Tidigare studier har visat att reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 är komplexa och kritiserade samt har effekter på företags val av säkringar och säkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssätt och därför missat att undersöka hur beslutsfattarna på företagen påverkas. För att öka förståelsen kring IAS 39:s påverkan på företag undersöker den här studien hur reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 påverkar beslutsfattarna på svenska icke-finansiella företag utifrån ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar används tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att Beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att Beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har Beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för Beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens Beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att Beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att Beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har Beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för Beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens Beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för Beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många Beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka, kartlägga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen på Migrationsverkets asylprövning utifrån asylBeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med Beslutsfattare från olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare växlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjälp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsätts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget påvisar studien den administrativa människans begränsade rationalitet.

Villkoren i dagens samhälle förändras snabbt och miljön som Beslutsfattare måste hantera blir allt mer komplex, detta samtidigt som tiden för att fatta beslut krymper. För att Beslutsfattare ska klara detta kan de ta hjälp av verktyg. Vi har undersökt om geografiska informationssystem (GIS) är ett verktyg som effektiviserar framtagandet av ett beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på fyra olika organisationer där vi jämfört processen vid skapandet av ett beslutsunderlag före och efter införandet av GIS i organisationen. Slutsatsen vi drar av vår undersökning är att geografiska informationssystem effektiviserar framtagandet av beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat..

Otillräcklig hantering av stora datavolymer har tidigare gjort det svårt att omvandla försäljnings- och affärsdata till användbar information för Beslutsfattare. På grund av detta har konceptet datalager framkommit. Datalagret ska stödja Beslutsfattare genom att ta emot data från opreationella system i organisationer. Ett datalager syftar till att stödja informations- och analysprocesser över tidsperioder. Med hjälp av ett datalager kan organisationer utföra analyser.

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och Beslutsfattare på politisk nivå. Utgående från Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militära relationer studerar jag 1974 och 1996 års underrättelseutredningar för att genom en jämförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrån teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll.Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militära underrättelsetjänsten tjänar som underlag för att beskriva relationen mellan Beslutsfattare och underrättelsetjänst och hur denna utvecklats.Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet råder en uttalad och tämligen oförändrad syn på att det är de funktionella fordringarna som styr den militära underrättelsetjänsten. Med en förändrad säkerhetspolitisk situation har den militära underrättelsetjänsten fått en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn på behov av kontroll och insyn i underrättelsetjänsten har ökat. Underrättelsetjänstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sägas ha minskat..

Målet med denna uppsats har varit att kartlägga vilken kvalité informationen som datalager tillhandahåller har för de Beslutsfattare som använder datalagret. Vi har även försökt identifiera olika faktorer som kan vara viktiga att beakta för att uppnå en hög informationskvalité hos datalager. För att kunna genomföra detta har vi intervjuat olika Beslutsfattare för att kartlägga hur de uppfattar den information som deras datalager genererar. Genom denna undersökning har vi kommit fram till att datalagren varit givande och framgångsrika för de tre företag vi genomfört undersökningen på. De har alla upplevt omfattande fördelar med det som de inte upplevde innan introduktionen av datalagret.

Från att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom främst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergått till att ses som en grund för affärerna. Samtidigtkarakteriseras många organisationers IS/IT miljöer av låg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom både privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. Då det råder en informationsbrist kring vad som påverkar Beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primära syfte att bidratill att skapa en ökad förståelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundärt syftevar även att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större påverkan än andravid dessa beslut och om dessa kategoriers påverkan skiljer sig åt mellan privat och offentligsektor.

Strategiska beslut kan för många företag vara en problematisk process. En Beslutsfattare måste ta hänsyn till flera olika faktorer innan denne fattar sitt beslut. Uppsatsen syfte är att identifiera och analysera hur faktorer såsom: långsiktiga mål, osäkerhet, omgivning, information och produktinnovation påverkar Beslutsfattare in de strategiska besluten och dess processer. Den empiriska studien genomfördes med hjälp av en fallstudie på ett nystartat innovativt avknoppningsföretag. Intervjuer och observationer genomfördes med de huvudsakliga beslutsfattarna i företaget.

Vi har i denna heuristiska fallstudie utgått från hypotesen att företag under vissa omständigheter har stora möjligheter att påverka stater genom en central Beslutsfattare. Vi har utifrån denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. Vår ställda frågeställning är: På vilket sätt påverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. När vi svarar på denna frågeställning visar vi genom att använda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney påverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag är viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsställande kunna analysera ämnet måste komma ner på individnivå.

Inkorporering av extern data i datalager är problematiskt och problematiken bekräftas av aktuella undersökningar inom området. Detta har medfört att det utvecklats olika former av stöd för att bemöta och analysera problemen som organisationer ställs inför.För organisationer är det i högsta grad viktigt att dess Beslutsfattare är välinformerade och klarar av att selektera information från stora mängder data. Det är i dessa sammanhang som en datalagerlösning är en viktig hörnsten för att stödja analys och presentation av data som ursprungligen är lagrad i olika datakällor (både interna och externa). Genom att inkorporera extern data i datalagret uppnår datalagret en betydligt högre potential och således kan även organisationer och framförallt dess Beslutsfattare utvinna stora fördelar.Strand (2005) har tagit fram riktlinjer för att stödja inkorporeringsprocessen av extern data i datalager. Dock saknas en utvärdering av riktlinjerna.

Syftet med denna uppsats var att studera om det finns en målgradient vid investeringsbedömning som medför en preferens för alternativ med kort återbetalningstid och snabba belöningar. Vi valde att genomföra denna studie med hjälp av en kvantitativ ansats, då vi genomförde ett experiment med studenter vid Blekinge Tekniska Högskola. Detta motiverar vi med att utifrån vårt syfte och vår teoretiska referensram, ger det oss störst möjlighet att generera ett intressant och relevant resultat. Vårt resultat visar tydligt att Beslutsfattare föredrar att använda återbetalningsregeln före nettonuvärdesmetoden i en beslutssituation, och därmed ett fokus på tidsaspekten och när en investering är återbetald. 81 % av våra respondenter valde tidsalternativet i minst ett av de två casen.

Syftet med denna uppsats var att studera om det finns en målgradient vid investeringsbedömning som medför en preferens för alternativ med kort återbetalningstid och snabba belöningar. Vi valde att genomföra denna studie med hjälp av en kvantitativ ansats, då vi genomförde ett experiment med studenter vid Blekinge Tekniska Högskola. Detta motiverar vi med att utifrån vårt syfte och vår teoretiska referensram, ger det oss störst möjlighet att generera ett intressant och relevant resultat. Vårt resultat visar tydligt att Beslutsfattare föredrar att använda återbetalningsregeln före nettonuvärdesmetoden i en beslutssituation, och därmed ett fokus på tidsaspekten och när en investering är återbetald. 81 % av våra respondenter valde tidsalternativet i minst ett av de två casen.