I denna studie studeras rekordårens betydelse som historiebärare och kulturmiljö i förhållande till nutida stadsbyggnadsförändringar för att tillmötesgå 2010-talets ideal om en tät och stadsmässig boendemiljö. Krav på ökad Bostadsproduktion i landets större städer och upprustning av rekordårens bebyggelsebestånd är andra anledningar till fysiska förändringar och nybyggnation. Det har vid tillbyggnad i befintliga bostadsområden visat sig svårt att kommunicera den ursprungliga stadsplanen och de kvaliteter som den är sammankopplad med, det är denna konflikt som utgör studiens kärnproblematik. För att studera sambandet mellan platshistorisk hänsyn och nybyggnation genom förtätning utförs en fallbaserad analys av rekordårsområdet Hageby i Norrköping där tre alternativa förtätningsförslag presenteras utifrån generell teori och forskningsöversikt om kulturmiljövård och rekordårens flerbostadshusområden där de övertygelser som formade dem samt den roll de har att spela som kulturmiljö redovisas..

I denna studie studeras rekordårens betydelse som historiebärare och kulturmiljö i förhållande till nutida stadsbyggnadsförändringar för att tillmötesgå 2010-talets ideal om en tät och stadsmässig boendemiljö. Krav på ökad Bostadsproduktion i landets större städer och upprustning av rekordårens bebyggelsebestånd är andra anledningar till fysiska förändringar och nybyggnation. Det har vid tillbyggnad i befintliga bostadsområden visat sig svårt att kommunicera den ursprungliga stadsplanen och de kvaliteter som den är sammankopplad med, det är denna konflikt som utgör studiens kärnproblematik. För att studera sambandet mellan platshistorisk hänsyn och nybyggnation genom förtätning utförs en fallbaserad analys av rekordårsområdet Hageby i Norrköping där tre alternativa förtätningsförslag presenteras utifrån generell teori och forskningsöversikt om kulturmiljövård och rekordårens flerbostadshusområden där de övertygelser som formade dem samt den roll de har att spela som kulturmiljö redovisas..

SammandragBostadsbrist och ohälsa har varit den problematik som främst präglat Sveriges stadsbyggnadsideal från sent 1800-taltill idag. En väldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen från landsbygd till tätort har ställt stora kravpå en omfattande Bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer närstaden utökat sin yta och befolkningen bor på en plats medan arbete och service finns på en annan.Om man tittar på de stadsbyggnadsideal som präglat staden finns en tydlig vågrörelse och pendling mellan kvalitativavärden som är svåra att mäta och kvantitativa värden som baseras på ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus på kvantitet följs av ett med fokus på kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsidealen vilat på präglar lösningen på problemen men retorik och argumentationspelar en väsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det är genom slagkraftigheten hos idéerna som förespråkarnaav ett ideal gör sina åsikter hörda och får gehör eller inte för sina visioner..

The main aim of this study is to examine the development policies of Sweden and the European Union from a postcolonial perspective. Sweden and the European Union are increasingly coming to be viewed as normative powers rather than military powers. So how does the colonial past of the western societies affect the policies of today? Are there any signs of the power structures of the past, and if so, how are these power structures manifested in the development policies of today? Since both Sweden and the European Union have come to be viewed as normative powers they are compared with each other to highlight their similarities and differences. The results of the study shows that both Sweden and the European Union can be seen as carriers of western values and interests.

Construction waste from the housing industry includes all unnecessary consumption of building materials. The definition of construction waste is construction materials that has not been built in and becomes waste. Constructions waste can be divided into two types of contributions: operational and work site contribution. Some of the common construction materials in housing industry have such low usage level as 75 % and the rest becomes construction waste. Low usage of construction materials creates unnecessary costs and has a major environmental impact.

The construction industry depends on functioning logistics; if the logistics isn?tworking the construction site will risk to be interrupted due to material shortages orproblems with deliveries. Despite this, the construction industry is battling logisticproblems daily. This problem is very time consuming and costly for the companies.These theses are written for Peab Bostadsproduktion and investigate if it is possibleto focus on logistics earlier in the building planning process to reduce the problemsthat occur. Peab has partnerships with three companies that could be helpful for themin the work of reducing logistic problems.

Ask any constructional worker and there is a high probability that this person knows a colleague with pain or other disorders caused by working with power tools.According to the Swedish Work Environment Authority 71 percent of the Swedish constructional workers is exposed to vibrations at least 25 percent of the working hours. Despite this, the number of reported occupational sicknesses caused by vibrations is as low as 1, 4 percent.JM Ltd. is one of the largest constructional companies in Sweden. Their main business is new housing and development of residential areas. God quality and low impact on the environment is a part of great importance in the company?s long-term goals.

Som ett sätt att effektivisera produktionen har Lean blivit ett populärt tankesätt inom byggbranschen. Lean har sin grund i bilindustrin och Toyota Production System men har anpassats till förutsättningarna inom byggindustrin. Tanken med Lean är att öka effektiviteten i produktionen genom att eliminera värdeförluster som förbrukar resurser och inte tillför kunden något värde. Dessa värdeförluster definieras ofta som slöseri i form av materialspill, tidsförluster, omarbete, överarbete, transporter och lager. Slöseriet i byggprojekt kan motsvara upp till 30-35% av projektets totala produktionskostnad.

Byggbranschen är den näst största branschen i Sverige och sysselsätter direkt och indirekt en halv miljon människor. Byggbranschens storlek gör den betydande för både miljön och ekonomin, detta medför att en effektiv och fungerande byggbransch gynnar hela samhället.Byggkostnaderna i Sverige har ökat avsevärt under de senaste åren. Enligt Statistiska Centralbyrån har kvadratmeterkostnaden för byggnation ökat med 130 % under perioden 1995- 2009[1]. Denna utveckling beror delvis på den ökade kostnaden för byggmaterial. Detta leder till att besparingsförsök i användning av dessa är av stor betydelse för att hämma denna utveckling. Detta examensarbete har sin fokus på gipsspill i byggbranschen.

Enligt kvalitetsutvecklingens grundregel finns det alltid sätt att åstadkomma högre kvalitet till en lägre kostnad. Att identifiera kvalitetsbrister är nödvändigt för att få en bild över var i organisationen förbättringsåtgärder bör sättas in. Studien har utförts i Bostadsproduktionen på ett entreprenadföretag i Sverige. Inom företaget finns en vetskap om problematiken med åtgärder och efterföljande kostnader i och med garanti-besiktningsanmärkningar. Examensarbetets syfte är: Att inom företagets Bostadsproduktion kartlägga kvalitetsbrister som identifieras i samband med garantibesiktningen samt analysera orsaker till dess uppkomst.