I den här uppsatsen studeras Begripligheten i svenska översättningar av en av EU-kommissionens texttyper som kallas grönböcker. Begripligheten sätts i relation till EU-kommissionens riktlinjer för översättning. Analysmetoden är textanalys. Resultatet visar att det finns brister i Begripligheten, både på makronivå och mikronivå..

Studien tar sin utgångspunkt i Antonovskys salutogena teorier och begreppet KASAM. KASAM-begreppet innehåller tre komponenter ? meningsfullhet, Begriplighet och hanterbarhet. Dessa kopplas till skolans värld genom undersökningens syfte, som är att ta reda på om eleverna känner tillit och delaktighet i sin lärandesituation och om detta i så fall påverkar deras Känsla av sammanhang i skolan utifrån begreppen Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med utgångspunkt från detta syfte formulerades följande problemställning: Finns det samband mellan elevernas självtillit, deras uppfattning av delaktighet i skolarbetet och deras upplevelse av meningsfullhet, Begriplighet och hanterbarhet? Studien genomfördes i en nordvästskånsk kommun under hösten 2006.

I den här undersökningen studerar jag hur myndigheter försöker upprätthålla en god och begriplig svenska mot allmänheten i text, vilket är ett krav som ställs på dem i språklagen. Fem texter skrivna av fem olika myndigheter ? Försäkringskassan, Konkurrensverket, UK-ämbetet, Sveriges domstolar och Tullverket har undersökts. Samtliga har återgivit offentlighetsprincipen på sina hemsidor. För att förstå de val och ändringar myndigheterna gjort, ingick även lagtexten Om allmänna handlingar offentlighet i analysen.Jag studerar röst och kausalitet i texterna.

SammanfattningStudien utgår från Aron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) och hur detta relaterar till elevers känsla av sammanhang i sitt lärande utifrån Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning elever upplever att det salutogena synsättet/förhållningssättet genomsyrar lärandet inom vuxenutbildningen. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som begripligt? I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som hanterbart? I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som meningsfullt? Är det salutogena synsättet mer vedertaget i någon specifik elevgrupp? Finns det samband mellan elevers upplevelse av Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Förekommer det någon könsskillnad i elevernas upplevelse av Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Enkätundersökningen genomfördes i fem olika klasser på olika nivåer där urvalet bestod av 140 elever inom vård- och omsorgsutbildning. Enkäten bestod av påståenden utifrån Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De statistiska analyser som användes var ANOVA, multivariat variationsanalys (MANOVA) samt faktoranalys. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan de olika klasserna Bas (termin 1), Djup (termin 2), Profil (termin 3), Lärling och VOS (en klass med elever med svenska som andraspråk) upplevelse av Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i lärandet.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och Begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen.

Denna studie är en kvalitativ studie som baseras på Antonovskys teori om salutogenes och dess centrala begrepp, ?känsla av sammanhang? (KASAM). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det salutogena synsättet har betydelse för biståndsprocessen, samt hur KA-SAM stärks i denna process. Resultatet som presenteras beskriver de tre delarna i KASAM: Begriplighet, meningsfullhet samt hanterbarhet och hur dessa stärks i biståndsprocessen. I studien har det framkommit att biståndshandläggarna stärker de tre delarna av KASAM på olika sätt, men vi kan inte finna några belägg för att det salutogena synsättet är avgörande för deras sätt att stärka KASAM hos individen.

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område.Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra.Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen..

Specialarbete, 15 hpSvenska för blivande lärare, specialisering 2 LSV410VT 2012Handledare: Andreas Nord.

Syftet med vår studie var att öka kunskapen om verksamma lärares undervisningspraktik i ämnet matematik relaterat till elevers upplevelse av Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (Känsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras på denna studie. Ett underordnat syfte med studien var även att utveckla och utvärdera en metod för lärare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i ämnet matematik bedrivna av tre utbildade lärare i år 3 och jämförde med hur eleverna i respektive lärares klass upplevde undervisningen utifrån Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt ungdomar upplever att deras känsla av Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkats av den drogförebyggande insats de varit föremål för. De frågeställningar som undersökningen tog avstamp i var följande: Hur ser ungdomarna på insatsen, är den något de kan begripa syftet med? I vilken bemärkelse kan ungdomarnas förmåga att hantera droger anses ha förändrats sedan de påbörjade kontakten med Ungdomsteamet? På vilket sätt har ungdomarnas känsla av meningsfullhet förändrats sedan tiden för insatsen? Detta undersöktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två kvinnor och två män. Studiens teoretiska utgångspunkt var Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), med dess begrepp Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Materialet analyserades med hjälp av hermeneutisk tolkningsstrategi, för att finna vad dessa begrepp består, och påverkas av, i detta sammanhang.Resultatet i undersökningen visade att insatsen hade påverkat känslan av Begriplighet då syftet med denna framstått som klart.

Syftet med denna studie har varit att belysa arbetslösa ungdomars upplevelse av sin situation som arbetslös och deras upplevelse och uppfattning av Jobbgarantin för ungdomar. Studien är en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fyra ungdomar i ålder 20-24 år, anmälda som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Haparanda. Ungdomarna intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna har jag tolkat med hjälp av teorin känsla av sammanhang, KASAM och utifrån de tre begreppen: Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar på att ungdomarna upplever sin situation som frustrerande och de beskriver en ökad passivitet ju längre tid i arbetslöshet, vilket påverkar deras känsla av sammanhang.

Länge har den medicinska diskursen dominerat med närmast ensamrätt att förstå och förklara ?avvikande? beteenden och det förhållande till kroppen som av dessa följer. Antingen har ätstörningar förklarats med hänvisning till individens biologiska förutsättningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhällsstrukturers obevekliga makt.I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta något som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. Nämligen att man kan närma sig en förståelse för anorexi genom att betrakta själva tillståndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt ? som samtidigt präglat av närhet och avstånd.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva på sitt instrument, hos gymnasieungdomar i årskurs tre, två klasser, på estetiska programmet. Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie med 29 gymnasieelever på en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM 13) användes för att mäta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkäten kompletterades med en egen fråga (benämnd Egen) gällande informanternas motivation till att öva på sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvärde på 3.79 varav 7 var det högsta värdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lågt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhållandet till motivation att öva på sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt låg känsla av meningsfullhet i det de gör.

Bakgrund: Vid forskningsgenomgång framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer på arbetsplatsen och dess negativa påverkan på sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, där tidspress och hög arbetsbelastning är återkommande fenomen på akutvårdsavdelningar. En kunskapsbrist råder kring sjuksköterskans upplevda hälsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad i en akutvårdskontext. Metod: Enkätundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats.

Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: Begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet.