Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under Betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på Betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av Bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

I Sverige går de allra flesta hästar på Bete under sommarhalvåret. Näringsinnehållet i Betet kan vara svårt att bedöma. Denna litteraturstudie är avsedd för att ge läsaren en uppfattning om hur olika hästars näringsbehov ser ut, hur näringsinnehållet på naturBete och åkermarksBete ser ut i Sverige och hur Betet tillgodoser hästens behov. Studien visar att tävlingshästar i mycket hårt arBete, som trav- och galopphästar, samt digivande ston och unghästar upp till ett år behöver beta på åkermarksBete då det innehåller mer energi och protein. Hobbyhästar, hästar i lätt till medelhårt arBete och dräktiga ston uppfyller sitt energi- och proteinbehov på naturBete, men kan behöva mineraltillskott..

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under Betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på Betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av Bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under Betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på Betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av Bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under Betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på Betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av Bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under Betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på Betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av Bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

I Sverige är det idag krav på att mjölkkor ska få gå på Bete under sommaren. Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur hälta och klövhälsa påverkas av utevistelse och rö-relse hos mjölkkor. Det är intressant att veta då prevalensen av hälta har ökat i Sverige och det orsakar lidande hos djuren. Informationen kommer från artiklar som har sökts fram i olika databaser. Flertalet av studierna visade att utevistelse och rörelse förbättrar hälta och rörelse-mönstret, även om det finns studier som inte påvisat någon effekt.

Under den senaste tiden har det svenska Beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser Beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsBete i en besättning med automatisk mjölkning. RastBete jämfördes med produktionsBete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och BetesBeteende. Korna i båda behandlingarna (rastBete och produktionsBete) erbjöds Bete under 9,5 h/dygn.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under Betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på Betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av Bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Det är vedertaget att rovdjur påverkar bytesdjurs val av område och Beteende. Syftet med det här arBetet var att undersöka om rovdjurs användning av habitat har någon påverkan på svenska älgars födoBeteende. I denna studie undersöks brunbjörnens påverkan på älg och datainsamlingen utfördes i björnrika områden i Dalarna och Gävleborgs län. De data som samlades in var data som rör Bete (andel och höjd över marken) och habitatets egenskaper (sikt), därefter undersöktes om det förekom skillnader i andelen betat beroende på habitatanvändning av predator och habitatets egenskaper. Resultatet visade på tydliga skillnader i älgens Betesmönster beroende på om det var hög eller låg predatoranvändning av habitat. Student tvåsidiga T-test och regressionsanalys användes för att ta reda på hur tillförlitliga resultaten var. Resultatet visade att det är en signifikant skillnad i älgens Betesmönster (Beteshöjd) beroende på i vilken utsträckning björnar använder habitatet. Älgens Bete påverkades också av sikt från Betesplatsen, vilket i sin tur var beroende av predatoranvändning inom habitatet, men den skillnaden var inte signifikant..

Kor har hög motivation för att beta och om de gör det så blir de rörligare i kroppen och antalet problemkor och dödsfall sjunker. Dessutom kan Bete ge bra ekonomi eftersom foderåtgången inomhus blir lägre och korna håller sig friskare. Problemet är att många europeiska mjölkproducenter med mjölkrobot väljer att ha korna inne eftersom de inte litar på att alla kor kommer in och mjölkar. Försenade mjölkningar leder till sänkt mjölkproduktion och högre celltal. Orsaken till att det blir problem är antagligen att motivationen för att mjölka är låg i jämförelse med att beta eller vara tillsammans med de andra korna i hagen.

Compared with a few years ago, the cost of concentrates has increased substantially and because of that an increased proportion of pasture is of interest. Pasture is cheap and the farmer does not have to harvest when the cows do it themselves by grazing. This saves both money and time. According to research milk yield decrease with an increasing proportion of pasture in the diet. This is because cows on pasture will have lower dry matter intake than cows with supplements.

Under den senaste tiden har det svenska Beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser Beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsBete i en besättning med automatisk mjölkning. RastBete jämfördes med produktionsBete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och BetesBeteende. Korna i båda behandlingarna (rastBete och produktionsBete) erbjöds Bete under 9,5 h/dygn.

This thesis work is executed at Business Unit Ericsson Test Environment (Bete), in Linköping. Bete is the department at Ericsson, which is responsible for the operation and maintenance of the company's Operations Support System (OSS). Their management system was outdated and they wanted it to be updated and it also required new features. The database needed to be replaced and the data migrated to a new database without licensing costs. The system also needed a part where employees could manage existing users.As a programming language PHP was chosen for its dynamic possibilities, platform independence and good support for database intergration.

Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om Bete tillväxer renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt Bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av lavar.