?Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur några förskollärare använder sig av Boksamtal vid högläsning för att bearbeta dess innehåll, samt om de upplever Boksamtal som en metod för att förstärka språkutvecklingen hos barn i 3-5 års ålder. För att undersöka förskollärares arbete med Boksamtal, har en kvalitativ metod tillämpats genom enkätutskick till nio kommunala förskolor. Uppsatsens teorianknytning handlar om bakgrund, Boksamtal, bokval, metoder inför och under Boksamtal samt pedagogens betydelse.Vi erfar att den litteratur som finns att tillgå vad det gäller språkutveckling via Boksamtal är liten. Det kan påvisa att Boksamtal i ett språkutvecklande syfte fortfarande är ett relativt nytt begrepp.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka hur eleverna utvecklar sin läsförståelse och läslust genom högläsning, loggböcker samt Boksamtal. Genomförandet gjordes på gymnasieskolan i bygg- och fordonsprogammet. Resultatet visar att för flertalet av eleverna har högläsning med efterföljande Boksamtal och loggboksanteckningar fallit väl ut..

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka föreställningar förskolepedagoger har om Boksamtal som ett pedagogiskt verktyg för läsförståelse. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat fyra förskolepedagoger. Våra frågeställningar är: Hur mycket utrymme ges för Boksamtal i förskolan? Vilka metoder används vid Boksamtalen? Vilka föreställningar har pedagoger omBoksamtal och betydelsen av dessa för barnets framtida förståelse av texter? Resultatet av undersökningen visar att Boksamtal används i mindre utsträckning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi kan utläsa av svaren att pedagoger, som fortbildats i ämnet, har större förståelse för Boksamtalets betydelse.

Högläsning med tillhörande samtal, så kallade Boksamtal är mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av läsförståelsen betydligt mer än om förskolläraren enbart läst för barnen och inte följt upp med samtal efteråt.Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har av högläsning och Boksamtal samt vilka tillvägagångssätt som används vid högläsning och Boksamtal för att stödja barns läsförståelse. Frågeställningarna i studien är följande;-          Vilka uppfattningar har förskollärare av högläsning och Boksamtal?-          Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid högläsning och Boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan?Studien vilar på den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig på sju intervjuer med förskollärare som arbetar i barngrupper med åldrarna 1-3 år eller 3-5 år.  Resultatet visar på fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollärarna, dessa var; social aktivitet, frågor, språk samt verktyg..

Syftet med vår uppsats är att belysa hur elever kan utveckla sitt språk om lärare arbetar med Boksamtal i undervisningen. Uppsatsen bygger på tidigare forskning kring ämnet och på en enkätstudie.Enkätstudien riktade sig till lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 eftersom vår uppsats mest fokuserar på dessa årskurser. Genom att använda oss av enkätstudie ville vi få fram hur några lärare arbetar med Boksamtal och vad de ansåg gjorde Boksamtal kvalitativa. Sedan kunde vi koppla ihop teori med praktik och komma fram till olika sätt att arbeta med Boksamtal i undervisningen.Vår förhoppning med denna uppsats är att andra lärare kan läsa detta och få inspiration till att använda sig av Boksamtal i undervisningen..

Detta arbete handlar om hur högläsning och Boksamtal kan användas för att arbeta med värdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om högläsning och Boksamtal, olika lässtrategier och värdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skönlitteratur kan användas i skolan för att arbeta med värdegrund. För att undersöka detta genomfördes högläsning och Boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ?Berättelsen om det osynliga barnet?.

Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade Boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och Boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för Boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och Boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under Boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats.

Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande Boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två Boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I Boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar..

Conversing about books at A-level - a qualitative study on six teachers experience from conversing about books.

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av Boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om Boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, då jag känt att elevers tankar kring användandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur. Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet Boksamtal på ett djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om Boksamtal och vad de själva tycker att de lär sig ut av Boksamtal i klassrummet.

Syftet med detta arbete var att studera huruvida elevers läsintresse kan stimuleras genom närläsning och Boksamtal. God läsförmåga och läsförståelse är en förutsättning för inlärning, vilket inte minst betonas i våra styrdokument. Därför ser vi som blivande lärare det som en utmaning och en nödvändighet att stimulera läsintresset hos våra elever. Undersökningen ägde rum i år 6, bestående av 24 elever och en klasslärare, under vår slutpraktik v. 40-47, 2002.

I följande uppsats har en nyfikenhet kring hur högläsning och Boksamtal används i förskolor varit huvudområdet. Det har undersökts på tio utvalda förskolor och bland tio yrkesarbetande utvalda pedagoger.Genom observationer på två förskolor och en enkätundersökning bland tio yrkesarbetande pedagoger på tio utvalda förskolor har Marie-Anne Lyckman och Ann-Cathrin Jönsson kommit fram till ett resultat och en tolkning av det. Detta redovisas i två metoddelar för respektive förskola samt en metoddel för enkätfrågorna till de tio utvalda pedagogerna. Tillsammans med varje metoddel finns en resultatdel.Vad forskare och teoretiker beskriver i sin litteratur har tillsammans med metoder och resultat bildat en helhet där tolkningar och undersökningar blivit diskuterat..

Att kunna läsa och ha god läsförståelse är nödvändigt för att bemästra de krav som ställs i samhället. Tidigare forskning visar att elevers läsförståelse försämrats det senaste decenniet. Vidare har studier uppmärksammat att elevers intresse för läsning har minskat. Ett arbetssätt för att främja läsförståelse och som även har visat sig vara lustfyllt är Boksamtal. Syftet med aktionsforskningen är att bidra med kunskap om Boksamtal som ett arbetssätt för bearbetning av skönlitteratur.

Med svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse som utgångspunkt var syftet med detta självständiga arbete att ta reda på vilken syn lärarna har på arbete med Boksamtal om skönlitteratur, med syftet att utveckla elevernas läsförståelse. Vårt syfte var även att i linje med detta undersöka huruvida lärare arbetar med Boksamtal om skönlitteratur och i så fall hur de gör. Vi har använt oss av två teorier. Den ena är framtagen av författaren och forskaren Aidan Chambers och handlar om Boksamtal. Den andra teorin är framtagen av Judith A.

?Du måste ha läslust för att kunna läsa till sidan sjutti liksom, det tror jag?. Så beskriver Fanny i år 9 sin läslust.I denna undersökning har jag velat ta reda på om elevers läslust kan öka genom att ha Boksamtal under tiden som en gemensam bok läses i klassen. Jag har intervjuat fyra elever i år 5 och i år 9 i början och i slutet av studien, samt deras lärare i svenska vid ett tillfälle. Jag har dessutom utfört en enkätundersökning med frågor om läsning och Boksamtal i inledningen av min studie i de bägge klasserna.