrants and visiting groups of schoolchildren, in search of answers to the questions; can art be used as a way to integrate immigrants into the swedish society, and can artmuseums be a resource for schools?This essay contains my observations, conclusions and theories as well as general facts about Bror Hjorths House..

Att vara syster eller Bror till en person med funktionshinder kan innebära mycket gemenskap och glädje men också en del bekymmer. De känslor och villkor syskonen lever med kan vara svåra att hantera och det kan finnas ett behov av att få stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan påverkas av att växa upp med en syster eller Bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.

SAMMANFATTNING:Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för hur det för ett barn att växa upp tillsammans med en utvecklingsstörd syster eller Bror. Studien undersöker vilka konsekvenserna ett syskonskap blir för ett barn genom att kartlägga och analysera deras förmåga att hantera svåra situationer och hur olika problem kan påverka deras egen utveckling. Studien baseras på fem djupintervjuer med vuxna syskon som berättar om sina upplevelser under sin barndom. De upplevelser hos syskonen som framkom under analysen av det empiriska materialet och som bekräftas av den tidigare forskningen var förekomsten av både positiva och negativa känslor. Behovet av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, känslan av att bli förstådd av omgivningen framgår tydligt.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

Syftet med studien var att beskriva friska syskons upplevelser när deras Bror eller syster drabbas av cancer som barn. Metoden var en beskrivande litteraturstudie som baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline (PubMed), därefter analyserades artiklarna och sammanställdes i kategorier. Resultatet visade att de friska syskonen behövde få vara delaktiga i sin sjuka broders eller systers omvårdnad. De upplevde ett behov av information om sjukdomen och stöd från omgivningen samtidigt som de upplevde olika känslor som ilska, oro, avundsjuka etc.

AbstractCitatet, "Du är duktig på att skriva precis som din Bror" är hämtat från en skrivbok där läraren kommenterat en elevs skrivläxa. Den här studien behandlar lärares reflektioner kring syskonskarans prägling i skolmiljön.Syftet är att genom intervjuer med arbetslag belysa hur syskonjämförelser görs i skolmiljö. Utifrån vår valda teori, socialpsykologin förklaras grupprocesser, interaktioner, roller och attityder för att besvara studiens syfte. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod med öppna intervjufrågor i arbetslag och med en hermeneutisk analysmetod tolkar vi det empiriska materialet.Vårt resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning. I resultatet framgår det att lärarna i arbetslagen menar att deras syn på elever kan förändras utifrån erhållen information om syskonskaran och att det bidrar till att de vill minska informationsflödet i skolmiljön.I vårt diskussionskapitel kommer studiens frågeställningar att besvaras för att avslutas med tankar om framtida forskning.Nyckelord: Syskonjämförelser, arbetslaget, lärarperspektiv, bemötande, information.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp.

Syfte: Att undersöka hur det kan vara att växa upp med en Bror eller syster med diagnosen adhd, hur livssituationen/syskonskapet hanterats, samt hur de har påverkats och hur det eventuellt fortsätter att påverka dem i vuxenlivet. Syftet var även att undersöka syskonens upplevelser och behov av socialt stöd under uppväxten.Frågeställningar:? Vilka upplevelser finns hos personer som vuxit upp med ett syskon med adhd?? Hur upplever syskon att de har påverkats av att växa upp med en Bror eller syster med adhd?? Hur har syskonskapet hanterats?? I vilken utsträckning finns det behov av socialt stöd under uppväxten för syskon till barn med adhd?Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med åtta personer som vuxit upp med ett eller flera syskon med diagnosen adhd. Intervjupersonerna består av både kvinnor och män i åldrarna 17- 29 år. Resultat: Resultatet visade att samtliga syskon upplevt att syskonrelationen och familjesituationen innehållit mycket bråk som enligt intervjupersonerna var mer än vanligt syskonbråk.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Syfte och frågeställningar: Förlusten och sörjandet av en närstående är något som de flesta upplever under livets gång. Det finns människor som redan i en ung ålder förlorar ett syskon, men ändå har få vetenskapliga studier som belyser ett syskonperspektiv på sorg blivit genomförda. Syftet med denna studie är att försöka bidra med kunskap om vad förlusten av en syster eller Bror kan innebära för kvarlevande syskon. Studiens frågeställningar lyder:1. Hur upplever och beskriver kvarlevande syskon förlusten av en syster eller Bror? Hur tänker dessa personer kring förlusten och vilka känslor upplever de under sorgeprocessen?2. Kan sorgen leda till förändrade förhållanden i olika sociala sammanhang och i så fall på vilka sätt? Påverkas relationerna i familjen? Påverkas relationerna till vänner och andra närstående? 3. Hur påverkas den personliga och/eller den sociala identiteten av ett syskons bortgång? Kan kvarlevande syskon uppleva sig ha förändrats som ett resultat av sorgen? På vilka sätt kan syskonförlusten påverka kvarlevande syskons sociala identiteter och tillhörigheter? Skapas en ny typ av identitet som ett resultat av sorgen, vilken inbegriper ett nytt sätt för omgivningen att bemöta den sörjande? Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi har jag använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fånga nio kvarlevande syskons upplevelser av sorg.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars och syskons upplevelser och copingstrategier när ett barn i familjen drabbats av cancer. Sökning av litteratur har gjorts i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direct där 19 artiklar valdes ut. Resultatet visade att föräldrars upplevelser och copingstrategier var relativt samstämmiga. Upplevelserna tar sig ofta form i chock, förnekelse och stress de första månaderna. Hur föräldrarna sedan hanterar situationen kan variera, beroende på bland annat kön och religion.