Arvidsjaurs kommuns energiplan säger att man skall tillämpa solvärmeteknik för objekt där det kan vara lämpligt. Kommunen vill ha en förstudie om solvärme för kommunens badanläggningar i Arvidsjaur, Glommersträsk och Moskosel. Syftet med arbetet är att undersöka om det är möjligt att tillgodose delar av utomhusbassängernas värmebehov med hjälp av solvärmeteknik. Dessutom skall utredas om det är möjligt att samtidigt värma upp exempelvis tappvarmvatten. Förslag till lämpliga systemutformningar tas fram och de ekonomiska aspekterna beaktas.

Utgångspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för små orter på landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad på en sammansmältning av följande kvaliteter i Arvidsjaur:- Försvarsmaktens vinterenhet och fjälljägare- Biltestningsindustrin- Ökande naturturism- Bra serviceutbud- Exotisk natur och klimat- God infrastrukturPå grund av att fler människor numer bor i storstäder har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast växande gruppen är personer som både vill ut i naturen och samtidigt ha närhet till god service och bekvämlighet.

Uppsatsens syfte är att beskriva jämställdhetsarbete, jämställdhetskunskaper och jämställdhetsmål vid skolor och skolförvaltning i Norrbotten. Materialet är en empirisk undersökning som diskuteras med ett feministiskt förhållningssätt och vetenskaplig litteratur om skolors organisationers jämställdhetsarbete. Slutsatsen är att Norrbottens skolor och skolorganisationer har jämställdhet på dagordningen, men vissa kommuner arbetar mer frekvent med frågorna och andra kommuner mindre. Jokkmokk och Arvidsjaur är de kommuner i Norrbotten som går i täten för länets skolorganisationers jämställdhetsarbete. Arvidsjaur är den enda kommunen i Norrbotten som har såväl jämställdhetsplan, som en särskild handlingsplan för jämställdhetsarbete på kommunal nivå för barn- och ungdomsförvaltningen, samt särskilda handlingsplaner för jämställdhetsarbetet för varje enskild skolenhet..

Bakgrund: Intag av en balanserad skollunch har associerats till hälsosamma matvanor i övrigt, däribland bättre måltidsordning och mer hälsosamma mellanmål.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkät delades ut till 110 elever i årskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. Enkäten frågade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever åt skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre än var femte av dessa åt en balanserad skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad skollunch i Arvidsjaur än i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten.

This report presents the results of the tests of data rate and signal strength that I have conducted. The tests have been performed in the municipality of Arvidsjaur, Sweden. The report also contains the conclusions I have drawn from the results as well as an introduction to radio and the technology used in the nets that have been testedThe equipment used is:LG G2 cellphone used to test Telias 3GHuawei b593s-22 3G/4G router used to test Tele2s 3G/4GMobile Broadband Gateway R-90 used to test Net1s CDMAThe data rate has been tested with bredbandskollen (www.bredbandskollen.se). The signal strength(RSSI) has been read in the configuration menu of the broadband routers as well as in the cellphone.The conclussions drawn:Net1s net appears to be more used compared to its capacity than the other netsTele2s net has a high and even data rate where it?s signal strength is sufficient.

Arvidsjaur är en tätort med årlig tillväxt och är av denna anledning i behov av förtätning av bostadsbeståndet. Båthusviken är en attraktiv plats eftersom den ligger vid Arvidsjaursjön. Sjön med omgivning är ett välkänt område för bland annat sitt fiskevatten men också för den biltestanläggning som finns där. Idag finns det bebyggelse i Båthusviken som i folkmun kallas för ?Arvidsjaurs ghetto? eftersom fritidshusbebyggelsen är av varierande kvalité.

Arvidsjaur är en tätort med årlig tillväxt och är av denna anledning i behov av förtätning av bostadsbeståndet. Båthusviken är en attraktiv plats eftersom den ligger vid Arvidsjaursjön. Sjön med omgivning är ett välkänt område för bland annat sitt fiskevatten men också för den biltestanläggning som finns där. Idag finns det bebyggelse i Båthusviken som i folkmun kallas för ?Arvidsjaurs ghetto? eftersom fritidshusbebyggelsen är av varierande kvalité.

Examensarbetets mål är att beskriva och beräkna Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuners framtida bergmaterialbehov med utgångspunkt från bygg- och anläggningsprojekt som pågår och som planeras. Syftet är att få en sammanställning som visar om materialet räcker till eller om det finns behov att öppna nya täkter. Sammanställningen kan med fördel användas av kommunerna som planeringsunderlag beträffande nya vägbyggnadsprojekt. Alla tillståndsgivna täkter i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner har kartlagts och täkternas kapacitet har också tagits fram. Även alla pågående och planerade vägarbeten kommunvis och årsvis från år 2005 fram till 2009 har karterats.

Skogen är den viktigaste exportvaran för Svensk ekonomi. I de norra delarna av Sverige har många sågverk tvingats att lägga ned sin verksamhet det senaste decenniet. Vi har undersökt de tre kvarvarande sågverken i Arvidsjaursområdet, för att se vilka faktorer som har gjort att de överlevt. Vi har använt oss av Property-Rights-teorin vars ena grundtes framhåller att ?om inte jag utnyttjar resursen kommer någon annan att göra det utan hänsyn till mig?.

Inlandsbanan AB (IBAB) har påbörjat ett projekt för att öka STAX (Största Tillåtna Axellast) på Inlandsbanan. Man vill öka axellasten på befintliga spår genom att använda en ny typ av vagn med mjuka axlar. Den nya vagnen ökar nettolasten utan att öka linjelasten, som används vid dimensionering av banunderbyggnad. Projektet heter HAPS (Högre Axellast På Spikspår) och detta examensarbete är det första steget i den geotekniska undersökningen. Undersökningen är utförd på sträckan Arvidsjaur ? Slagnäs.

Arvidsjaurhem är ett helägt kommunalt bostadsföretag som hyr ut lägenheter, småhus och lokaler inom Arvidsjaur kommun. Det pågår kontinuerligt ett arbete för lägre energiförbrukning i fastighetsbranschen, detta för att energin blir dyrare och att svensk miljöpolitik mycket går ut på att minska koldioxidutsläppen och därför finns det olika styrmedel för att minska energiförbrukningen. Det låg i Arvidsjaurhems intresse att en undersökning utfördes över företagets nuvarande energiförbrukning samt förslag över hur de ska kunna sänka kostnader som är obefogat höga. Syftet med rapporten var att kartlägga samt analysera Arvidsjaurhems energiförbrukning för att kunna ge förslag på hur företaget kan sänka sin framtida energiförbrukning. I rapporten har vi samanställt alla hyresfastigheter i Arvidsjaurs tätort och dess uppvärmning, fastighetsel och vattenförbrukning och gjort en analys av varje område där vi har konstaterat vilka som är dåliga eller bra ur förbrukningssynpunkt.

Uppdragsgivaren bedriver en ombyggnation av Nyborgskyrkan i Arvidsjaur. Tidigare har kyrkan endast verkat som en EFS (Evangeliska Fosterlands- Stiftelsen) samlingskyrka med möjligheter till daghemsaktiviteter, men i fortsättningen ska fastigheten drivas som ett vandrarhem, lägenhet, utställningslokal och konferenssal, samtidigt som en del av kyrkverksamheten bibehålls. Rapporten behandlar värmebehovet efter ombyggnation och installation av en bergvärmepump med värmeeffekten 16,2 kW, samt de besparingar som genereras av dessa förändringar. I dagsläget täcks värmebehovet av elradiatorer. Det årliga energibehovet för fastigheten, beräknat med bergvärmepumpen installerad, blir cirka 35,2 MWh, vilket är en minskning på 51,5 MWh efter installationen.

Informationsteknologin utgör en stark drivkraft inom alla områden i dagens samhälle. Hälso- och sjukvården är mycket informationsintensiv och införande av informationsteknik där anses kunna ge stora effektivitetsvinster. Efter Ädelreformen 1992, då kommun och landsting fick delat vårdansvar för äldre, finns ett behov av informationsutbyte sinsemellan. Vi valde att göra en fallstudie inom kommunens verksamhet i Arvidsjaur, där man infört en telemedicinsk tillämpning för att underlätta informationsutbytet. Vår hypotes löd: Införandet av en telemedicinsk tillämpning mellan kommun och landsting, för utbyte av patientformation, leder till ökad effektivitet.

This report presents the results of the tests of data rate and signal strength that I have conducted. The tests have been performed in the municipality of Arvidsjaur, Sweden. The report also contains the conclusions I have drawn from the results as well as an introduction to radio and the technology used in the nets that have been testedThe equipment used is:LG G2 cellphone used to test Telias 3GHuawei b593s-22 3G/4G router used to test Tele2s 3G/4GMobile Broadband Gateway R-90 used to test Net1s CDMAThe data rate has been tested with bredbandskollen (www.bredbandskollen.se). The signal strength(RSSI) has been read in the configuration menu of the broadband routers as well as in the cellphone.The conclussions drawn:Net1s net appears to be more used compared to its capacity than the other netsTele2s net has a high and even data rate where it?s signal strength is sufficient.

Genom en enkätundersökning studerades det vilka vanor elever i årskurs 9 i den kommunala skolan på Gotland har angående att äta lunch i skolmatsalen eller välja att avstå den. 327 användbara enkäter samlades in. 87 % av dessa svarade att de åt skollunchen 3-5 dagar per vecka och delades in i grupp Ofta, medan 17 % angav att de åt skollunchen 0-2 dagar per vecka och delades in i gruppen Sällan.Mindre än hälften av alla tillfrågade niondeklassare åt lunch i skolmatsalen 5 dagar i veckan. Det är mycket lägre siffra än andra svenska undersökningar från Stockholm, Göteborg och Arjeplog/Arvidsjaur som resultat jämförts mot.Andra undersökningar har visat att faktorer som miljö och lunchtider påverkar besöksfrekvensen i skolmatsalen och det överrensstämmer med vad som framkommit i denna undersökning.Denna studie har också visat att det finns en skillnad i vad grupperna Sällan och Ofta anser om skolmaten och den ligger i att gruppen Sällan tycker mycket sämre om maten. Det identifierades också signifikant skillnad i vad man tycker om miljön i matsalen.