Sök:

Sökresultat:

26 Uppsatser om Bror - Sida 2 av 2

Tillsammans: Om värnpliktens betydelse för den sociala sammanhållningen

Studien handlar om att få en inblick om hur värnplikten påverkat vårt samhällsklimat, det kollektiva, den sociala sammanhållningen. Fokus har varit att se på sociala fakta som kan ha påverkat samhället. Det är en kvalitativ studie som baseras på semistrukturerade intervjuer, där informanterna har givits utrymme, att reflektera och berätta hur det var under värnpliktstiden, hur de såg på sina värnpliktsvänner och förhållningssättet gentemot varandra. Hur man kunde mötas som individ och grupp. Värnplikten var under en lång tid en övergripande del i samhället och hade en tydlig folkförankring.

Dubbelt utsatta damer? En studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenhet av mäns våld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsättning som ingår i studien ?Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)Frågan är om erfarenheten av mäns våld skiljer sig åt när gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsättning alternativt ett långvarigt hälsoproblem jämförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsättning, det vill säga, är den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys där enkätens svarsmaterial delas i två grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsätt¬ning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsättning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsned¬sättning i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning, en högre ut¬satthet för hot, fysiskt och sexuellt våld i alla relationer, efter femton års ålder, utom i den nuvarande relationen, det vill säga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsättning är i betydligt högre grad utsatta av vänner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, Bror eller annan släkting jämfört med kvinnor utan funktionsned¬sättning.

Att vara syskon till barn med cancer : En systematisk litteraturstudie om syskons erfarenheter av att ha en bror eller syster med cancer

Årligen insjuknar ca 300 barn i någon form av cancer i Sverigel. När ett barn drabbas av cancer, påverkar det hela familjen. Hur det påverkar och vilka erfarenheter det ger de friska syskonen finns det en okunskap om. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara ett syskon till barn med cancer. Metod: Systematiska litteraturstudie byggd på tre kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och inspiration av innehållsanalys anvädes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier.

Syskons upplevelser av att leva med en cancersjuk bror eller syster

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syskons Upplevelser - Att vara syskon till ett cancersjukt barn

Bakgrund: Flera barn drabbas årligen av cancer. Många gånger har dessa barn ett syskonsom också kommer att påverkas av diagnosen. Cancer är en allvarlig sjukdom med ett långtoch ofta plågsamt förlopp. Barns utveckling är komplex och beroende av trygghet ochuppmärksamhet. När ett barns syskon får cancer kan tryggheten rubbas och uppmärksamhetenförsvinna från barnet.

Barns och ungdomars upplevelser av att ha ett cancersjukt syskon

Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebära känslan av att vara åsidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller Bror kan vara påtaglig. Bakgrunden belyser områden som är knutna till ämnet. Här tas det även upp hur det är att vara förälder till ett barn med cancer samt hur de tycker det påverkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska stötta syskonen.

Syskons upplevelser och behov av stöd i samband med cancersjukdom hos en syster eller bror - En ständigt närvarande konflikt

Bakgrund: Att få ett cancerbesked vänder upp och ner på tillvaron. Den tidigare säkravardagen försvinner och ersätts av rädsla, kaos och stor osäkerhet. Syskon till cancersjuka barnhamnar många gånger i skuggan av sjukdomen. Det kan påverka den annars så starkasyskonrelationen. Syfte: Vårt syfte med arbetet var att beskriva och belysa syskons upplevelseroch behov av stöd i samband med att deras syskon får en cancerdiagnos.

Fallet Ragnar : En studie om relationen mellan medier, brott och det pressetiska ramverket

Den 11 maj 2010 begås ett trippelmord i Härnösand. Offren är ett ungt syskonpar och deras pappa. Det ska senare visa sig att gärningsmannen är en 21-årig Bror till syskonen och pappan är hans tidigare styvfar. Två månader senare döms han till psykiatrisk vård. Ambitionen med uppsatsen var att undersöka hur olika tidningsmedier rapporterar om brott och hur de i samband med detta konstruerar händelsen och de närvarande aktörerna. Uppsatsen inriktade sig på nyhetstexter gällande morden som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Tidningen Ångermanland mellan den 12-14 maj respektive 7-9 juli 2010.

Vg 199 Norra Lundby. Ett förslag till tolkning

I denna uppsats presenteras ett förslag till läsning och tolkning av den vikingatida steninskriften Vg 199, för vilken ingen tolkning tidigare framlagts. Tolkningen lyder: [Stæinn] kveðsk hær[sa] s?[n]a længi. Kveðsk Hialms Gunna Halfd[anaR br?dur/faður langa hr]?d geta.

Skogsråets samband med Freyja

Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået.

Parken och trädgårdarna vid Jordberga gods : dess historia utveckling och framtidsutsikter

Jordberga gods är en pärla på den sydskånska slätten. Gården har gamla anor och omnämns första gången 1355. Godset brändes ned och plundrades under kriget mellan Sverige och Danmark 1644. En trelängad gård byggdes upp på samma plats på 1650-talet. Gården ändrades inte mycket efter detta, förrän Carl Adam von Nolcken tog över godset 1834.

<- Föregående sida