Sök:

Sökresultat:

137 Uppsatser om Bildning - Sida 1 av 10

I matchen om bildning i utbildning : En diskursanalys av utbildningspolitiken under 2000 - talet

Den högre utBildningen och dess Bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mån skiftat från att vara en arena för Bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhälleliga krav, såväl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var då frågor som vad händer med talet om Bildning i den högre utBildningen i denna utveckling? Hur talar utBildningspolitiken om Bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om Bildning i relation till den högre utBildningens syften och mål från 2005 fram till nutid. Med hjälp av diskursteoretiska utgångspunkter och åtta utBildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om Bildning i den högre utBildningen är mångtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om Bildning anger inte en entydig bild om dess innehåll där diskurserna som påträffas sker parallellt med varandra.

Originell, exceptionell, kontroversiell : Bildningsdiskursen i media

Vad är Bildning och vem är egentligen bildad var frågorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lång tradition bakom sig vilket inneburit en mångtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gått upp och ner och än idag finns konflikter som sätter prägel på kultur, utBildning och samhällsdebatten. Frågor som uppdagats är vad Bildning innebär och till vilken samhällsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade närvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur Bildningsdiskursen ser ut i media.

Bildningsrummet. Om bildningsbegreppet i folkbiblioteksdiskursen.

The Swedish concept of Bildning, related to the German Bildung, finding its correspondence in English in refinement, formation and culture, is an important, though traditional rather than modern concept in cultural policy and sphere. The concept connected to the activity of the public library is relevant, as the library uses the word as a description of parts of its work. The meaning of the concept can easily be seen to be complex as well as disputed, borders on and is related to other concepts. The paper discusses different meanings to the concept according to different Swedish authors, as well as the connection of the concept to related ones. The varieties and differences are expressed as differences in discourse.

Bildning, vetenskaplighet och högskolemässig utbildning : En textanalys

Syftet med denna uppsats är att utforska innebörden hos begreppen Bildning och Högskolemässighet så som de används i debatten kring svensk högre utBildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det är möjligt, utifrån de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utBildning som innefattar dem båda. För att få en hanterlig analys har endast en delaspekt av Högskolemässighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utBildning. Analysen har bestått av två steg.

Om fem svensklärares uppfattningar om svenskämnets och litteraturundervisningens syfte samt deras åsikter om en svensk litterär kanon

Undersökningens resultat pekar på de flesta lärare är mot ett införande av en litterär kanon i svenskundervisningen, även om två lärare anser att en kanon skulle kunna vara något positivt under andra förutsättningar. Åsikterna skiljer sig emellertid åt, beroende på vilken uppfattning lärarna har på svenskämnet, litteraturundervisningen och på Bildning och kulturarv. Vidare pekar undersökningen på att lärarna motsätter sig en litterär kanon, eftersom en litterär kanon inte är förenlig med de pedagogiska metoder som den sociokulturella inriktningen och det dialogiska klassrummet förespråkar..

Bildning och skönlitteratur i folkhögskolan

The purpose of this thesis is to evaluate the present importance of liberal education in the Swedish "folkhögskola" by studying its expressions in the teaching of literature and fiction. I have interviewed teachers at four different schools about their opinions of liberal education, literature and cultural heritage, means of instruction, and influence of their students. Liberal education in this thesis is considered as a process. Starting from our own experiences we meet something strange to us and while absorbing this in our experiences we change. But its purpose also is to convey the canon of Western literature.

Kunskap, bildning & demokrati. : En resktorsstudie om skolans syfte och mål, sett ur ett dubbelt samhällsperspektiv.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, Bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt handlande. Studien är en intervjustudie där fem rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfråga en skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap.

Ungdomstinget: en kvalitativ studie om ungdomsinflytande och lärande

Vi har valt att undersöka Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka Ungdomstinget i Lund avseende delaktighet, medborgarfostran och Bildning. Ungdomstinget är en arena för ungdomsdemokrati, en plats där engagemang och inflytande skapar Bildning och lärande i en demokratifostran för Lunds ungdomar. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer och observationer som våra främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget och genomfört två observationer av Storting.Resultatet visar att ungdomarna vill vara med i Ungdomstinget för att de har en chans till inflytande och att de kan göra sina röster hörda.

Bildning, relationer och egenmakt : en studie av särskilt stöd i vuxenutbildning

Arbetets art: Examensarbete i magisterprogrammet, Avancerad nivå,15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Bildning, relationer och egenmakt ? en studie av särskilt stöd i vuxenutBildningSidantal: 44Författare: Thorén AnnaHandledare: Maivorsdotter, NinithaDatum: Augusti, 2014I varje generation unga som växer upp i Sverige är det 20 % som aldrig tar sin studentexamen (Sveriges kommuner och Landsting, 2012). Detta tenderar att ge en negativ effekt på deras framtida vuxenliv, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi ett väl etablerat system av kommunal vuxenutBildning som ger dessa unga en andra chans att studera vidare. Syftet med denna samling av fallstudier (Flyvbjer, 2006) är att analysera och belysa de sociala och pedagogiska faktorer som gynnar dessa studenter att nå sina mål och utveckla egenmakt (Lightfoot, 1985).

Musik som bildning

Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden.

Hur resonerar personalen på ett gruppboende kring brukarnas fritidsaktiviteter?

Den här uppsatsen kommer presentera hur personalen på ett specifikt gruppboende resonerar kring brukarnas fritidsaktiviteter i relation till brukarnas behov och personalens egen roll. Vår hypotes är att funktionshindrades självständighet och delaktighet i samhället gynnas av fritidsaktiviteter. Vi menar också att funktionshindrades lärande och Bildning påverkas positivt av fritidsaktiviteter. Vi har gjort en fallstudie på ett gruppboende för personer med psykiska och i vissa fall både psykiska och fysiska funktionshinder. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som har anknytning till gruppboendet.

Tre före detta floristelevers upplevelser av gymnasieskolan ? utifrån kreativitet,motivation, bildning och förståelse.

Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutBildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, Bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utBildningen, har sett lite olika ut.

Boken som bot och bildning : En studie av biblioteksservice inom kriminalvården med fokus på kontakten mellan fäder och barn

This two years master´s thesis examines how books and literature can strengthen the contact between imprisoned fathers and their children, and the connection between the treatment of offenders and education in Sweden. The methods used are interviews and textual analysis. The theoretical starting points are influenced by Bernt Gustavssons works concerning the concept of education (the Swedish term ?Bildning?) and Foucaults thoughts on the subject of power and its relation to knowledge and resistance.Through history many attempts have been made to ?cure? those who commit criminal acts by educating them, at first to enable them to get employed after serving their sentence, the education thus being for the greater good of the society in general, but since the 1940?s the aim has shifted towards education for the individuals own personal development and readjustment to society.The findings indicate that the service provided to prisons by public libraries play an important role for the inmates, as a source of books for amusement and diversion as well as providing the means for education. This thesis examines four reading programmes in prison, in order to establish their place in the tradition of education within the Swedish penal system.

Malmmikroskopering - en studie av sulfidmineral från Långbantrakten, Bergslagen, Sverige

De sulfidgruvor belägna i Långbantrakten som studien behandlar ligger i den västra delen av Bergslagen utanför Filipstad i Värmlands län. Opaka mineral (malm) från två mindre mineraliseringar, Näset och Getberget, har studerats med malmmikroskop och mikrosond för att beskriva mineralogin i området. Båda områdena domineras av olika (Cu-Fe-Pb-Zn)-sulfider, i Näset av kopparkis (CuFeS2), blyglans (PbS) och zinkblände ((Zn,Fe)S) och i Getberget av blyglans, zinkblände, kubanit (CuFe2S3) och magnetkis (Fe1-xS). I Näset finns en del mindre frekventa mineral, två olika faser av Co-pentlandit (en nickelrik och en utan nickel), gedigen Sb och Bi, (Ni-Co)-sulfid, breithauptit (NiSb) och magnetkis. Kubanit är även ett viktigt mineral som speglar mineraliseringens Bildning.

Kunskap och bildning - samma överallt?

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en reformpedagogik utvecklad ifrån John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska läroplan, Lpo 94. Jag har också undersökt huruvida det är samma kunskapssyn som kursplanen i svenskämnet och ett antal lokala arbetsplaner i svenskämnet i Lunds kommun grundas på. Jag har använt textanalys som kvalitativ metod där närläsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska på grundskolor i Lunds kommun. I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för Bildning är den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för läroplanstexten och att det är en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn återfinns i kursplanen men varken i läroplan eller kursplan står denna uttalad utan måste tolkas av läsaren. I de lokala arbetsplanerna har det inte gått att tolka någon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga. Uppsatsens slutsats är det behövs betydligt mer utbildande insatser både till skolledare och till lärare för att samma kunskapssyn ska råda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna..

1 Nästa sida ->