Fysisk aktivitet kan förebygga och minska åldersrelaterade fysiologiska och psykologiska förändringar. Effekterna av funktionell träning för äldre är dåligt studerat. I Sörmland pågår ett fallpreventionsprojekt som syftar till att halvera antalet höftfrakturer till år 2012. Studiens syfte var att undersöka om äldres balans, Benstyrka och self-efficacy, en persons grad av självtillit att utföra en specifik aktivitet framgångsrikt, påverkades av att göra fem uppresningar från sittande till stående två gånger om dagen under fyra veckor. En intervention genomfördes med 23 deltagare på ett servicehus/äldreboende.

Tidigare studier har visat en korrelation mellan muskelgrupper, särskilt gällande styrka mellan olika muskelgrupper i samma extremitet. Syftet med den här studien var att se om maximal isokinetisk muskelstyrka i låret korrelerar med maximal isometrisk handgreppstyrka hos friska individer >60 år. Exklusionskriterier var muskuloskeletala besvär, hjärt? kärlsjukdom, KOL, RA, Gonartros eller pågående infektion. Isokinetisk Benstyrka mättes på 25 försökspersoner >60 år i Biodex System 3 och isometrisk handgreppstyrka mättes med Grip-D.

Fysisk aktivitet kan förebygga och minska åldersrelaterade fysiologiska och psykologiska förändringar. Effekterna av funktionell träning för äldre är dåligt studerat. I Sörmland pågår ett fallpreventionsprojekt som syftar till att halvera antalet höftfrakturer till år 2012. Studiens syfte var att undersöka om äldres balans, Benstyrka och self-efficacy, en persons grad av självtillit att utföra en specifik aktivitet framgångsrikt, påverkades av att göra fem uppresningar från sittande till stående två gånger om dagen under fyra veckor. En intervention genomfördes med 23 deltagare på ett servicehus/äldreboende.

Triathleter och cyklister är uthållighetsidrottare med extrem träningsvolym och stort krav på aerob kapacitet, dock krävs även anaerob- power och muskelstyrka för delmoment som backar och tempoväxlingar. Många uthållighetsidrottare tvekar över att implementera styrketräning i tron att effekten ska påverka deras prestation negativt, dessutom gör den höga träningsvolymen det svårt att kombinera. Styrketräning som komplement till uthållighetsträning har dock visats ge positiv effekt och kan förslagsvis förbättra prestation. Syftet var att undersöka huruvida ett styrketräningspass per vecka kan förbättra anaerob kapacitet hos cyklister och triathleter samt om en eventuellt ökad Benstyrka kan påverka simtiden hos triathleter. Metoden var en interventionsstudie med pre- och posttest där deltagarna fick genomföra ett styrketräningspass innehållandes tre övningar, en gång per vecka under 12 veckors tid, som komplement till ordinarie träning.

Triathleter och cyklister är uthållighetsidrottare med extrem träningsvolym och stort krav på aerob kapacitet, dock krävs även anaerob- power och muskelstyrka för delmoment som backar och tempoväxlingar. Många uthållighetsidrottare tvekar över att implementera styrketräning i tron att effekten ska påverka deras prestation negativt, dessutom gör den höga träningsvolymen det svårt att kombinera. Styrketräning som komplement till uthållighetsträning har dock visats ge positiv effekt och kan förslagsvis förbättra prestation. Syftet var att undersöka huruvida ett styrketräningspass per vecka kan förbättra anaerob kapacitet hos cyklister och triathleter samt om en eventuellt ökad Benstyrka kan påverka simtiden hos triathleter. Metoden var en interventionsstudie med pre- och posttest där deltagarna fick genomföra ett styrketräningspass innehållandes tre övningar, en gång per vecka under 12 veckors tid, som komplement till ordinarie träning.

IntroduktionUtifrån tidigare forskning har en modell föreslagits som beskriver att lågintensiv aerob uthållighetsträning ska ha mindre negativ påverkan på effekten av styrketräning jämfört med högintensiv aerob uthållighetsträning. Detta påstående har funnit visst stöd i litteraturen men vidare forskning krävs för att det ska kunna fastställas.SyfteDenna studie syftar till att undersöka ifall det föreligger någon skillnad mellan högintensiv aerob intermittent löpträning och lågintensiv aerob kontinuerlig löpträning vad gäller dess påverkan på utveckling av Benstyrka och muskelstorlek vid samtidig styrketräning.MetodSex måttligt tränade män (25 (22-26) år) blev slumpvis tilldelade ett av två olika, sex veckor långa, träningsprogram. Den ena gruppen (HI, n=3) tränade hypertrofiinriktad styrketräning två gånger i veckan samt 2-3 pass med högintensiv aerob intermittent löpning (90-95 % av HFmax). Den andra gruppen (LI, n=3) tilldelades samma styrkeprogram men deras uthållighetsträning bestod istället av lågintensiv aerob kontinuerlig löpning (75 % av HFmax). Mätningar av kroppsvikt, lårmuskelns tvärsnittsarea och 1 RM i benpress utfördes innan och efter träningsperioden.

Bakgrund: Fall är den vanligaste orsaken till varför personer 65 år och äldre skadar sig. Orsaken kan t ex vara nedsatt balans- och benmuskelstyrka. Balans- och styrketräning för nedre extremiteterna kan avsevärt minska förekomsten av fallhändelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att klargöra vilka metoder som används för personer i åldersgruppen 65 år och äldre med avsikten att förbättra balans, benmuskelstyrka, gång- och förflyttningsförmåga och därmed minska risken för fall. Metod: Litteratursökning utfördes i de medicinska databaserna PubMed, CINAHL och Proquest.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att på äldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period på åtta veckor med styrketräning som utförs tre gånger i veckan. Frågeställningarna var: Hur påverkas statisk och dynamisk maximal styrka i främre lårmuskulaturen av styrketräning? Är det någon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lårmuskulaturen före och efter styrketräningsperioden? Är det någon skillnad i förändring mellan Benstyrka uppmätt med isokinetisk teknik jämfört med uthållighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur påverkas maximal syreupptagningsförmåga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av träningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej påtagligt aktiva män och kvinnor i åldrarna 66-79 år.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att på äldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period på åtta veckor med styrketräning som utförs tre gånger i veckan. Frågeställningarna var: Hur påverkas statisk och dynamisk maximal styrka i främre lårmuskulaturen av styrketräning? Är det någon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lårmuskulaturen före och efter styrketräningsperioden? Är det någon skillnad i förändring mellan Benstyrka uppmätt med isokinetisk teknik jämfört med uthållighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur påverkas maximal syreupptagningsförmåga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av träningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej påtagligt aktiva män och kvinnor i åldrarna 66-79 år.

Sprintintervallträning (SIT) och högintensiv intervallträning (HIIT) är relativt nya träningsmetoder som används av både idrottsaktiva och motionärer för att öka både prestationsförmåga och hälsofrämjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var därmed att undersöka de fysiologiska förändringar som uppkom efter två veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionärer. Försökspersonerna delades in i två homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De båda grupperna utförde fyra förtester för att fastställa kroppssammansättning, anaerob effekt, Benstyrka och maximal syreupptagningsförmåga innan en två veckors träningsintervention startade. Under det första intervallpasset mättes de akuta effekterna av träningen och efter avslutad träningsperiod upprepades förtesterna för att påvisa eventuella fysiologiska förändringar.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ett 5-veckors enkelt styrketräningsprogram i hemmet minskar den upplevda smärtan hos personer med fibromyalgi.Metod: Antal deltagare med fibromyalgi var 10 stycken som rekryterades för att genomföra ett 5 veckors träningsprogram med fokus på styrka i buk-, rygg- och magmuskulatur. Före och efter träningsprogrammet mättes styrka (rygg, mage och ben ? 3 tester) och smärta (Visual Analog Skala - VAS). Fyra frågor kring smärta besvarades med VAS-skala. Skillnad mellan undersökning före påbörjad träning (pretest) till undersökning efter avslutad träning (posttest) analyserades. Wilcoxons rangtest användes för att undersöka om där fanns en signifikant skillnad mellan pretest och posttest.Resultat: Efter avslutat träningsprogram hade inte smärtan förbättrats.

Sprintintervallträning (SIT) och högintensiv intervallträning (HIIT) är relativt nya träningsmetoder som används av både idrottsaktiva och motionärer för att öka både prestationsförmåga och hälsofrämjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var därmed att undersöka de fysiologiska förändringar som uppkom efter två veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionärer. Försökspersonerna delades in i två homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De båda grupperna utförde fyra förtester för att fastställa kroppssammansättning, anaerob effekt, Benstyrka och maximal syreupptagningsförmåga innan en två veckors träningsintervention startade. Under det första intervallpasset mättes de akuta effekterna av träningen och efter avslutad träningsperiod upprepades förtesterna för att påvisa eventuella fysiologiska förändringar.

Sprintintervallträning (SIT) och högintensiv intervallträning (HIIT) är relativt nya träningsmetoder som används av både idrottsaktiva och motionärer för att öka både prestationsförmåga och hälsofrämjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var därmed att undersöka de fysiologiska förändringar som uppkom efter två veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionärer. Försökspersonerna delades in i två homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De båda grupperna utförde fyra förtester för att fastställa kroppssammansättning, anaerob effekt, Benstyrka och maximal syreupptagningsförmåga innan en två veckors träningsintervention startade. Under det första intervallpasset mättes de akuta effekterna av träningen och efter avslutad träningsperiod upprepades förtesterna för att påvisa eventuella fysiologiska förändringar.

Knäskador inom fotbollen är tre till fem gånger vanligare hos flickor än pojkar i ung ålder. Genom att träna balans, Benstyrka, bålstabilitet och koordination kan knäkontrollen öka. Svenska fotbollsförbundet har utvecklat ett träningsprogram i syfte att förebygga skador, ?Knäkontroll, förebygg skador ? prestera bättre?. Det finns olika sätt att utvärdera knäkontroll, ?Hop for distance?, ?Square hop? och ?Side hop? är hopptester som kan användas.

Designingenjörsstudenterna, Pedersen och Birkehag, på Högskolan i Skövde har i samarbete med hjälpmedelsföretaget Handicare AB arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2012. Projektets syfte var att uppgradera företagets befintliga produkt QuickMove som är ett uppresning- och förflyttningshjälpmedel inom vården. Målet var att bibehålla QuickMoves funktioner och säkerhet samt skapa innovativa lösningar och minska transport- och tillverkningskostnader. Produktutvecklingsprocessen skedde iterativt och började med kundundersökningar i form av enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Med hjälp av detta gjordes en kundkravsspecifikation som under hela projektet fanns nära till hands.