Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i så fall ingå som en del i ett regerings uppdrag om det är möjligt att sätta upp ett nationellt miljömål mot ökat effektivt användande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik på KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka områden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mängd statistik som tillhandahölls från Naturvårdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.

Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.

Detta examensarbete utförs på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland och Avdelningen för Teknik och Miljö vid Linköpings Universitet med syfte att skapa ett verktyg för att synliggöra de möjligheterna till den årliga bioenergitillförseln i olika kommuner i södra och mellersta Sverige. Avsikten är att bidra till den kommunala planeringen och effektiviseringen av miljöarbetet just inom energisektorn. Verktyget består av en handbok och ett beräkningsprogram. Den första innehåller information om kartlagda biobränsleresurser som är uppdelade i tre kategorier; Åkerbränslen, trädbränslen samt avfalls- och restprodukter. För varje biobränsleresurs finns information om: faktorer som kan påverka den mängd biobränsleresurser som man kan räkna med till bioenergiproduktion; allmän data om resurserna som energiråvaror; data som kommunen kommer att behöva mata in i beräkningsprogrammet, och information om och förslag på datakällor.Handboken verkar främst som grund inför användningen av beräkningsprogrammet och bedömning av dess resultat.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

För fjärrvärmebolag är det oerhört viktigt att den värme de producerar utnyttjas så effektivt som möjligt av deras kunder. Det finns dock en mängd problem med kundernas undercentraler som skapar hinder för detta mål. Undercentralerna tenderar att skicka en viss mängd okylt vatten tillbaka till fjärrvärmeverket. Förutom undercentraler är rundgångar och avtappningsventiler problemområden i fjärrvärmenät. Bollnäs Energi AB vill se över hur fjärrvärmenätet och produktionsanläggningen i Bollnäs skulle påverkas ekonomiskt och miljömässigt om returtemperaturen sjönk. Det som i första hand behandlas i rapporten är rökgaskondensering. Rökgaskondensering är när den energimängd som har gått åt för att bilda ånga av fukten i bränslet vid förbränningen återigen blir till vätska.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Öresundskraft driver en kraftvärmeanläggning med deponigas från Filborna avfalls- och återvinningsanläggning. Deponigasens kvalitet har försämrats, främst med avseende på en ökad halt av svavelväte. Svavelväte är en korrosiv komponent som inte är önskvärd och deponigasen har idag en svavelvätehalt på 1000-2000 ppm. På grund av den höga svavelvätehalten i deponigasen har underhållskostnaderna för kraftvärmeanläggningen stigit och reinvesteringar måste göras oftare än vad som är normalt. Det finns planer på en ny kraftvärmeanläggning för avfallsförbränning och deponigasen kan i framtiden förbrännas i den pannan istället för i denna mindre och underhållskrävande kraftvärmeanläggningen men fram till dess att den nya anläggningen finns på plats kommer problemen med deponigasen att kvarstå.