Bakgrund: Via den ökande immigrationen förändras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler immigranter i deras dagliga arbete. Vissa immigranter kan inte tala det språk som är officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav på sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med immigranter som inte talar det språk som är officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehålls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som påverkade kommunikationen var resurser, där tid och tolk var av betydelse. Kunskap, så som kulturkompetens.

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkännandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska känna igen sig. Barngruppen består av barn från åldrarna sju år upp till fjorton år från olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer också från olika kulturer och från olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en biträdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera år och information om Brobyggare projektet och om en Brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet är att ta reda på elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkännandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nå målen i Lpo 94 gällande kultur.

Abstract:The aim of this study is to critically analyse the discourse of linkworkers, a integration project in a ?multicultural? school in Malmö. In the project, four persons with different ethnic / cultural background where employed to work as a link between the school and the parents, and between the Swedish culture and the children's and the parent's ?original? culture. My material consists of evaluations of the project and interviews with school staff.

Vårt syfte är att med fokus på en affärsrelation mellan en researrangör och dess hotelleverantörer undersöka dynamiken och karaktären i denna vid en kvalitetsförbättringsprocess. För att få ett djup i vår undersökning har vi gjort en kvalitativ ansats vilken är baserad på nio intervjuer. Scandorama utgör fallstudieobjekt och den empiriska ansatsen består av intervjuade representanter därifrån samt med hotelleverantörer till Scandorama. Vi har till detta applicerat teori som belyser konstellationer i relationer, drivkrafter, relationsmarknadsföring, kvalitet och processförändring. Våra främsta upptäckter är att makt och förtroende är dynamiska krafter som karaktäriserar en triadisk affärsrelation och makt kan ses som en resurs för samtliga aktörer i triaden.

Studiens syfte är att studera hur lek används som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren. Uppsatsen behandlar forskares syn på lek och lärande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser också integrationen förskola-skola, där förskoleklassen ses som en Brobyggare mellan de olika pedagogiska förhållningssätten. För att få svar på syftet används både observation och frågeformulär som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolår 1.

This essay takes its point of departure in the need for modern day public libraries to legitimize their place in today?s society. Societal changes call for constant reinvention of libraries and as part of this reinvention, new light is being shed on the public library?s role as a meeting place. By investigating contemporary debate articles published in Bibliotek i samhälle and Biblioteksbladet, two major Swedish library magazines, this essay aims to categorize and compare different conceptions of the library?s function as a meeting place.

This thesis deals with the issues of participation and influence in the multicultural society. The aim with the study is twofold, first to identify determinants improving participation and influence in this context, and second to see if the ecouragement of a strong civil society in ethnic segregated areas is a possible way forward to a multicultural democracy. This is conducted through a case study of brobyggarna in Malmo, Sweden, and how they as an integration policy is working with these questions. Six qualitative interviews have been conducted with seven persons workning as Brobyggare or in close connection with them. Toghether with readings of earlier research this material is analysed through an eclectic model with theories put together in five analythic dimensions, Multicultural democracy, Social milieu, Unequal possibillities to participate and influence and Local powerstructures.

I mitten på 2000-talet startades utbildningar som förenar ingenjörskonst och teknik med arkitektur och formgivning. Universitetens tanke med undervisningen är att erbjuda en bredare kompetens där studenterna lär sig kommunicera och samarbeta med andra aktörer samt förstå människors, verksamheters och samhällets behov. Studenterna utvecklar ett helhetsgrepp över byggprocessen och kan även fungera som Brobyggare mellan ingenjörs- och arkitektkulturerna. I detta arbete benämns denna nya yrkesroll för teknisk arkitekt.En del av studenterna som utbildar sig till tekniska arkitekter upplever dock osäkerhet över vad utbildningen ska ge och vad den kan leda till. Syftet med examensarbetet är att nå en ökad förståelse för vilka förutsättningar som finns för tekniska arkitekter i den svenska byggbranschen.

Bakgrund: Via den ökande immigrationen förändras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler immigranter i deras dagliga arbete. Vissa immigranter kan inte tala det språk som är officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav på sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med immigranter som inte talar det språk som är officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehålls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som påverkade kommunikationen var resurser, där tid och tolk var av betydelse. Kunskap, så som kulturkompetens.

I denna studie belyses pedagogers syn på olikheter och om synen kan härledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan påverka pedagogers syn, såsom arbetsmiljö, livserfarenhet, skolans traditioner, samhällsnormer och styrdokument. Klasslärarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring eleven är en frågeställning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn på olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsätt påverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsättet belyses och diskuteras.

Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling.

Då vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter. Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation. De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna. Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.

Idag är kommunikation genom tolk vid olika myndigheter ett vanligt förekommande företeelse tack vare att det bor många människor med ett annat språk än svenska som modersmål. Syftet med min uppsats är att studera om och i så fall hur språkproblemet påverkar klienternas ärende när man vänder sig till socialtjänsten och behöver anlita tolk. Frågan uppsatsen försöker ge svar på är hur språkproblemet upplevs av parterna, hur de ser på tolkens medverkan och hur nöjda eller missnöjda de är med tolken. Jag har använt mig av kommunikationsteorin och särskild Habermas teori om kommunikativ handlande. Studien är utförd enligt den kvalitativa intervjumetoden.

Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux.