AbstraktSyftet med vår rapport är att undersöka om pedagoger använder sig av matematiska Begrepp vid på- och avklädning i en hallsituation. Vi observerade pedagoger under på- och avklädningssituationer samtidigt som vi löpande gjorde anteckningar om vilka matematiska Begrepp pedagogerna använde sig av. Några utvalda pedagoger intervjuades sedan med frågor gällande pedagogernas tankar och användande av matematiska Begrepp. Resultatet visar att pedagogerna använder matematiska Begrepp såsom rumsBegrepp, jämförelseord, talBegrepp och parbildning samt tidsord. Utifrån observationer och kvalitativa intervjuer har vi fått veta att matematiska Begrepp används i en hallsituation, samt pedagogernas tankar angående matematik i förskolan..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka matematiska Begrepp vi kan uppfatta att fyraåringar använder sig av under den fria leken inomhus på förskolan. Vi har också undersökt vilka leksituationer de befinner sig i när de använder sig av matematiska Begrepp. I vår undersökning som är kvalitativ har vi använt oss av observationer.Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka matematiska Begrepp barn använder under den fria leken inomhus på förskolan och i vilka leksituationer dessa uppstår. Studien visar vidare att barnen i sin vardag på förskolan möter och använder sig av många matematiska Begrepp. Resultaten visar matematiska Begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering. .

För att öka sin förståelse i ett ämne måste man förstå de väsentliga delarna. När ett nytt ämnesområde ska läras in så är det mycket nya ord och Begrepp. Många gånger så behöver vi dessa Begrepp för att så småningom kunna förstå helheten. NO-ämnen har en väldigt hög andel sådana Begrepp och uttryck. Tyvärr lärs Begreppen många gånger in som glosor och då tappas integrationen av orden.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur barn använder sig av matematiska Begrepp i den fria byggleken samt om pedagogen och miljön har någon betydelse för lärandet av matematiska Begrepp. Undersökningen gjordes på två förskolor på olika platser i landet. Vi valde observationer som undersökningsmetod. Observationerna genomfördes både när en pedagog deltog och när den inte deltog i byggleken. Vi uppmärksammade att barnen använde sig av matematiska Begrepp som stor, lång, hög, i, uppe, triangel, cirkel samt räkneord från 1-16.

Uppsatsen behandlar payoffBegreppets användning vid privatekonomiska beslut. Författaren visar att privatekonomi och företagsekonomi, två oförenliga paradigm, Begreppsmässigt förväxlas och blandas samman i energibranschen Företagsekonomiska abstraktioner utan konkreta motsvarigheter i privatekonomisk praxis skapar osäkerhet, förvirring och tvekan. De aktörer och kunder som undviker paradigmatisk sammanblandning och fokuserar privatekonomiska Begrepp går oberörda förbi de svårigheter som annars väntar. Nyckelord: Lönsamhet, payoff, abstraktioner, mentala konstruktioner, privatekonomiska Begrepp, företagsekonomiska Begrepp, fenomenografi, argumentationsanalys, paradigm..

Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och Begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och Begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration.

Anspänning, oro och stress är tre Begrepp som har studerats länge, vilket har gett upphov till flertalet modeller, teorier och domäner där dessa Begrepp har studerats och fortfarande studeras. I denna uppsats så kommer dessa tre Begrepp bland annat att redogöras för var för sig med koppling till mätmetoder, idrott och kognitiv neurovetenskap. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur idrottsprestationer kan påverkas av anspänning, oro och stress för att utifrån det kunna redogöra för evidensbaserade metoder som kan appliceras för att främja en idrottsprestation. Först kommer anspänning att redogöras för, anspänning följs sedan av oro som i sin tur följs av stress som sista Begrepp. Avslutningsvis så behandlas även problematik och möjligheter för dessa Begrepp inom forskningsfältet och dess tillämpningsområden..

AbstraktStudien behandlar Begreppskunskap inom området positionssystemet hos elever i matematiksvårigheter. Undersökningen har gjorts i årskurs 4 och omfattar naturliga tal avseende tiobassystemet.Studien består av en kvantitativ undersökning och en kvalitativ del med intervjuer.Resultatet av studien har organiserats i tre områden som har betydelse för individens utveckling av matematiska Begrepp. Talområdet 1-10, talsystemets uppbyggnad samt förståelsen av stora tal.Av resultatet framgår att förståelse av ett Begrepp kan vara mer ytlig än den ser ut att vara. Brister i grundläggande Begreppsförståelse kan leda till att räknesvårigheter uppstår. Svårigheter är bland annat Begreppen talsort och platsvärde, särskilt i stora tal.Sökord: Begrepp, matematiksvårigheter, positionssystemet, schema, specialundervisning, tiobassystemet..

Studien undersöker hur matematiska Begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska Begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska Begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar Begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Vårt syfte är att undersöka elevers förståelse för tre geografiska Begrepp samt hur eleverna når förståelsen. Dessa Begrepp är väder, årstid och landskap. Det som gör det intressant att undersöka Begreppen är att eleverna upplever vädret beroende av årstiden och befinner sig i landskapet varje dag. En annan bidragande faktor är att Begreppen nämns i kursplanens uppnåendemål för skolår fem och därför ska vara kända för elever och lärare. För att få svar på vår frågeställning behövs ett underlag för bearbetning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förståelse för några utvalda matematiska Begrepp och kartlägga vilka Begrepp somvållar störst svårigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var även att ta reda på hur lärarna arbetar för att utveckla elevernas Begreppsbildning.Studien var av jämförande art och utgick från ett elevtest som genomfördes i årskurs 3 och 5 där vissa utvalda matematiska Begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslärare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gällande Begreppsbildningen, från skolår 3 till skolår 5. Det Begrepp som vållar störst svårigheter för eleverna är är lika med, vilket testresultat och intervjuer bekräftar..

Denna uppsats utreder förhållandet mellan civilrätt och skatterätt. Närmare bestämt förhållandet mellan civilrättsliga Begrepp och inkomstbeskattningen. Civilrättsliga Begrepp används ofta som rättsfaktum i skatterättsliga lagregler. När dessa skall användas i skatterätten uppstår en rad tolkningssvårigheter. Ofta handlar det om att dra gränser mellan olika typer av rättshandlingar utifrån innebörden av olika civilrättsliga Begrepp.

Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta Begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de Begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Denna uppsats utreder förhållandet mellan civilrätt och skatterätt. Närmare bestämt förhållandet mellan civilrättsliga Begrepp och inkomstbeskattningen. Civilrättsliga Begrepp används ofta som rättsfaktum i skatterättsliga lagregler. När dessa skall användas i skatterätten uppstår en rad tolkningssvårigheter. Ofta handlar det om att dra gränser mellan olika typer av rättshandlingar utifrån innebörden av olika civilrättsliga Begrepp.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda Begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga Begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.