Bakgrund: Blodsmittor är ett problem inom sjukvården och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rädda att bli smittade av, trots detta var användandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två teman, sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med Blodsmitta och faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt vid Blodsmitta.

Sjuksköterskor som vårdat personer har varit utsatt för risken att bli exponerad av smittat blod. Forskning visar att Blodsmitta kommer att öka i världen och det gör sjukdomen till en viktig folkhälsofråga. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse vid omvårdnad av personer med Blodsmitta. Litteraturstudien baserades på tretton vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att bli berörd och känna sin otillräcklighet: att bristen på kunskap leder till rädsla vid omvårdnad av patienter: att få stöd och uppskattning.

I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår venösa blodprov och insättande av perifera venkatetrar (PVK). Även då patienten bär en Blodsmitta skall detta utföras, vilket sätter sjuksköterskans professionalism och biologiska säkerhet på prov. Sjuksköterskans upplevelser inför att sticka en patient med känd Blodsmitta är ett ämne som bör diskuteras mer. Föregås stickmomentet av rädsla eller obehagskänslor? Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskans tankar och upplevelser inför att sticka en patient med känd Blodsmitta.

Personer som lever med Blodsmitta blir en allt vanligare patientgrupp i sjukvården och bemötandet från vårdpersonal kan upplevas som både positiv och negativ. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur personer som lever med Blodsmitta upplever bemötandet från vårdpersonal. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att bli avvisad, att bli märkt och kränkt och att få kärlek, uppmärksamhet och känna tillit. Personer kände sig avvisade och ignorerade på grund av sin sjukdom och kände att de inte fick den uppmärksamhet och förståelse som de behövde.

Stick- och skärskador är ett problem inom sjukvården. Förekomsten är störst inom operationsverksamhet, där stora mängder blod och andra kroppsvätskor samt vassa instrument hanteras. Risken för Blodsmitta varierar för de vanligaste blodsmittorna HBV, HCV och HIV men när tillbud sker finns alltid en möjlig risk för Blodsmitta.Syftet är att identifiera orsaker till stick- och skärskador samt beskriva åtgärder för att minska risken för Blodsmitta under den intraoperativa fasen.I ett operationsteam ingår många olika yrkesgrupper som arbetar nära varandra på en begränsad yta och risken för tillbud ökar Risken för operationsteamet kommer aldrig helt att kunna elimineras, men genom att identifiera orsaksfaktorer, såsom handskperforation, operationslängd och blodstänk finns möjlighet att påverka sin egen och övriga i operationsteamets säkerhet. Genom att använda olika skyddsåtgärder som dubbla/indikatorhandskar, mun och ansiktsskydd samt användandet av preventiva arbetsmetoder som Hands-free teknik (HFT) och trubbiga nålar kan eventuella risker för blodexponering och en potentiell risk för Blodsmitta minska..

HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk Blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner.

Hälso- och sjukvårdspersonalen utsätts dagligen för risk att drabbas av stick- och skärskador. Det finns idag ett flertal lagar och riktlinjer som förordnar hur man som hälso- och sjukvårdspersonal skall arbeta för att undvika detta. Tidigare forskning visar dock att följsamheten till rutiner och riktlinjer kring patienter med Blodsmitta är bristfällig. Syftet med studien var att i den vetenskapliga litteraturen identifiera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i vård av patienter med Blodsmitta. Studien som genomförts är en littera-turstudie där tio artiklar granskats.

Bakgrund: En Blodsmitta är en sjukdom som sprids via en infekterad patients blod och kroppsvätskor. En sjuksköterska utsätts för risken att bli smittad i vårdandet av Blodsmittade patienter vid olika vårdmoment vilket kan bero på skiftande följsamhet till rutiner. I Sverige upptäcks nya fall av Blodsmittade patienter varje år och sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter uttrycker olika upplevelser av hur det är att vårda dessa patienter. Syfte: Beskriva sjuksköterskestudenters upplevelse att vårda patienter med Blodsmitta Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem sjuksköterskestudenter som har vårdat Blodsmittade patienter intervjuades där en intervjuguide användes med en öppen fråga samt öppna följdfrågor.

Stick- och skärskador är ett problem inom sjukvården. Förekomsten är störst inom operationsverksamhet, där stora mängder blod och andra kroppsvätskor samt vassa instrument hanteras. Risken för Blodsmitta varierar för de vanligaste blodsmittorna HBV, HCV och HIV men när tillbud sker finns alltid en möjlig risk för Blodsmitta.Syftet är att identifiera orsaker till stick- och skärskador samt beskriva åtgärder för att minska risken för Blodsmitta under den intraoperativa fasen.I ett operationsteam ingår många olika yrkesgrupper som arbetar nära varandra på en begränsad yta och risken för tillbud ökar Risken för operationsteamet kommer aldrig helt att kunna elimineras, men genom att identifiera orsaksfaktorer, såsom handskperforation, operationslängd och blodstänk finns möjlighet att påverka sin egen och övriga i operationsteamets säkerhet. Genom att använda olika skyddsåtgärder som dubbla/indikatorhandskar, mun och ansiktsskydd samt användandet av preventiva arbetsmetoder som Hands-free teknik (HFT) och trubbiga nålar kan eventuella risker för blodexponering och en potentiell risk för Blodsmitta minska..

Sjuksköterskor har flera arbetsuppgifter som innebär en möjlig kontakt med patienters blod och risk för en Blodsmitta. Enligt föreskrifter från Arbetsstyrelsen ska handskar användas av vårdpersonal för att förebygga smitta. Trots dessa föreskrifter varierar användningen av handskar bland sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors attityder till att använda handskar i vården där risk för Blodsmitta kan förekomma. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes.

Bakgrund: Blodsmittorna hiv, hepatit B och hepatit C har spridits med hög hastighet sedan smittorna upptäcktes och sjuksköterskan har blivit allt mer involverad i vården av Blodsmittade patienter. Det sätt som sjuksköterskan vårdar denna patientgrupp på, kan bestämmas genom hennes eller hans attityder till Blodsmitta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med Blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och 16 vetenskapliga artiklar inkluderades. Analysen resulterade i sex kategorier.

Bakgrund: Runt om i världen lever det idag flera miljarder människor med olika blodsmittor. Det finns omkring 34 miljoner individer som bär på HIV-viruset, två miljarder människor som har hepatit B medan det uppskattningsvis finns 130 ? 170 miljoner människor i världen som är drabbade av kronisk hepatit C. Med tanke på den höga prevalensen förekommer denna patientgrupp inom olika delar av vården, där det då även kan förekomma en exponering av smittförande blod. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med känd Blodsmitta på kirurgiska vårdavdelningar.

Antalet personer med Blodsmitta ökar både globalt men även i Sverige. De vanligaste sjukdomarna orsakade av Blodsmitta är Hepatit B (HBV), Hepatit C (HCV) och Humant immunbristvirus (HIV). Bemötandet från vårdpersonal är viktigt för att patienten ska få en positiv upplevelse av vården och sjuksköterskan har till uppgift att ge en god vård på lika villkor till hela befolkningen. Stigmatisering är kopplat till begreppet stigma som innebär en egenskap som avviker från våra normer på ett negativt sätt och leder till att en person inte accepteras i det sociala samspelet. Syftet med denna studie var att beskriva den samlade kunskapen kring stigmatisering hos personer med Blodsmitta i vårdsituationer.

Som sjuksköterska kommer man ofta i kontakt med nålar och olika blodprovtagningar. Dessa provtagningar är inte helt riskfria. Ino m vården finns det patienter med olika blodsmittor en sjuksköterska kan bli exponerad för. I denna litteraturstudie tas upp hepatit B, hepatit C och HIV. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vilka reaktioner som finns rapporterade i samband med blodsmittorisk och om vårdpersonal fortfarande har låg kunskap om blodsmittor.

Yrket som sjuksköterska innehåller arbetsuppgifter som innebär en risk att komma i kontakt med patienters blod och därmed en risk för Blodsmitta. Syftet med före-liggande studie var att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan påverkas efter att han/hon råka ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon får efter en stickskada. Studien hade som ansats att tillämpa analytisk induktiv metod. Datainsamlingen gjordes med hjälp av åtta individuella intervjuer, med sjuksköterskor som råkat ut för en stickskada. Den analysmetod som tillämpades var inspirerad av Dahlbergs (1997) tre analysfaser, helhet, delar, helhet och frambringade fyra huvudkategori-er: psykisk påverkan, social påverkan, fysisk påverkan och stöd.