I denna studie undersöks de initiala effekterna då ett företags styrelse av bolagsstämman blir bemyndigade att återköpa egna aktier. En gruppindelning har gjorts mellan de företag som verkställer respektive ej verkställer återköpet. Vidare undersöks om det föreligger skillnader i Avvikelseavkastning mellan dessa grupper samt om företagskarakteristika gör det möjligt för marknaden att förutspå om ett företag kommer att verkställa återköpet eller ej. Resultatet av studien visar att inga signifikanta skillnader finns mellan grupperna, dvs. marknaden kan initialt inte skilja på vilket företag som kommer att verkställa återköpet eller ej.

Denna uppsats är en eventstudie av fenomenet spin-off, som innebär att en del av ett bolag eller ett dotterbolag görs självständigt och börsintroduceras. De nya aktierna delas ut gratis till moderbolagets aktieägare. Syftet med uppsatsen är att undersöka de motiv som svenska bolag angivit till en spin-off och att med hjälp av marknadsmodellen undersöka bolagens Avvikelseavkastning vid tillkännagivandet av en planerad spin-off. Dessutom studeras marknadens reaktion på det slutgiltiga beslutet vid bolagsstämman. För att se om det fanns ett samband mellan marknadens förväntningar och bolagens motiv genomfördes två regressionsanalyser.

Syftet med vår uppsats var att undersöka om det uppstod någon Avvikelseavkastning i samband med ett tillkännagivande av ett förvärv. Vår studie över 33 förvärv mellan år 2001 till april 2006 visade att det fanns en sådan avvikelse för hela urvalet och även för vissa perioder kring tillkännagivandet för de horisontella förvärven vid en signifikansnivå på 5 %. Vi kunde däremot konstatera att det inte uppstod någon statistiskt signifikant Avvikelseavkastning för de vertikala och konglomerata förvärven. Våra resultat är i enlighet med viss tidigare forskning som har gjorts inom området och hävdar att det finns en avvikande avkastning för aktieägarna i det förvärvande bolaget. Verkligheten visar att förvärv kompenserar investerarnas alternativkostnad; köparna får en tillräcklig avkastning om inte mer, vilket vår uppsats påvisade för hela vårt urval.

En börsintroduktion innebär att företag erbjuds en marknadsplats för handel av företagets aktier. I denna uppsats undersöks vad som händer med en aktie då den har introducerats på börsen. Undersökningen baseras främst på två kvantitativa undersökningar, varav den första är en eventstudie som undersöker effekten av hur en specifik händelse påverkar ett företags värde. Den andra undersökningen består i att med hjälp av företagens prospekt granska företagens bakomliggande motiv för en nyintroduktion. Studien fokuserar specifikt på Stockholmsbörsen och på alla företag som nyintroducerats på börsens A- och O-listor mellan åren 2000 och 2005.Syftet med uppsatsen är dels att uppmärksamma aktiers svängningar i samband med och efter en nyintroduktion samt att undersöka vilket samband det har med prissättningen av aktierna och bakomliggande motiv för introduktionen.Vi har undersökt Avvikelseavkastningen vid tre olika tillfällen för att se hur aktien har utvecklats efter introduktionen.

I samband med lågkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner på den svenska marknaden. Då detta är ett relativt nytt fenomen på den svenska börsen har få studier genomförts om hur bolagets börsvärde påverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvärdet förändras genomför vi en eventstudie där vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer Avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vår studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %.

Det förekommer en mängd olika företagsrekonstruktioner på marknaden. Denna uppsats behandlar en typ av företagsrekonstruktion, management buyouts (MBO). Begreppet innebär att den befintliga företagsledningen köper upp delar eller hela företaget och genom sitt majoritetsägande går från att vara passiva agenter till ägare.Syftet med denna uppsats är för det första att undersöka huruvida aktiekursen påverkas vid tillkännagivandet av en kommande MBO. Veckans affärers totalindex har valts som jämförelseindex då det publicerar köpkurser. Studien bygger på hypotesen om effektiva marknader med utgångspunkt att priserna på aktier snabbt anpassas till ett nytt jämviktspris vid ny information.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall företag som gör uppköp genererar en avvikande avkastning för sina aktieägare på lång sikt och hur olika faktorer påverkar aktiekursens utveckling efter ett uppköp. För att undersöka detta genomför vi en kvantitativ studie över aktiekursutvecklingen till följd av uppköp under en treårsperiod. Vi studerar 32 företagsförvärv mellan 1992 och 1999. Företagens aktiekursutveckling analyseras med en event-study-metod, i vilken den aktuella kursutvecklingen jämförs med den förväntade. Vi finner att uppköp i genomsnitt ger en sämre avkastning jämfört med andra jämförbara företag, men resultatet är inte signifikant.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att påvisa att aktierekommendationerna från Veckans Affärer och Affärsvärlden ger någon effekt på de rekommenderade företagens aktiekurser. Om det skulle visa sig att påverkan sker, har vi för avsikt att närmare undersöka vilken av tidningarna som ger störst inverkan på aktiekursen. Vidare kommer vi att undersöka utfallet på tidningarnas aktierekommendationer på längre sikt genom att jämföra med Affärsvärldens generalindex på 6 respektive 12 månaders sikt. Metod: Undersökningen genomförs i en eventstudie med hjälp av marknadsmodellen. De tidningar, vars köprekommendationer studeras, är Affärsvärlden och Veckans Affärer.