Barnmisshandel kan förekomma i alla samhällsklasser, trots att det enligt lag är förbjudet att slå sitt barn. Barnmisshandel brukar delas in i fysisk-, psykisk- och sexuell misshandel. För att kunna identifiera Barnmisshandel måste skolsköterskan ha kunskap inom området, vilket saknas idag. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors kunskap och roll i att identifiera Barnmisshandel. Studien utfördes som en litteraturgranskning och belyser flera tecken som skolsköterskan bör observera vid misstänkt Barnmisshandel.

MITTUNIVERSITETETInstitution för socialt arbetet ÄMNE: Socialt arbete, C- kursHANDLEDARE: Sofie Ghazanfareeon Karlsson SAMMANFATTNINGBarnmisshandel finns och har funnits i alla tider och i de flesta kulturer. Barnmisshandel är ingen isolerad företeelse, oftast finns ett mönster av problem, som handlar om individen, familjen, samhället och kulturella värderingar. Studiens syfte var att uppnå en ökad förståelse för Barnmisshandel samt att undersöka och analysera hur förskolelärarna förhöll sig till anmälningsplikten vid misstanke om Barnmisshandel. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre förskolelärare och en barnskötare. Av studiens resultat framgick att intervjupersonerna var väl medvetna om att de hade anmälningsplikt samt att de visste vad anmälningsplikten innebar.

Identifiering av fysisk Barnmisshandel är en komplicerad uppgift och många misshandelsfall upptäcks inte av sjukvården. Det har skett en attitydförändring i samhället över tid, vilket har bidragit till en ökad anmälningsfrekvens av Barnmisshandel. Fysisk Barnmisshandel är när en vuxen vållar ett barn skada med eller utan tillhygge. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kännetecken sjuksköterskan ska uppmärksamma vid kontakt med familjer för att upptäcka om barnet har utsatts för fysiskt våld. Med hjälp av tretton artiklar och en avhandling formades litteraturstudien.

Bakgrund: Trots att flera professioner är skyldiga att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal. Sjuksköterskor som arbetar med barn befinner sig i en idealisk situation för att se tecken och verka förebyggande eller stoppa en fortsatt misshandel. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av misstänkt Barnmisshandel. Metod: Grunden för studien var en litteraturöversikt över kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades. Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; sjuksköterskans roll, anmälan, kunskap och stöd.

Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan påverka beslutet om att anmäla eller inte vid misstanke om Barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingående artiklar.Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar som söktes från databaserna Pubmed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor känner sig osäkra när tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestämde sig för att anmäla. Sjuksköterskor var bekväma i sina observationer när arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmäla misstanke om Barnmisshandel. Faktorer som visade sig påverka sjuksköterskans beslut om att anmäla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, självförtroende, attityder och inställning.Slutsats: Screening för Barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd från kollegor samt utbildning inom området behövs..

Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot Barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av Barnmisshandel att öka. Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. De psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv. .

Antal anmälda fall av Barnmisshandel har ökat i Sverige under de senaste åren. Små barn är särskilt känsliga för skakningar och våld mot huvudet. Huvudtrauma som vållats av Barnmisshandel kan vara axonal skada, intrakraniella blödningar, ökat intrakraniellt tryck eller ischemi. De radiologiska modaliteterna datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) har avgörande diagnostisk betydelse vid frågeställning huvudtrauma och misstänkt Barnmisshandel. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka akuta skador som kan uppstå i hjärnan vid misstänkt Barnmisshandel.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans agerande vid misstanke om Barnmisshandel, vilka faktorer som påverkar beslutet att anmäla eller inte anmäla vid misstanke om Barnmisshandel samt granska och redovisa artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och artiklar söktes i databasen Medline via Pubmed. Sökningen resulterade i tio artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans iakttagelseförmåga var den viktigaste egenskapen för att upptäcka Barnmisshandel. Vid misstanke avvaktade sjuksköterskan sina åtgärder, anmälan skedde när säkra bevis fanns.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som existerar världen över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhällsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning både nationellt och internationellt i ämnet. Det har dock gjorts få kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, känslor och attityder kring Barnmisshandel.Datamaterialet var från den nationella kartläggningen som genomfördes av Kommittén mot Barnmisshandel år 2000. Man genomförde en enkätundersökning om uppväxtförhållanden som sändes ut till 2 500 slumpmässigt utvalda tjugoåringar i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att belysa och tydliggöra lärarens yrkesetiska ansvar och skyldigheter vad gäller anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn misshandlas psykiskt eller fysiskt av sina vårdnadshavare.I litteraturgenomgången redogör vi för ämnet relevant fakta ? detta för att ge läsaren en så bred kunskapsbas som möjligt av det område som vi vill belysa.Den empiriska delen av arbetet består av tre sammanställda intervjuer. Intervjuerna är gjorda med två lärare och en person som blivit utsatt för misshandel som barn. Med de två lärarna har vi talat om yrkesetik i skolan, och den känslomässiga såväl som den praktiska processen som det innebär att göra en anmälan om Barnmisshandel. Med den tredje informanten har vi talat om betydelsen av stöd och hjälp från skolans sida för ett barn som blivit misshandlat.

Bakgrund: Under år 2012 ökade anmälningarna av Barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebär alltid en kränkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stå för den fasta tryggheten. Både fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebär stora hälsoproblem för barnet. Därför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kännetecken på ett misshandlat barn.

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvård undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vårdat utsatts för Barnmisshandel. Begreppet Barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundläggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Barnmisshandel sker övervägande i hemmen. Den som utför misshandeln är oftast barnets föräldrar eller vårdnadshavare. Om dessa barn kommer till vården finns det ändå en risk att hälso- och sjukvårdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptäcka och ta hand om utsatta barn. Detta kan medföra att allt för många barn skickas hem, utan att korrekta åtgärder vidtas och att allt för få anmälningar till socialnämnden görs. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vikten av kunskap om Barnmisshandel och dess problematik, så att sjuksköterskan kan identifiera de utsatta barnen och kan vidta adekvata omvårdnadsåtgärder till dessa barn.

Titel: Att misstänka Barnmisshandel- en intervjustudie om BVC-sjuksköterskans upplevelserKurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning motdistriktssköterska, 15 högskolepoängSidantal: 36 sidorFörfattare: Jessica Nyberg & Christel SamuelssonHandledare: Åsa RoxbergExaminator: Eva Benzein Bakgrund: Barnmisshandel kan ge psykiska och fysiska men för resten av livet. Då BVC-sjuksköterskan är nyckelpersonen i barnhälsovårdens arbete har hon en viktig roll i att förebygga och upptäcka barn som utsätts för misshandel.Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med barn som misstänks vara utsatt för misshandel.Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta BVC-sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen framkom det tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. Huvudkategorierna består av; När Barnmisshandel misstänks, där det framkom att BVC-sjuksköterskorna upplevde oro vid misstanke om Barnmisshandel, och att Barnmisshandel uttrycktes i att barnen inte får sina behov tillgodosedda. Barnmisshandel ansågs även vara svårbedömt.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som resulterar i stora hälsokonsekvenser.Flera studier har visat att Barnmisshandel kan leda till psykisk ohälsa hos de som utsatts,såsom depression och ångest. Det är dock få studier som har undersökt sambandet mellanBarnmisshandel och psykosomatiska symtom hos skolelever. Syftet med studien var attundersöka förekomsten av utsatthet (fysisk Barnmisshandel och/eller barn som bevittnat våld)och psykosomatiska symtom bland elever i årskurs nio. Syftet var också att undersökasambandet mellan utsatthet och psykosomatiska symtom.Studien var en tvärsnittsstudie och gjordes utifrån redan insamlad data från den nationellakartläggningen om Barnmisshandel 2011. Studiepopulationen bestod av 3207 elever i niondeklass och svarsfrekvensen var 84 procent.