En Brandstation ställer specifika krav på funktionalitet och flöden - som i det här examensarbetet har fått generera rumsligheter och arkitektoniska händelser. Brandbilarna står uppradade i ett stort och rymligt garage. Ljuset flödar in genom portarna och det stora glastaket. Om hundrafemtio år kanske det inryms en konsthall här istället - så som i Magasin 3 en bit bort..

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en Brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar.

ABSTRACTThe discussions about energy use have increased year by year everywhere in the society, and so also in the healthcare sector. But what is actually energy use in a hospital facility, and what affects it?The typical way today to express the energy use is in kWh/m2. The problem with a key performance indicator that is expressed as energy use in relation to a specific area is that it does not take into account the activity in the building. Even though the activity to a very high extent affects the energy use.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger på D-nivå och innefattar 30 högskolepoäng. Uppdraget från Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlätta för räddningstjänsterna vid besvärliga bränder så att chansen att rädda liv ökar, säkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gångbar produkt. Projektet är en fortsättning på ett tidigare stadium, demo1, där identifierades de viktigaste grunderna som måste finnas i brandroboten.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger på D-nivå och innefattar 30 högskolepoäng. Uppdraget från Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlätta för räddningstjänsterna vid besvärliga bränder så att chansen att rädda liv ökar, säkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gångbar produkt. Projektet är en fortsättning på ett tidigare stadium, demo1, där identifierades de viktigaste grunderna som måste finnas i brandroboten.

Sverige är ett av de länder som har den mest könssegregerade arbetsmarknaden i världen. Ansträngningar görs för att bryta denna seglivade trend. Malmö brandkår rekryterade under år 2002 fem kvinnliga brandmän varav det utbröt kraftiga protester från brandmännen. En annan svensk Brandstation har framgångsrik rekryterat två kvinnliga brandmän utan några större protester från de anställda. Jag fann det därför intressant och relevant att belysa hur förändringsarbetet av brandmännens attityder sett ut på Brandstationen.

Syftet med denna studie var att se på alternativa metoder för inlärning av ismer inom arkitektur. Teori från området pedagogik, liksom kognitiva teorier var viktiga verktyg för att kunna skapa ett gränssnitt till en interaktiv utställning. Syftet med detta läromedel var att skapa en inlärningsmiljö som främjar självstyrt lärande och skapar intresse för fortsatt inlärning för vuxna. Det var viktigt att granska och jämföra alternativ för teori och programvara för att kunna välja lämpliga verktyg.Programvaran Autodesk 3D Studio Max användes för att visualisera två typexempel inom två ismer. Dessa var: Barcelonapaviljongen av Ludwig Mies van der Rohe, och Vitra Brandstation av Zaha Hadid.

Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har från januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, Skogås och Nynäshamns Brandstationer ingår. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförändring. Min frågeställning var om de personer som säger sig ha erhållit information och känner inflytande och är engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen än de personer som känner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen.

Denna rapport berör ämnet stegutrymning från flerbostadshus med eller utan hjälp av räddningstjänsten. En förstudie har gjorts av Brandforsk där bland annat räddningstjänsten som den alternativa utrymningsvägen har undersökts. Syftet med detta arbete är att undersöka räddningstjänstens olika möjligheter och begränsningar samt att undersöka hur det mänskliga beteendet vid brand är, särskilt med avseende på de regler som styr hur byggnader ska utformas. Olika personer har uttalat sig om räddningstjänsten som den alternativa utrymningsvägen. Bland annat genom att påpeka att det inte alltid fungerar i praktiken och att bemanningen inte alltid är tillräcklig hos räddningstjänsterna.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) får en anställning som brandman.

Bakgrund och problemdiskussion: På senare tid har styrmetoder med inriktning på mål blivit allt vanligare inom den offentliga sektorn. Målstyrning är en metod som övergripande innebär att mål formuleras på kommunal nivå för att brytas ner till lokala handlingsplaner. Som ett led i att medarbetarna har vetskap om målen med sitt arbete kan motivation skapas. Denna studie kommer att beröra Räddningstjänsten Storgöteborg och deras styrning med mål samt motivation hos brandmännen utifrån problemformuleringen:?Hur styr RSG sin organisation med mål, hur uppfattas den styrningen inom organisationen och påverkar vetskapen om mål motivationen hos brandmännen??Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur Räddningstjänsten Storgöteborg styr sin organisation med mål och hur den styrningen uppfattas inom organisationen.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms Brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden.

Vid årsskiftet 2009-2010 slogs Norrköpings brandförsvar samman med Linköpings räddningstjänst och bildade Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland. Sammanslagningen innebar att det nya förbundet förfogade över totalt 12 stationer i de båda kommunerna, varav 4 st. är heltidsbemannade och de andra 8 är deltidsbemannade. Rapporten avser att ge en bild över samtliga stationers täckningsförmåga (serviceområde) inom ett antal olika tidsintervall samt att ge en helhetsbild över hur väl de två kommunerna täcks in. Arbetet skall även svara på vilken station som skall fungera som andra insatsstation vid händelse av att primärstationen är upptagen vid inkommande larm eller när primärstationen behöver assistans vid större insatser.Räddningstjänstens arbete regleras av ett antal lagar och bestämmelser, bland annat lagen om skydd mot olyckor (LSO) som syftar till att i hela riket skydda människoliv, egendom samt miljö.

I dagsläget har räddningstjänsten i Luleå kommun Brandstationer i Luleå centrum, Gammelstad och Råneå som ska kunna undsätta cirka 75 000 invånare på 2110 kvadratkilometer stor yta. Inom en snar framtid behöver investeringar utföras, antingen i form av en ny Brandstation, eller genom en upprustning av den befintliga i Luleå centrum. Samtidigt står verksamheten inför nya utmaningar då kommunen har tagit fram ett arbetsunderlag, Vision Luleå 2050, för befolkningstillväxt och utveckling. Därför har räddningstjänsten i Luleå, på uppdrag av räddningsnämnden, påbörjat en arbetsprocess som ska utreda framtida Brandstationsplacering i Luleå kommun. I denna studie belyses frågan med avseende på responstid och täckningsgrad.

Vårt samhälle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sårbart, nya riskkällor har tillkommit och det är viktigt att räddningsarbetet vid en insats kommer igång snabbt och blir så effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor står det att: ?Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt?. Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstånden mellan närmaste räddningstjänst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgången av händelsen blir mindre lyckosam på grund av lång tid innan räddningstjänsten anlänt.