Syftet med studien var att undersöka om visualiseringsträning kan minska nivån av upplevd stress hos kampsportare. I studien deltog 27 Atleter (16-41 år) som var medlemmar i en utvald kampsportsförening lokaliserad i sydvästra Sverige. Deltagarna randomiserades in i en experimentgrupp och en kontrollgrupp där experimentgruppen erbjöds att vid tre tillfällen delta i visualiseringsträning. Det instrument som tillämpades i denna studie var K10 testet av Kessler et al. (2002) som mäter stressupplevelsen hos individer sett ur ett generellt hälsoperspektiv.

Sponsring a?r ett marknadsföringsverktyg som anva?nds av företag fo?r att skapa konkurrensfördelar samt för att nå en specifik målgrupp. Vi möts dagligen av sponsring i olika former och vi tar till oss denna typ av marknadsföring beroende på våra intressen och vår livsstil. På senare år har sociala medier exploderat lavinartat och gett företag ytterligare en möjlighet att kommunicera med konsumenterna. Även kända extremsportare finns idag representerade i sociala medier där de kommunicerar med sina fans genom att visa upp sig själva och företag de är sponsrade av.

I dagens samhälle finns en stor marknad för proteintillskott. Kosttillskottsföretagen gör stora pengar för att Atleter tror sig dra nytta av tillskotten och pulvren. Är proteintillskott i form av vassle, kasein, soja och kreatin att föredra eller är det vanlig kost som är bäst för att bygga muskler i samband med träning? Syftet med denna ämnesfördjupning är att fokusera på proteiner som näringsämne samt som ett tillskott får både erfarna och icke-erfarna styrkeidrottare samt en jämförelse mellan olika typer av proteintillskott. Ämnesfördjupningen försöker också att svara på vilket tillskott som är att föredra? När och hur mycket som skall intas för bästa effekt? Samt om en ökad proteinkonsumtion kan få konsekvenser för konsumenten? .

Bakgrund: Syftet med denna studie var att undersöka effekten av sju dagars tillskott av betain (2,5 gram/dag) på prestationsförmågan i idrottsspecifika tester för manliga vältränade cykelAtleter.Metod: Sex (n=6) manliga testpersoner (genomsnitt ± standardavvikelse ålder, 31,7 ± 10,2 år; längd, 188,2 ± 3,6 cm; kroppsvikt; 82,5 ± 7,6 kg; fettfri massa, 71,6 ± 7,3 kg) genomförde förtester bestående av fem counter movement jumps, fyra stycken 12 s wingate-sprinter med 2,5 minuters aktiv vila följt av fem ytterligare counter movement jumps. De blev sedan indelade slumpmässigt i betain- eller placebogrupper. Första testet etablerade basvärden och eftertest ?1? samt ?2? föregicks med antingen sju dagars tillskott med placebo (2,5 g maltodextrin plus 12,5 mg riboflavin) eller betain (2,5 g trimetylglycin plus 12,5 mg riboflavin). Riboflavin användes för att undanröja den fiskliknande doften som kan uppstå vid tillskott av betain.

I denna uppsats behandlas fragan om hur kvinnliga Atleter benämns i svenskan och tyskan och vilka attityder de olika sprakbrukarna har till könsövergripande och könsspecifika atletbenämningar. Dessutom behandlas fragan om vilket samband som finns mellan användningen av antingen könsspecifika eller könsövergripande atletbenämningar och ide?er om jämställdhet mellan könen. Utifran dessa frageställningar genomfördes en kvantitativ studie om användningen av och attityder till könsspecifika och könsövergripande atletbenämningar i svenskan och tyskan. Ja?mförelsen med tyskan gjordes pa grund av min egen sprakliga bakgrund samt pa grund av att könsspecifika personbenämningar, i motsats till det svenska spraket, är väl etablerade i tyskan.

Användandet av kändisar i reklam är ingen ny marknadsföringsstrategi. I denna grupp av celebriteter ingår kända idrottspersonligheter. Att använda Atleter i reklam har visat sig vara en effektiv strategi. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan olika idrottspersonlighet och de produkter/varumärken de representerar. Den försöker även svara på ifall idrottspersonligheten framställs på ett speciellt vis samt om reklamen riktade sig till en speciell grupp i samhället.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Bakgrund: Styrketräning kan öka muskelstyrka och muskelmassa för såväl otränade motionärer som vältränade elitidrottare. Teorierna kring effekterna av olika typer av styrketräning baseras i stor del av forskning på otränade individer. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken form av styrketräning som ger en frisk, redan vältränad individ störst ökning i maximal styrka och/eller muskelmassa. Metod: Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av studier som avhandlat olika styrketräningsformer på vältränade individer med >2 månaders erfarenhet utav styrketräning och som utvärderat resultatet i maximal styrka eller muskelmassa. Artiklar söktes i databasen PubMed.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Barn- och Ungdomsidrott är idag för de flesta familjer berikande, både för de deltagande barnen och föräldrarnas vardag. Men för en del av dessa barn kan idrott i vissa fall upplevas negativt, där föräldrarnas engagemang är förknippat med något jobbigt. Denna studies syfte är att undersöka och presentera ett urval av fotbollsspelande pojkars upplevelser av sina föräldrars involvering i deras fotbollsmiljö och kring deras egna fotbollsutövande. Vidare bygger studien på analyser av enkäter, vilka delades ut till spelare i ett antal Göteborgsbaserade fotbollsföreningar i åldrarna 10 - 12 år. Ett av de resultat som redovisas i studien är, att många av de tillfrågade spelarnas föräldrar är och tittar på träningar och matcher.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.