Mitt syfte med arbetet är att undersöka vilka olika metoder lärare använder sig av för att framställa och förmedla Betygskriterier till sina elever. Dessutom avser jag att ta reda på vad lärare har för åsikter kring Betygskriterier, såväl fördelar som nackdelar. Slutligen kommer jag att utreda hur lärare uppfattar elevers inställning till Betygskriterier. För att uppnå mitt resultat har jag genomfört individuella intervjuer med lärare på grundskolans senare år.Min studie har visat att framställning och förmedling ligger helt på lärarens bord att ansvara över. Jag har funnit fyra olika modeller för hur framställningen sker och tre olika sätt som förmedlingen sker på.

Sammanfattning/Abstract Bengtsson, Jenny (2008) Vårdlärares syn på Betygskriterier i Medicinsk grundkurs. (Teatcher´s ideas about graderequiement in Medical basic course.) Examensarbete. Lärarutbildningen 90hp. Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur vårdlärare på komvux och gymnasiets omvårdnadsprogram ser på Betygskriterierna i Medicinsk grundkurs. Det gjordes sex djupintervjuer av vårdlärare verksamma inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att lärare, både inom Komvux samt gymnasieskolans omvårdnadsprogram, som undervisar i medicinsk grundkurs tolkar Betygskriterierna på skilda sätt.

SammanfattningMed det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma Betygskriterier för varje ämne. Lokala Betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala Betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier.Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala Betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts.

I skolan talas det om hur viktigt det är att man bedömer varje individ utifrån skolverkets Betygskriterier. På salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier när man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om eleverna blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev. Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i två helt olika världar. En av orsakerna är att handledarna inte har tillräckligt med tid att sätta sig in i kursplaner och Betygskriterier samtidigt som lärarna inte tilldelas tillräckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan..

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna Betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning undersöka vilka faktorer som är centrala vid bedömning av problemlösning i matematiken och koppla detta till kursplaner och Betygskriterier.Utifrån tidigare forskning, rapporter och utvärderingar, kursplaner och Betygskriterier från Skolverket beskrivs problemlösning, bedömning, kunskap och lärteorier med huvudfokus på bedömning av elevers problemlösningsförmåga.Analysen har visat att det finns vissa frågor som läraren bör tänka på vid bedömning av elevens problemlösningsförmåga; vilka förmågor som ska testas och hur detta ska göras, elevens medvetenhet om vad som ska bedömas, på vilket sätt eleven har förstått uppgiften, elevens möjlighet att lösa problemet, hur eleven har försökt lösa problemet, vilka kunskaper eleven har använt sig av, vilka slutsatser eleven kommit fram till, vilken tillförlitlighet bedömningen har samt vilka kriterier eleven har uppfyllt..

Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad elever på högstadiet är informerade om vilka mål och Betygskriterier som råder i ämnet trä- och metall slöjd samt hur de upplever ämnet trä- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad på en redovisning av litteratur inom ämnet där det undersöktes vad som kännetecknar ämnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades på en enkät till tio klasser i högstadiet i år 9 i Malmö, där det undersöktes på vilket sätt eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som eleven ägnar sig åt den skapande processen. Det innebär att det ställs speciella krav på kommunikationen mellan lärare och elev.

Syftet med denna studie är att studera och analysera gymnasieelevers uppfattningar av vad rättvisa innebär i bedömnings- och betygssammanhang i det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Metoden vi använder oss av är den halvstrukturerade intervjun med en kombination av öppna och slutna frågor till de fjorton informanterna. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att sedan transkriberas och utgöra materialet i vår undersökning. Eleverna som medverkar i vår studie kommer från en och samma skola och könsfördelningen är hälften pojkar och hälften flickor. Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes i gymnasieskolan 1994 vilket innebär en jämförelse av elevens framvisade kunskaper och färdigheter med på förhand givna Betygskriterier.

I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i Betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och Betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi.

Abstract: I vårt nuvarande betygssystem skall elever bedömas och betygsättas efter vilken kunskap de har uppnått, till skillnad från tidigare betygssystem där eleverna bedömdes och betygsattes i jämförelse med varandra. Flera forskare ser i undersökningar att lärare har svårigheter med att förstå och tillämpa det ?nya? betygssystemet, och Skolverket skriver i en rapport från 2007 att skolors olika tolkningar av mål och Betygskriterier leder till en olikvärdig betygsättning, vilket får stora konsekvenser för ungdomars rättssäkerhet och framtida livschanser.Syftet med undersökningen har varit att belysa hur lärare förstår och använder kursplaner och Betygskriterier i sin undervisningsplanering och betygssättning, samt hur de berättar för elever och föräldrar vad som krävs för olika betyg.Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer av fem verksamma lärare i år 7-9. Resultatet visar att lärarna baserar undervisningen på stoff som de själva tycker är viktigt och som de kopplar till uppnåendemålen i den nationella kursplanen. Uppnåendemålen, vilka har drag av en behaviouristisk kunskapssyn, upplevs som lättare att jobba efter än de mer kognitivt formulerade strävansmålen.

AbstractI vår studie har vi undersökt vad floristlärare anser om de nationella styrdokument som finns för Hantverksprogrammet. Vi har genom intervjuer med floristlärare funnit att det ses som ett problem att de är skrivna för att passa samtliga hantverksutbildningar. Detta gör att mål och kriterier är mycket generellt formulerade och tolkningsbara. Respondenterna hade gärna sett att det fanns kursmål och Betygskriterier särskilt anpassade för floristutbildningen. De flesta floristlärare skriver nu på egen hand om kursmål och Betygskriterier för att de bättre ska passa aktuell utbildning.Vi har också undersökt hur floristlärare uppfattar och förklarar de begrepp som är vanligt förekommande i bedömning av binderier på utbildnings-, tävlings- och gesällnivå.

I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till Betygskriterier på ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det på skolan finns en form av elevkultur som gör att många inte utvecklar strategier för att nå de högre betygen. En av orsakerna är att Betygskriterierna nästan enkom används summativt. Eleverna saknar förståelse av Betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rådande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet.

Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och Betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen.Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete.Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och Betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument.

Syftet med detta arbete har varit att med avseende på kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvärdera ett exempel där läraren, istället för poäng, redovisar resultatet på skriftliga prov direkt mot kursens Betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder då inte fram till en poängsumma, utan till vilket eller vilka kriterier läraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssätt är att skapa prov som är mer naturligt kopplade till läroplanens kursmål och Betygskriterier, för att kunna användas både vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med två undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien läste gymnasiets A-kurs i matematik. Två prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrån teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssättet är tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar Betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lärande.Slutsatser utifrån provgranskning och intervjuer är att bedömningssättet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lärarens summativa bedömning av elevernas förmågor.

Denna uppsats handlar om hur några elever ser på sina högstadielärares arbete, när det gäller utvecklingssamtal, Betygskriterier samt möjligheterna att få göra egna reflektioner samt diskutera med lärarna. Syftet är att studera om lärarna gör så som de enligt läroplanen ska göra. Uppsatsen innehåller en genomgång av tidigare betygssystem samt det nuvarande systemets för- och nackdelar enligt forskare, lärare och skolledare. Sex elever som slutade högstadiet våren 2006 har intervjuats om hur de minns att deras lärare genomförde utvecklingssamtal, gick igenom Betygskriterier samt gav eleverna chans att reflektera över eller diskutera sina prestationer. De gick på en högstadieskola, där lärarna under denna tid arbetat mycket aktivt med betyg och bedömning.