Syftet med studien var att undersöka huruvida självskattad känsla av skoltrötthet samvarierar med Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka är delkomponenter i KASAM, känsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i Mälardalen (N = 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var även av intresse. En tvådelad enkät konstruerades och delades ut till eleverna. Enkäten innehöll dels ett självskattningsformulär för att mäta känsla av skoltrötthet och dels Antonovsky´s livsfrågeformulär som mäter KASAM.

Denna uppsats har syftet att belysa vilka intentioner de som arbetar med de lättlästa tidningarna 8 sidor och Sesam har när de gör sina tidningar. Vidare har den syftet att undersöka aspekterna läsbarhet och Begriplighet i de lättlästa tidningstexterna, både i pappersutgåvan och nätupplagan, och därmed se om och hur en text som benämns som lättläst kan bli ännu lättare att läsa och förstå. Detta görs med fokus på målgruppen invandrare som har börjat lära sig svenska som ett andraspråk och tillägnat sig ett vardagligt språk men som ännu inte nått en mer avancerad språknivå (jämförbar med den högsta nivån inom Svenska för invandrare, kurs D). Målet med uppsatsen är således att belysa hur lättlästa tidningstexter ser ut idag och hur man kan utforma en text för att underlätta förståelsen av den. För att nå detta mål används två olika metoder.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar Begriplighet och användbarhet i texter som ska an­vändas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan an­vän­das och hur de signalerar hur de är tänkta att användas.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige.Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-Begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan Begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större Begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier.

I denna uppsats presenteras en jämförande studie av tre gators rumsliga Begriplighet (intelligibility). Studieobjekten är Trollebergsvägen, Karl XI-gatan och Öresundsvägen i Lund. Öresundsvägen är föremål för exploatering under kommande år. Här kommer det att skapas en mängd olika byggnader där olika grupper i samhället kan bosätta sig och leva. En rad nya företag kommer att etablera sig.

BAKGRUND: Debriefingens användande är relativt nytt inom sjukvården och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsätts för många extrema och känsloladdade situationer, debriefing kan då vara något som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser på betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod användes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, Begriplighet-, icke Begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka Begripligheten i sex domar från Kammarrätten i Jönköping. Jag undersöker texterna med hjälp av Klarspråkstestet för domar, och belyser sedan testresultatet med textanalys. I textanalysen undersöker jag texterna med avseende på innehållskomponenter, textens yttre struktur, agentivitet, syntax och ordval. Ett annat mer allmänt syfte i denna del av min undersökning är också att utvärdera Klarspråkstestet för domar.Jag kompletterar även min analys av texten med intervjuer. Ett delsyfte i denna del av undersökningen är att ta fram en frågelista som Kammarrätten i Jönköping kan använda för liknande intervjuundersökningar i framtiden.Resultatet av Klarspråkstestet, textanalysen och intervjuerna visar att det finns Begriplighetsproblem i de sex domarna.

Bakgrund: En litteraturgenomgång av aktuell forskning visar bristande riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan föräldrar och sjuksköterskor i den palliativa vården av barn. Det framkommer kunskapsbrister kring vilka behov föräldrar har under barnets palliativa vårdtid och hur de på bästa sätt kan stödjas. Syfte: Studiens syfte var att belysa föräldrars upplevelser av sin relation med sjuksköterskan under den tid deras barn vårdas palliativt. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Med modifierad innehållsanalys analyserades berättelser från tio bloggar skrivna av föräldrar till svårt sjuka barn.

SyfteUppsatsens syfte var att undersöka några pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet Känsla Av SAMmanhang ? KASAM - och granska det utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet på skolorna låg en salutogen inriktning, vilket innebär att man tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande faktorer. Genom att ta reda på vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle få uppleva Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM.MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av två halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lärare och den andra gruppen av fyra.

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

Sammanfattning: Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

 Arbetets syfte har varit att identifiera erfarna gymnasielärares förhållningssätt och strategier för att genom detta klara av ett långt yrkesliv utan att påverkas alltför mycket av stress. Under arbetets gång har lärare intervjuats på ett sådant sätt att dessa har fått möjlighet att fördjupa sina svar, vilket har givit arbetet en djupare insikt genom lärarnas egna berättelser. Den teoribakgrund som har legat bakom undersökningen bygger på Antonovskys teori om Känslan Av SaMmanhang, Kasam. Förutom intervjuer har lärarna fått svara på den korta versionen av Antonovskys livsfrågeformulär, där tyngdpunkten ligger på hur individen reagerar i olika livssituationer och där grundkomponenterna Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet leder fram till god förmåga att hantera och stressfulla situationer. Genom intervjuer och frågeformulär har arbetet försökt att finna de förhållningssätt som varit framgångsrika för att hantera situationen i skolan.

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna Begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem.

Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ?Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan??, ?vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?? och ?vilken funktion har rektor i elevhälsan?? vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor.

Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.