Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories ?Comfort in their profession?, ?Support from the organization?and ?Fear of being contaminated?, and five subcategories ?Support from hygiene guidelines?, ? Thoughtfulness?, ?The own responsibility?, ?Feelings of fear and concern?and ?To meet preconceptions?, emerged.

HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad.

Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för Blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan Blodsmitta fått ett annorlunda bemötande än andra. Det var därför intressant att utforska hur personerna själva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner människor har hepatit C i världen, i Sverige är runt 50 000 personer smittade. Hepatit C är en Blodsmitta och den vanligaste smittorsaken är intravenöst missbruk. Andra sätt att smittas är till exempel stickskada inom vården samt genom smittad blodtransfusion.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan Blodsmitta fått ett annorlunda bemötande än andra. Det var därför intressant att utforska hur personerna själva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner människor har hepatit C i världen, i Sverige är runt 50 000 personer smittade. Hepatit C är en Blodsmitta och den vanligaste smittorsaken är intravenöst missbruk. Andra sätt att smittas är till exempel stickskada inom vården samt genom smittad blodtransfusion.

BakgrundOperationspersonal är den yrkesgrupp inom vården som är mest utsatt för risk för Blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skärande instrument samt exponering av blod. Bland operations­sjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta så säkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjälpmedel för att förhindra stick- och skärskador men få skriftliga riktlinjer och rutiner.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skärande instrument i operationssalen.MetodStudiens design är en empirisk tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes på Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer.ResultatStudiens resultat visar på brister inom samtliga områden som observerats.

Sjuksköterskors möte med patienter är en del av arbetet och kontakt med Blodsmittade patienter är oundviklig. Antalet Blodsmittade patienter i samhället tycks öka därför har vi valt att genomföra denna studie, (Smittskyddsinstitutet, 2009a) Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med Blodsmittade patienter. Datamaterialet består av tre intervjuer med sjuksköterskor som har minst ett års erfarenhet av yrket och i sin yrkesutövning kommit i kontakt med Blodsmittade patienter. Data har analyserats med den deskriptiva fenomenologiska metod som presenterats av Amedeo Giorgi. Resultaten visar att följande meningsstrukturer av levda erfarenheter har identifierats i analysen: (1) Fördomar (2) Att bemöta alla patienter lika (3) Rädslor (4) Vikten av kunskap och rutiner (5) Många möten leder till erfarenhet (6) Undvikande.

Studien handlar om stickskador och skador med vassa föremål inom hälso- och sjukvård. Dessa skador är en risk som hälso- och sjukvårdspersonal utsätter sig för i sitt dagliga arbete. Stick- och skärskador är direkt förenade med risk för blodburen smitta såsom HIV, HCV och HBV. Litteraturstudien baserades på befintlig kvantitativ forskning och syftet med studien var att i vetenskaplig litteratur undersöka vilka faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals hantering av stickande/skärande föremål. De faktorer som identifierades var; personrelaterade orsaker, materiella orsaker samt organisatoriska orsaker.

Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan Blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier.

Hepatit C är en blodburen smittsam infektion som drabbar miljoner människor varje år. De som smittats av denna sjukdom påverkas ofta av negativa känslor, samt upplevelsen av att de behandlas annorlunda på grund av sin sjukdom. Upplevelsen av att bli behandlad annorlunda sker både ute i samhället och inom vården. Då detta är en sjukdom som blivit allt vanligare ökar därför behovet av mer kunskap. Syftet med denna kunskapsöversikt var att beskriva vårdpersonals kunskap om och attityder till hepatit C.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd Blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd Blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanställa bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen. Syftet var även att sammanställa vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som användes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades på tio artiklar där fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade låg kvalitet.

Blodsmittade personer är en växande grupp inom vården. Mötet med vårdpersonal kan vara av både positiv och negativ karaktär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur Blodsmittade personer upplever mötet med vårdpersonal. De tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: att känna sig oren, att känna bibehållen värdighet, att känna kränkt värdig-het och att inte bli sedd som människa bakom diagnosen.

Blodsmittade personer är en växande grupp inom vården. Mötet med vårdpersonal kan vara av både positiv och negativ karaktär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur Blodsmittade personer upplever mötet med vårdpersonal. De tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: att känna sig oren, att känna bibehållen värdighet, att känna kränkt värdig-het och att inte bli sedd som människa bakom diagnosen.