INLEDNING OCH PROBLEM: När jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lästes i klasserna sällan behandlades med samtal. Oftast lärde sig eleverna att skriva ?bokrecensioner?, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lästa. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ påverkan på elevernas läsintresse. Syftet med studien är att undersöka intresse för Boksamtal i grundskolans undervisning som påverkan till ökad förståelse av omvärlden med läsning av skönlitteratur.

Syftet med utvecklingsarbetet var att bearbeta läst skönlitteratur genom Boksamtal för att studera om eleverna upplever att deras läsförståelse utvecklas, samt att undersöka hur de uppfattar denna arbetsmetod. Utvecklingsarbetet utfördes i grundskola, gymnasieskola samt vid en folkhögskola under en nio veckor lång praktikperiod. Eleverna läste flera skönlitterära texter som sedan bearbetades i Boksamtal. I slutet av perioden gjordes djupintervjuer med några elever som berättade vad de lärt sig och hur de upplevt bokbearbetningen. Analysen av Boksamtalen och resultatet av djupintervjuerna pekade på att elevernas läsförståelse utvecklades genom detta arbetssätt.

Syftet med arbetet var att undersöka hur väl högläsning, individuell läsning och Boksamtal kunde stimulera elevers läslust. Vi ville även ta reda på pedagogers eget förhållningssätt till litteratur och om de trodde att det påverkade elevers lust att läsa. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring läsning och påverkande faktorer. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under fem veckor i två klasser i år 2, där sex slumpmässigt utvalda elever samt pedagoger intervjuades. Vid observationerna deltog även övriga elever i år 2.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elevers uppfattningar om genus påverkas av litteratur och Boksamtal som belyser genusmönster. Frågeställningarna vi har försökt besvara är: Vilka föreställningar har elever om genus och genusmönster? Och hur påverkas elevers föreställningar om genus och genusmönster av högläsningsböcker och Boksamtal som belyser genusmönster? Vi har undersökt två klasser i år 1 och använt observation som informationsinhämtande metod. Det vi observerat för att kunna ta reda på elevernas föreställningar om genusmönster är deras rörelser och samtal under värderingsövningar. Resultatet visar att elevernas föreställningar om genus skiljer sig åt mycket.

Syftet med vår aktionsforskning är att främja elevernas läsförståelse och deltagande i läsundervisningen genom Boksamtal. Alltså hur deltar elever i Boksamtal utifrån både ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning påpekar hur viktigt det är att inte bara ?mängd läsa? utan att också diskutera böcker och texter. Forskning pekar också på vikten av att Boksamtal är en möjlig och bra väg att nå bättre läsförståelse.

Vår studie redovisar hur lärarna med Boksamtalet som metod kan stödja elever i förskoleklass till årskurs 3. Våra undersökningsområden är muntlig språkutveckling, fantasi, självförtroende och självkänsla samt kritiskt tänkande. Till vår studie har vi intervjuat sex lärare på en skola i Mellansverige. Vi har även observerat fyra Boksamtalssituationer i förskoleklass och årskurserna 1-3. I resultatdelen beskriver vi hur lärarna arbetar med Boksamtal utifrån muntlig spårkutveckling, fantasi, självkänsla och självförtroende och kritiskt tänkande. Genom citat från de intervjuade lärarna framkommer olika aspekter och metoder hur lärarna arbetar med Boksamtal i klasserna.

Under de senaste årtiondena har invandringen till Sverige ökat markant vilket också lett till att skolväsendet har blivit allt mer flerspråkig och mångkulturell. Detta ställer nya krav på pedagogerna då det har uppkommit fler aspekter som de måste ta i beaktning. Samtidigt visar internationella studier att de svenska elevernas läsförståelse har försämrats under de senaste åren. Några av de verktyg pedagoger kan arbeta med för att stärka barnens språkutveckling, redan i förskoleålder, är högläsning och Boksamtal. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagogerna i förskolor med flerspråkiga och mångkulturella barn arbetar med just högläsning och Boksamtal samt hur de valde ut böcker för detta.

Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjarförstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kananvändas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åttaartiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk.Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk ochandraspråk, Boksamtal, gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt ökamotivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barnsordförråd då läsningen sker i samband med Boksamtal. Det ordförråd som utvecklas ärde ord man lägger mer tid på.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om vi som blivande pedagoger kan motivera elever till läsning genom Boksamtal. Vi vill se eventuell förändrad motivation till läsning, skillnader mellan flickors och pojkars läsning och om elevers syn på litteratur förändras. Undersökningen genomfördes under vår verksamhetsförlagda utbildning i en årskurs fyra till fem under en femveckors- period i Luleå Kommun, där sex slumpmässigt utvalda elever medverkade i vår undersökning som innefattade observation, intervju och Boksamtal. Vårt resultat av undersökningen visade att tre av sex elever blivit mer motiverade till läsning. Tidigare forskning om pojkars och flickors olika läsvanor, visade att de läser böcker i olika genrer, vilket inte stämmer överens med det vi kommit fram till i vår undersökning.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av Boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet Boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten.

Syftet med vårt arbete var att jämföra Boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt under Boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas språkliga kompetens, metaspråkliga medvetenhet och deras förmåga till interaktion. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar utförde vi elev- och lärarobservationer samt elev- och lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen gällande elevernas interaktionsförmåga visade på stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelåg inom språklig kompetens och metaspråklig medvetenhet. När det gällde likheter i arbetssättet var dessa litteraturval och att lärarna utgick från elevernas personliga läsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och åsikter.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar med ett svagt läsintresse upplever Boksamtal samt om det främjar deras läsintresse. För att få en uppfattning om hur eleverna upplevde Boksamtalen så har jag genomfört kvalitativa intervjuer med eleverna. Urvalet gick till så att samtliga elever i den klass som jag själv undervisar i fick ett erbjudande om att få vara med i ett Boksamtalsprojekt under hösten 2009. Det huvudsakliga kriteriet för att delta i projektet/studien var att man väldigt sparsamt eller aldrig hade läst någon form av skönlitteratur på sin fritid under de senaste åren. Sju pojkar visade sitt intresse och under hösten 2009 genomförde vi, de sju eleverna och jag, Boksamtal kring fantasyboken Över näktergalens golv ? Sagan om klanen Otori ? av Lian Hearn.1      Jag har utgått ifrån Chambers modell för Boksamtal.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande Boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och Boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Arbetet handlar om Boksamtal i litteraturundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Undersökningens syfte är att ur lärares perspektiv undersöka vilken syn de har på Boksamtalet, vad de anser att man kan uppnå med Boksamtalet och även se vilka faktorer som påverkar utformandet av ett Boksamtal. För att se vilka riktlinjer som gäller för Boksamtal i litteraturundervisningen har jag studerat skolplaner, lokala skolplaner och styrdokument. Det visade sig att kommunaliseringen av skolan skapat olika villkor i olika kommuner. Där vissa kommuner kämpar med problem kring elevernas sjunkande läsförståelse satsar andra kommuner istället på att förse eleverna med bärbara datorer.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, Boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder. Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, Boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete.