Denna undersökning syftade till att undersöka vad de medel som man under Barocken använde för att väcka och stilla människans affekter har för påverkan på dagens musikstuderande ungdom, samt hur nära deras upplevda affekter ligger de affekter som Barockens musikskribenter såg i musiken. För att studera detta använde jag mig av en kvantitativ enkätundersökning. Jag spelade upp valda delar ur ett stycke av Monteverdi för dem och undersökte i enkätform vad de upplevde för affekter. De flesta försökspersoner uppfattade de stora musikaliska mönstren, som oftast är de som uttrycker olika grad av energi, medan de underliggande, mer nyanserade mönstren, som kan uttrycka om ett litet stycke musik har en positiv, negativ eller neutral laddning, uppfattades mer sällan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur beroende musiken är av dess stilistiska och karaktäristiska egenskaper. Jag har valt att studera epokerna Barocken och nutida musik. För att undersöka detta har jag arbetat med interpretation av två stycken, som kan utgöra exempel från dessa två epoker: ?G. F.

Denna uppsats, vars första frö såddes vid ett studiebesök på Skokloster slott för två år sedan, behandlar Barockens stoppningshistoria och en rekonstruktion av Skoklosterstolens stoppning. Målet med uppsatsen är att skapa ett intresse för historiska stoppningar och dess tekniker för både privatpersoner och yrkesmän.Undersökningar av litteratur, inventarielistor och Skoklosterstolarna själva ger anledning att tro att Skoklosterstolarna tillverkades 1708 till slottets dåvarande ägare Abraham Brahe. Som tidigare publicerats av Johan Knutsson finns det skäl att tro att stolarna tillverkats lokalt. Nya analyser presenteras i uppsatsen som styrker denna hypotes. Vidare redovisas vilka material som använts i originalstoppningen, identifierade bland annat med mikroskopering.

Syftet med denna uppsats a?r fra?mst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll fo?r traversflo?jt och basso continuo (H.551), som jag har spelat pa? blockflo?jt. Bach skrev sonaten under upplysningstiden och den a?r ett fint exempel pa? den nya stil som bro?t fram mellan Barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karakta?rsva?xlingar och ka?nslobyten. Jag har reflekte- rat o?ver ma?nga aspekter av musikskapandet, fra?mst tempo, artikulation och dynamik.

I detta arbete redog?r f?rfattaren f?r en del av spelmusikens historia, vilka influenser och tekniska begr?nsningar som lett till att bit-musik, med fokus p? 8-bitars musik och med inslag av 16-bitars musik, l?ter som den g?r, samt g?r en analys av 8-bitars musik p? bakgrund av musikteori, musikpsykologi och kompositionsmetod. F?rfattaren diskuterar ?ven begr?nsningar utifr?n ett historiskt perspektiv, och redog?r f?r uppkomsten av kompositionsmetoder som anv?nts genom ?rhundradena, fr?n Bach till 1980-talets 8-bitars komposit?rer. F?rfattaren kommer fram till att det g?r att applicera samma kompositionsmetoder i 1980-talets spelmusikkontext som under exempelvis Barocken, och att analysera klassisk musikteori ?r anv?ndbart f?r att f?rst? och skriva 8-bitars musik.

Syftet med det här arbetet har varit att nå ökad kunskap i hur lärare på gymnasieskolans estetiska program förhåller sig till och undervisar i improvisation. Arbetet avgränsades till att gälla instrumentet gitarr med huvudfokus på västerländsk konstmusik. Fyra lärare intervjuades och deras svar tolkades utifrån en bakgrund av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, mästarlära samt gymnasieskolans styrdokument. En enkät skickades även ut till de deltagande lärarnas elever.Intervjuerna visar på att följande punkter har präglat de deltagande lärarnas undervisning:? Improvisation kan ha många olika syften och detta påverkar i vilken utsträckning och hur läraren använder sig av improvisation i sin undervisning.? Förhållandet till improvisation och vad som definieras som improvisation påverkar lärarnas arbete med improvisation.? Lärarens förhållande till notbilden påverkar improvisation inom undervisningen.Lärarna har också visat att improvisation kan användas på många olika sätt som verktyg för lärande och kan vara en källa till kreativitet och glädje.

Syftet med undersökningen är att analysera hur svensk dagspress framställer Fotografiska museets utställning Burning Beauty med fotografier av David LaChapelle genom hur konstkritikerna framställer konsten och konstnären som person. Undersökningsmaterialet består av artiklar, konst- och kulturtidskrifter, nättidskrifter och radioreportage i Sverige under eller inför utställningen. Jag har genom att närläsa artiklarna undersökt vilka ord och formuleringar som förekommer vid beskrivningen av utställningen, konstnären och konsten.Konstkritikerna framställer utställningen som välgjord och ett unikt tillfälle att få se en konstnärskarriär under ett och samma tak då den innehåller över 250 bilder från 1980-talet fram till 2012. Det är den största utställningen som Fotografiska museet visat och den största utställningen som LaChapelle haft. Den liknas vid en neonlysande regnbåge som följer väggarna på Fotografiska.