Berikning definieras som en förbättring för djur i fångenskap. Genom att modifiera grisars miljö kan deras naturliga beteenden främjas. Följande litteraturstudie kartlägger vilka olika typer av Berikning som kan ges till grisar och hur de kan påverka beteende och produktionsresultat. Karga, stimulifattiga miljöer kan orsaka understimulering hos grisar. Om en gris är understimulerad eller inte får utlopp för ett starkt motiverat beteende kan den utveckla avvikande beteenden.

Då djur i fångenskap inte får möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva beteenden för att hantera stressen, så kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror på vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder på att utförande av stereotypiskt beteende hjälper djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sådant beteende motverkas då det är en indikator på en sämre djurvälfärd. Det är alltså inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge djuren ett större urval av beteendemöjligheter och på så sätt främja en förbättrad fysisk och psykisk hälsa. Målet med Berikning är att hjälpa djuret att hantera stress och tristess som livet i fångenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en Berikning skall användas eller ej är tidsaspekten och kostnaderna.

Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöBerikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos djur i djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses som tydliga tecken på nedsatt välfärd och förekommer i stort sett hos alla djurparksdjur i olika former. De mest förekommande stereotypa beteendena är s.k. "pacing" och oral stereotypi.

MiljöBerikning kan påverka djurs välbefinnande positivt genom att bland annat ge djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Eftersom djurparker har som mål att utbilda allmänheten om djurens naturliga beteenden är det viktigt att de jobbar med miljöBerikning. Den ringsvansade näsbjörnen (Nasua nasua) är en dagaktiv omnivor som främst lever av insekter och frukt. Den rör sig både på marken och i träden och letar även föda i de båda nivåerna. Näsbjörnen är ett socialt djur som lever i flockar som består av honor med ungar och juveniler upp till två år.

Att hålla olika arter tillsammans i ett så kallat samgångshägn är vanligt på djurparker och är en ökande trend. Djuren som ingår i dessa hägn lever ofta på en större yta, och kan få en utvecklad och mer komplex social Berikning som kan leda till en ökad aktivitet och högre välfärd. Dock finns risker som bör beaktas; dels för fysiska skador orsakade direkt eller indirekt av aggression mellan och inom arterna, dels stressproblem och risk för smittspridning. Ur djurparkens och dess besökares perspektiv finns också både för- och nackdelar. För djurparken kan samgång både lösa och skapa problem med oönskade beteenden av olika slag, och samgångshägn kräver generellt mer arbete både i planerings- och skötselstadiet.

Przewalskii vildhäst utrotades under 1960-talet men fanns kvar i fångenskap och återintroducerades under 1990-talet i centrala Asien. På Nordens Ark finns sex stycken przewalskii vildhästar som de försöker berika i den omfattning de hinner med, men tiden är en bristvara varför effektiviteten är av största vikt. Dessutom finns det alltid ett stort behov av att utveckla nya Berikningsmetoder. Till följd av detta gjordes denna studie där en ny Berikningsmetod utformades och jämfördes med en befintlig Berikning samt med en kontrollutfodring. Studien videofilmades och tiden togs för alla individers interaktion med utfodringen/Berikningen samt på arbetet som krävdes för utfodringen/Berikningen.

Amurleoparden är ett av världens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fåtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med människan om både bytesdjur och levnadsområde. Dessutom hotas djuren av utrotning på grund av att det låga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i djurpark än i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig. Djur som hålls i fångenskap kan börja bete sig onormalt.

Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöBerikning. MiljöBerikning definieras av Shepherdson (1998) som ?en djurhållnings rutin som syftar till att öka kvaliteten på djurhållningen kring djur i fångenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska välmående?. Enligt vår svenska djurskyddslagstiftning och andra regler måste djurparker idag förse djuren med Berikning som är anpassade efter varje art.

Vid hållning av sköldpaddor tillgodoses sällan alla deras behov, dels då reptiler tenderar att betraktas som enkla och stoiska varelser och dels för att kunskapen om beteenden och behoven att uttrycka dessa är långt ifrån fullständig. Denna litteraturstudies syfte är således att överskådligt redogöra för akvatiska sköldpaddors fysiologi, vilken betydelse stress har i fångenskap, kopplingen mellan stress och beteendebehov samt hur stress kan påvisas, antingen genom mätning av fysiologiska parametrar eller genom beteendestudier. Slutligen behandlas resultaten av miljöBerikning som en strategi att förbättra tillvaron för sköldpaddor i fångenskap. För att kunna utforma studier och granska resultaten av insamlade data måste vi först ha kunskap om varelsen i fråga som studeras. Därför ges först en introduktion till skillnader mellan "standardfysiolgin", däggdjurets, och sköldpaddans. Exempelvis är reptilcellers plasmamembran tätare för joner, vilket ger grunden för den lägre metabolism och därpå följande ektotermi som utmärker reptiler. Stress kan definieras som ett sympatiskt påslag, vilket i grunden är utmärkt funktionellt. Den stress som åsyftas här är av det kroniska slaget och sprungen ur frustration hos individen om den inte tillåts uttrycka grundläggande beteenden.

The aim with this study is to prepare for a larger study, by gathering information about hunting enrichment, discuss which enrichment Parken Zoo in Eskilstuna have that are suitable to use in the larger study and report which observation methods that are used in other articles. In the larger study, the focus will lie on evaluation methods and measurable results. They have, during several years at Parken Zoo in Eskilstuna, developed different types of hunting enrichments for their carnivores, because hunting is a natural behavior that is hard to accommodate in captivity. The bigger project will integrate other zoos so that they can do a study on a larger group of animals, and because a lot of other studies in the same field only capture the results of few individuals. In this literature study you will read about the goals of enrichment, research that have been done on enrichment for felids and review several specific articles about hunting enrichment for felids..

Målet med detta arbete är att undersöka hur elever med begåvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie där två rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrån frågorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begåvade elever? Hur undervisas och upptäcks de? Vilket stöd har lärarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begåvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begåvade elever bör differentieras på olika sätt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehålla berikande uppgifter.

Krubbitning är en oral stereotypi som innebär att hästen tar stöd mot ett fastsittande objekt med framtänderna och drar bakåt samtidigt som den drar in luft vilket ofta framkallar ett karaktäristiskt ljud. Många hästägare försöker förhindra att hästen krubbiter och det vanligaste sättet är att sätta på hästen en krubbitarrem. Det är möjligt att krubbitning fyller en funktion hos hästen och att då förhindra beteendet kan påverka hästens välfärd. Ett alternativt sätt att försöka minska krubbitning kan vara att introducera en Berikning i form av en aktivitetsboll. En aktivitetsboll är en boll som fylls med någon form av foder och hästen manövrerar den för att få tillgång till innehållet som trillar ut genom ett hål i bollen. Syftet med den här studien var att undersöka om en aktivitetsboll hade någon effekt på krubbitningsfrekvensen hos krubbitande hästar.

Denna studie har genomförts på Judiska Hemmet i Stockholm där ca 75 % av de boende är överlevande från Förintelsen under andra världskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre personer som har upplevt trauma. Frågeställningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bäst lärs in. Vidare tillfrågades informanterna om vad de anser vara viktigt att tänka på i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads även beskriva sina upplevelser av svårigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svårigheter.

Syftet för denna studie har varit att ta reda på hur några lärare i årskurs tre resonerar om och säger sig anpassa undervisningen för elever med särskilda matematiska förmågor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition på elever med särskilda matematiska förmågor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med särskilda matematiska förmågor ofta fick arbeta utan handledning, till förmån för de elever som behövde hjälp att nå upp till målen. Lärarna ville gärna ge mer av sin tid till elever med särskilda matematiska förmågor, men det fanns inte tillräckliga resurser.

För att möta efterfrågan och konkurrensen måste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta är att djuren drabbas då deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i många avseenden bättre än andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgång till strömaterial och därmed också större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebär ?bättre? att det är ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka välfärden och även välmåendet för våra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.