Uppsatsen syftar till att lyfta fram och problematisera kriminalvårdens straffutveckling de senaste 35 åren i förhållande till den rådande politiska regimen. Vidare är syftet att lyfta fram yrkesverksammas uppfattning om straffet och dess utveckling, samt den politiska regimens effekter på kriminalvården. För att svara på syftet har en litteraturstudie gjorts, men även kvalitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer. För den teoretiska referensramen tillämpas filosofen Michel Foucault och sociologen Emile Durkheims teorier. Dessa skildrar straffets utveckling från de mest brutala tortyrmetoderna till dagens mer humana kriminalvård.

Min uppsats Från fondhot till Borgerligt grå visar några intressanta aspekter på det politiska språket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen åren 1982 till och med 2002. Från att någon-ting upplevs som ett hot till att någonting (annat) upplevs som grått pekar onekligen på en drastisk dimensionsförskjutning i språkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i språkbruket över tid i respektive tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förändras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jämlikhet, rättvisa, solidaritet, samhälle, välfärd, medborgare, icke-socialist, borgare, Borgerlig samt löntagarfonder, är Borgerlig det med flest belägg och dessutom av starkt blockskiljande karaktär. Från att de Borgerliga själva vacklat inför att använda ordet, använde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp på fyra partier. Det närbesläktade ordet borgare upplevdes sannolikt av båda tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen få belägg.Ordet löntagarfonder användes med få undantag endast 1982 och då huvudsakligen i Expressen, en företeelse värd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vänsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit från ledarartiklarna.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen. .

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en Borgerlig diskurs..

Syftet med min uppsats är undersöka Carl Johan De Geers konstnärsmyt utifrån De Geers egna perspektiv. Det har tidigare inte gjorts några studier kring De Geers myt utan främst har det funnits intresse kring hans förflutna. Mitt mål har varit att tillföra något nytt inom Carl Johan De Geers konstnärskap och ge en modern bild av vem han är. För att förstå De Geers framställning av sig själv krävdes svar på följande frågeställningar:Hur framställer De Geer sin resa från Borgerlig slottsadel till kommunistisk multikonstnär?Hur skildrar De Geer sin barndom i sina verk?Hur förhåller han sig till sin familj och sin bakgrund?Hur går han till väga för att framhäva myten om sig själv?.

In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom?s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av Borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av Borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast.

Denna uppsats har haft fokus på att intervjua människor om deras tankar om begravningar och fånga upp attityden kring begravningar. Frågorna jag utgått från är om begravningar inom Svenska Kyrkan ökar eller minskar, hur tendensen ser ut gällande Borgerliga begravningar? Vilka symboler är viktiga eller mindre betydelsefulla? Är det viktigt att man bevarar traditionerna som finns kring en begravning eller kan man hitta på nya former? Finns det nya symboler man vill ha med? Den metod jag använt mig av är kvalitativ och jag har tolkat materialet enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har läst litteratur som varit relevant för uppsatsen. Resultatet utifrån de möten jag haft har gett bilden av att många vill ha kvar formen på en begravning som den sett ut under lång tid då detta ger en trygghet.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av Borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas.

This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermålstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas. Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag på torget stärks utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade gaturum..

The purpose of this essay is to find out if Alliansen has lost their Bourgeoisie collective identity. The comprehensive questions of this essay are:Does liberalism or conservatism dominate the manifesto of Alliansen from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018?Have Alliansen changed their ideological views to the centre of the political spectrum in their manifesto from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018? The method used in this essay is a qualitative dimensional study. The results of the essay show that conservatism dominates both manifestos of Alliansen and show that the ideological view of Alliansen has not changed. Alliansens view of human beings in their manifesto from 2006-2010 is pessimistic and so is Alliansens manifesto from 2014-2018 and therefore closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism.

Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt politiska ideologier kommer till uttryck i texter producerade av ABF och Medborgarskolan. Detta med utgångspunkt i vad jag upplever som oklara förhållanden rörande vilken betydelse ideologier i praktiken spelar för dessa studieförbund. I uppsatsen undersöks vilka ideologier som går att urskilja i två texter från ABF respektive Medborgarskolan, samt hur dessa ideologier uttrycks språkligt. Även två motsvarande texter från ett tredje studieförbund ? Folkuniversitet ? analyseras.Uppsatsen utgår såväl teoretiskt som metodologiskt från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.