This project was aimed to study the degradation of polystyrene-butadiene-styrene block copolymer (SBS). SBS is used to modify Bitumen, the binder in asphalt. From earlier studies it is known that SBS degrades in Bitumen, but the degradation products have not been identified. To be able to determine the long term effects of SBS in the environment, degradation products need to be identified. Polystyrene forms rigid blocks with polybutadiene as a rubbery matrix between the ridgid blocks.

Det är viktigt att vägarna håller så länge som möjligt. En faktor som har en påverkan i asfaltens långvarighet är Bitumen. När Bitumenet föråldras försämras dess egenskaper som ökar risken att skador uppstår på asfalten. Med hjälp av olika tillsatser kan Bitumenets egenskaper förbättras. En av dessa egenskaper är Bitumenåldring.

Nynas produces Bitumen at two refineries in Sweden. The Bitumen is shipped to seven depots along the swedish coast line, and from the depots special trucks handle the transportation to customers. Recently Nynas has transformed its supply chain and closed down a few depots. At the moment the company is considering a further reduction of the number of depots. In connection to these discussions an analyse of the companys distributionsystem and of possible changes is required.

Arbetets huvudsakliga syfte har varit att jämföra ett antal olika bergarters förmåga att binda till sig Bitumen. I dag levereras stora mängder makadam till tillverkning av asfalt. Ett av de krav som ställs på materialet är just vidhäftningsförmågan vilken har stor betydelse för beläggningens funktion. Eftersom detta är en så pass viktig fråga, om en viss sten lämpar sig till asfaltstillverkning har vi valt att titta närmare på en metod som tillåter att testas på en ren sten. Detta möjliggör att man inte behöver tillverka en asfaltsmassa först.

Det här arbetet handlar om asfaltbetongblandningar och hur variationen av dessa vid projektering påverkar vägarnas dimensionering i överbyggnaden mer specifikt bärlagret. Arbetet är baserat på litteraturstudier av den senaste teorin kring dimensionering av asfaltbetongblandningar i väglager samt tillhörande kravskrifter både från svenska och amerikanska myndigheter. Den inledande delen i examensarbetet omfattar bakgrunden till vägdimensionering. Inledningsvis behandlas materialet asfaltbetong och derss egenskaper för att sedan gå vidare till allmänt om vägar, hur de utformas, vägens funktionella egenskaper och skador som kan uppstå. Detta ska ge läsaren tillräckligt med bakgrund för att följa med i resten av arbetet där man kan läsa mer ingående om deformationsskador och vilka parametrar som är till stor vikt när man studerar skador som uppstår i asfaltbetongen samt relationen till dem egenskaper Bitumen har. Rapporten avslutas med att resonera kring eventuella problem kring dimensioneringsmetoder samt betydelsen av blandningens hållfasthetsegenskaper och hur de påverkar vägarnas tjocklek. Slutsatsen i rapporten är att asfaltbetongblandningen har en betydelse för dimensionering av bärlager och att det kan vara någonting att beakta oftare vid vägdimensionering speciellt vid blandningar som skiljer sig mycket från standardvarianterna..

Med ett allt större globalt intresse för miljön och ökande trafikmängd på både svenska och utländska vägar har behoven av hållbara vägbläggningar ökat under de senaste årtiondena och förväntas öka ännu mer i framtiden eftersom transportbehoven ständigt ökar. Det har därför också blivit allt vanligare att det i Bitumen tillsätts olika typer av polymerer för att erhålla asfalt med bättre egenskaper. Gummi från utslitna bildäck är en av de polymerer som blivit allt mer uppmärksammat under senare år. I flera länder både inom Europa och i resten av världen har användning av gummigranulat från kasserade däck i vägbeläggningar övergått från testverksamhet till en regelrätt användning. I Sverige har man inte kommit lika långt.

Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett sedumtak. Arbetet går in på sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.

Vanligaste beläggningen på broar är asfalt på ett tätskikt/broisolering av Bitumen. Dessa kräver mycket underhåll och har kort livslängd. Betongbeläggning ersätter både asfalten och broisoleringen. Därmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulärt samt man undviker en relativt sett underhållsintensiv asfaltbeläggning. Vid följande fall är direktgjuten slitbetong (stålfiberarmerad & självkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstånd där inspektioner och underhåll kräver långa resor • klimat som kräver dubbdäck under lång tid • broar där underhåll försvåras tack vare hög trafikintensitet.

This report investigates the possibility to use non-petroleum based adhesive (bioBitumen) in asphalt. The main reasons for replacing Bitumen are the fact that oil prices are rising, the threat of peak oil and the fact that the asphalt industry is becoming more environmentally friendly.The main purpose of this report is to investigate whether there are any non-petroleum based adhesives on the market. If so, how can they be used? The questions covered are:? Are there any other alternative asphalt coatings available?? Can bio-oils be used in asphalt?? If the bio-oils can be used, what are the details their properties?? How does a cold climate affect the bio binders?? What is the Swedish asphalt industry?s opinion about bio asphalt?The project was concluded through literature studies, consultations with people in the asphalt industry and through several interviews.The conclusion of this report is that there are some existing non-petroleum based adhesives on the market. They are mainly used for bike paths, sidewalks and parkareas.

I och med det stigande oljepriset har intresset för asfaltåtervinning ökat. Det oljebaserade Bitumenet som är 6 viktprocent av asfalten och det som ger asfalten sin karakteristiska färg, lukt och egenskaper är en dyr produkt som asfaltstillverkarna vill utnyttja så många gånger som möjligt. Genom att använda upptagen asfalt igen i produktionen hoppas branschen på att spara på miljö och resurser samtidigt som det asfaltberg som annars skulle uppstå omsätts. År 2000 modifierades Skanskas första asfaltverk inom regionerna Syd och Sydost för varmåtervinning med kall inblandning av granulat i blandaren. I dagsläget har alla utom ett verk kall inblandning.