Mobbning är idag ett begrepp som alla i samhället tar på stort allvar. Mobbning som företeelsehar funnits länge även om själva begreppet är relativt nytt. Det finns även inskrivit i svenska skolans läroplan att all personal på skolan ska arbete för att motverka trakasserier och konfliktsituationer. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap Blivande lärare har om begreppet mobbning. Vidare är syftet att undersöka hur de under sin utbildning förbereds på att hantera mobbning.

Vårt syfte var att undersöka hur lärare och Blivande lärare analyserar och bedömer en elevtext från skolår 2. Vidare ville vi undersöka vilken handledning och respons dessa ville ge eleven. Undersökningen grundade sig på 24 enkäter och 4 intervjuer som tog upp stavningsförmåga, användning av skiljetecken, meningsbyggnad, textens längd och sammanhang i texten. Dessa aspekter har berörts genom att lärarna och de Blivande lärarna har fått göra iakttagelser och bedömningar av elevtexten. De har också fått redovisa vilken handledning och respons de vill ge till eleven.

Att bli pappa är en av de största förändringarna en man kan uppleva i sitt liv. Sedan flera år till-baka har den svenska mödrahälsovården arbetat aktivt för att involvera Blivande pappor tidigt i kvinnors graviditet. Även internationellt ses en trend att medvetet stödja Blivande och nyblivna fäder. Forskning pekar på långsiktiga hälsovinster för hela familjen, särskilt barnet, om den bli-vande fadern engageras redan tidigt i graviditeten. Barnmorskans uppgift är att stödja både kvinna och man i föräldraBlivandet.

SAMMANFATTNING Det sägs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhälle. För den starka individen innebär detta att karriär, utveckling och privata intressen värderas högre än lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel än undantag. Hur resonerar då Blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast går att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att välja på, verkligen ha behov av karriärvägledning? Syftet med studien är att få en förståelse för hur Blivande officerare och stridspiloter ser på sig själva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriärvägledning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på svenskämnet bland två verksamma svensklärare, två klasser och nio Blivande svensklärare. Undersökningarna genomfördes med hjälp av två intervjuer med svensklärare, 47 elevenkäter samt nio enkäter med Blivande svensklärare. Resultaten av våra undersökningar visar att synen skiljer sig mellan de intervjuade svensklärarna. Elevenkäterna visar att eleverna har en positiv syn på svenskämnet men att den varierar. Vissa elever ser ämnet avsett för personlig utveckling medan andra elever motiveras av slutbetyget och andra faktorer.

Syftet: Vårt syfte med uppsatsen var att belysa hur Minnamottagningen på olika sätt kan stötta och hjälpa ensamstående (Blivande) mammor i deras livssituation. I detta utgick vi ifrån mammornas egna berättelser av hur de upplevt sin situation som ensamstående (Blivande) mamma samt deras upplevelser av stödet och hjälpen som Minnamottagningen erbjudit.Datainsamlingsmetoden: Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi med den kvalitativa forskningsintervjun som datainsamlingsmetod. Vårt urval av informanter bestod av en kurator på Minnamottagningen och sex ensamstående (Blivande) mammor som är eller tidigare har varit aktuella på Minnamottagningen. Resultatet: Minnamottagningen erbjuder ensamstående (Blivande) mammor både professionellt stöd och stöd i form av olika gruppverksamheter. De ensamstående (Blivande) mammornas vardagsliv beskrevs som svårt att få ihop praktiskt, tidsmässigt och ekonomiskt.

Denna undersöknings syfte var att få kunskap om Blivande förskollärares syn på barns språkutveckling i samband med högläsning, samt hur syftet med högläsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att få en fingervisning om detta användes kvalitativa studier där fem Blivande förskollärare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Samtliga menade att högläsning i förskolan är mycket viktigt eftersom effekterna är gynnsamma för barns språkliga utveckling men även för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade även att de intervjuade studenters uppfattning rörande högläsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men även att ett syfte till vila fanns. .

Syftet med det här examensarbetet har varit att synliggöra Blivande pedagogers föreställningar om hur mångkulturellt arbete kan komma att se ut för dem när de kommer ut i förskolan men även att reflektera över hur utbildningen har förberett dem. I litteraturgenomgången har Förskolans mål som relaterar till mångkultur och kritik mot lärarutbildningen behandlats. Därefter har olika begrepp så som kultur, mångkultur, mångkulturell, interkulturell och interkulturalitet bearbetas för att skapa en klarare bild över vad dessa innebär och utifrån det utforma en teoretisk referensram.Studien har en kvalitativ ansats och materialet bestod av fyra intervjuer av lärarstuderande med inriktning mot förskolan. Semi-strukturerade frågor har använts i syfte att synliggöra en mångfald av uppfattningar hos informanterna.Undersökningen visade att de Blivande pedagogernas upplevelser tyder på att Lärarutbildningen mot förskolan är förberedande till att möta en kulturell mångfald men även att ämnesområdet behöver behandlas mera. Två av de Blivande förskollärarna riktar kritik mot två kurser samtidigt som de är positivt inställda till en annan.

Nya medarbetare har förväntningar på sin arbetsgivare när de börjar på ett företag. De nya medarbetarna har även behov som måste uppfyllas. Det första en ny medarbetare möter av företaget är introduktionen. Den mest väsentliga delen av introduktionen är introduktionen till arbetsplatsen. Därför är syftet med denna uppsats att öka förståelsen för vilka förväntningar Blivande medarbetare har på introduktionen till arbetsplatsen och även vilka behov de vill ha uppfyllda av introduktionen till arbetsplatsen.

Efterfrågan på föräldrastöd ökar i form av behov av fler träffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rådgivning. Samhället erbjuder en mängd olika resurser av föräldrastöd däribland barnmorskans arbete vid mödrahälsovården, vilket bland annat innebär att ge Blivande föräldrar stöd genom information, utbildning och rådgivning inför föräldraskapet. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med Blivande förstagångsföräldrar inför föräldraskapet. Studiens teoretiska utgångspunkt är lärande och förändringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi.

Bakgrund: Perioden innan den aktiva förlossningsfasens start benämns latensfas. Den är svårdefinierad eftersom den kan yttra sig på olika sätt och varierar i längd. Blivande föräldrar som anländer till förlossningsavdelning söker stöd och bekräftelse hos barnmorskan när de tror att förlossningen har startat men är oroliga för att bli hemskickade igen. Syftet: Att undersöka och belysa förstagångsföräldrars upplevelser av latensfas. Metod: Semistrukturerad intervjustudie, data bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Den Blivande pappan genomgår en transition när den gravida kvinnan väntar barn. Det sker en rollförändring från att vara partner till att även bli pappa. En annan syn på faderskapet har växt fram och många föreställningar förekommer om hur en bra pappa ska vara idag. Syftet med studien var att belysa graviditeten och vägen mot föräldraskapet ur Blivande förstagångspappors perspektiv genom att analysera deras bloggar. Som forskningsmetod har kvalitativ ansats med innehållsanalys använts.

Bakgrund: Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa människor kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever. För närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns bromsmedicin som bromsar hepatit C. Blivande sjuksköterskor som har vårdat patienter med hepatit C på sjukhus upplever sig vara i högriskzon för att bli smittade av patienter med hepatit C.Syfte: Syftet med studien var att belysa Blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med hepatit C på sjukhus.Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där fem Blivande sjuksköterskor från en högskola i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från Krippendorff.Resultat: Utifrån innehållsanalysen framkom det fyra kategorier, upplevelser av kunskapsbrist, rädsla för smitta, vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbete och vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. De Blivande sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap om hur omvårdnaden ska gå till för patienter med hepatit C på sjukhus, de upplevde även rädsla av att bli smittade av hepatit C vid omvårdnadsarbetet med dessa patienter.

Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för fosterdiagnostik och innefattar att alla gravida skall erbjudas en allomfattande information om fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benämns som rutinmässig ultraljudsundersökning som är frivillig att väljas av Blivande föräldrar som är inskrivna i svensk mödrahälsovård under graviditeten. Informationen om rutinmässigt ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att Blivande föräldrar inte har tillräcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien är att beskriva vad allomfattande information om rutinmässig ultraljudsundersökning innebär för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinultraljud.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka och analysera Blivande förskollärares föreställningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrån alla barns förutsättningar i verksamheten utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har använt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. Vår analys har skett utifrån en analysmodell vilken utgår ifrån det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till läroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi använt oss av i vår studie. Resultatet utifrån våra gruppintervjuer visar på att de Blivande förskollärarna har en väl förankrad idé som utgår ifrån ett relationellt perspektiv om hur lärare i förskolan skall möta alla barn utifrån dess förutsättningar. Däremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de Blivande förskollärarnas föreställningar om vad som sker i praktiken utifrån sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrån våra intervjuer med de Blivande förskollärarna samt vår analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förståelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrån alla barns förutsättningar i vårt kommande yrke..