Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter människor upplever förbundet med Avancemang. Attityden undersöktes utifrån områdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frågeformulär som fylldes i av 93 anställda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen påverkar attityden till Avancemang. Höga värden för dessa förhållanden samvarierade med hög attityd till Avancemang.

SammanfattningTitel                                    Kvinnors Avancemang inom revisionsyrketDatum                                2009-05-29Kurs                                               Kandidatuppsats i företagsekonomi, EFO018, 15 hpFörfattare                           Hanna Lassen Ahl & Kannika MothaHandledare                        Riitta LehtisaloProblem                                      Vilka orsaker kan ligga bakom att andelen kvinnor är lägre representerade bland de högre befattningarna inom revisionsyrket än män?  Syfte                                  Syftet är att beskriva de faktorer som kan påverka kvinnors Avancemang till de högre befattningarna inom revisionsyrket. Metod                                I den här studien har en kvantitativ metod använts samt även ett inslag av den kvalitativa metoden. Den kvantitativa metoden valdes eftersom vi ansåg att en enkätundersökning med ett stort urval av auktoriserade revisorer var lämpligt för att få ett brett underlag till vår primärdata. För att få förståelse i ämnet har studien även inslag av den kvalitativa metoden. Vi skickade ut enkätundersökningen till auktoriserade revisorer i två av de stora revisionsbyråerna, Grant Thornton och SET-Revision. Slutsats                              Vår slutsats var att de faktorer som spelade in är många när det gäller kvinnors Avancemang.

Syftet med studien var att undersöka om och hur löneform, möjlighet till Avancemang samt företagets CSR-arbete påverkar potentiella arbetssökandes intentioner att söka en ledig tjänst. Studien genomfördes på studerande vid Högskolan i Gävle. 78 personer deltog i studien och genomfördes som enkätundersökning. Resultatet analyserades med multidimensionell skalning (MDS). Det analyserade resultatet visade på två dimensioner där samtliga tre faktorer tycks påverka attraktiviteten hos en arbetsgivare.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Motivation till Avancemang inom dagligvaruhandelnUppsatsnivå: Kandidatuppsats inom ledarskapFörfattare: Ahmed Ismail och Johan KarlssonHandledare: Henrik BarthNyckelord: Dagligvaruhandeln, Avancemang, behov, mål samt inre och yttre motivationProblemformulering: Vad motiverar personal inom dagligvaruhandeln att avancera? Syfte: Studien syftar till att få en förståelse för vad som motiverar personal inom dagligvaruhandeln genom undersöka områdena behov, mål samt inre och yttre motivation. Vidare vill vi förstå vad som motiverar personal att avancera. Undersökningen genomförs i form av intervjuer med ett antal avdelningsansvariga samt säljledare och butikschef i en fallstudie inom dagligvaruhandeln. Teoretisk referensram: Vi utgår från fyra huvudbegrepp i vår teoretiska referensram vilka är behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer. I dessa teorier utgår vi huvudsakligen från fem författare men det tas även upp flera andra författare som styrker deras påståenden.

Tidigare forskning från andra länder har visat att klass fortfarande är en påverkansfaktor vad gäller Avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat någon tidigare forskning på svensk arbetsmarknad där Avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken påverkan klass har på upplevda interna samt externa Avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upplevda Avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast på hur individer upplever sina möjligheter till Avancemang, det vill säga frivillig mobilitet uppåt. Vår uppsats bygger på kvantitativa data, där det datamaterial som har använts är från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från år 2010. I vår uppsats kommer vi endast att titta på individer som uppbar arbete, samt var i åldrarna 25 till 44 år, vid det tillfället då LNU 2010 genomfördes.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt Avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt Avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Background: Studies that have been made in male-dominated organisations shows that only few women have succeeded in advancing to the higher positions in all businesses. Statistics shows that merely 4 % of the managers in all building companies are female. The manager role has earlier always been classified as most suitable for men resulting in barriers for women who strive for management positions. This problem is now very renowned and is called the glass ceiling. To improve the current situation, both the organization's structure and culture, have to be modernized for more women to succeed and get the courage to get into the industry.

Kvinnligt karriärAvancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Kvinnligt karriärAvancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Kvinnligt karriärAvancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Förändringar i arbetslivet, som påverkar individers drivkrafter kring arbetsmotivation, gör det relevant att undersöka hur mätvariabler kan anpassas till ett modernt arbetsliv. Med utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktorteori, var syftet att kvantitativt pröva variablerna karriärsutveckling och kvalitet i produkt eller service, kopplat till arbetsmotivation. Studiens enkät reducerades till 10 items efter utförd faktoranalys, och ytterligare analyser fokuserade på de högsta laddningarna. För karriärsdimensionen (alpha 0,90) var det karriär som viktig del i yrkesval, möjligheter till karriärsutveckling och viljan att stanna i organisationer med möjlighet till Avancemang, vilket antyder att den moderne arbetstagaren väljer yrke eller arbetsplats efter karriärsförutsättningar. Kvalitet i prestationer som bidrag till kvalitet i organisationens resultat och strävan efter kvalitetsförbättring av organisationens produkt eller service var mest framträdande i kvalitetsdimensionen (alpha 0,55).

Kvinnliga polisers yrkesroll har varit huvudfokus i denna studie. Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga poliser i yttre tjänst upplever sin yrkesroll och hur de ser på möjligheten till Avancemang inom organisationen. Frågeställningen lyder som följer: Hur upplever de sex intervjuade kvinnliga poliserna sin yrkesroll? Hur beskriver de intervjuade kvinnliga poliserna sina möjligheter att avancera inom organisationen? Hur kan studiens resultat förstås utifrån teorier om genus? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex kvinnliga poliser på huvudsakligen en polisstation i södra Stockholm. Svaren har analyserats utifrån en tematisk ansats.

Uppsatsen ?Hur mår du lilla hjärnan?? syftar till att klargöra varför det finns få kvinnliga chefer på toppnivå inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie där vi utifrån teorier om glastaket, könsmärkta organisationer samt socialkonstruktivism, fastställer rådande ledarskapsdiskurs samt klarlägger de hinder som är mest relevanta. Studiens andra del är empirisk och består av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer från Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrån de aspekter vi har med oss från litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvärde gällande den ojämna könsrepresentationen på toppnivå. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen är under ständig förändring, men att vissa aspekter av den fortfarande är förankrade i det manliga.

Då uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter på Hogeschool Inholland i Rotterdam, Nederländerna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan länder. Författarna, som i grund och botten anser att Nederländerna och Sverige är två relativt lika länder, stötte med jämna mellanrum på diverse kommentarer gällande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmärksamhet riktades mot det området. Uppsatsen syftar med det här som bakgrund till att utveckla de tankegångar som väcktes under tiden i Nederländerna och svara på frågan: ?Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna på revisionsbyrå i Sverige respektive Nederländerna?? Diskussionen kring frågeställningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i Nederländerna och tre i Sverige på revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Utgångspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner.