Att genom behovsskattningar kartlägga anställdas psykologiska drivkrafter, för att bättre kunna anpassa arbetet efter individens behov är en nyutvecklad metod inom organisationsutveckling. Det finns ett brett vetenskapligt stöd för att en god överenstämmelse mellan person-arbete ger upphov till många fördelar på såväl individ- som organisationsnivå. Syftet med denna studie var att beskriva hur chefer använder behovsskattningar och samla erfarenheter kring vilka effekter och utmaningar som finns förenade med detta arbete. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer och arbetsledare som använt behovsskattningar i sina organisationer. Resultatet visade att behovsskattningar kan ligga till grund för Arbetsanpassning och även utgöra en guide för hur kommunikation och ledarskap bättre kan anpassas efter individens behov.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna.

This essay addresses and treats the employer's obligation to work adaptation for people with a physical disability according to discrimination law and the work environment law. Furthermore it also treats the employer's obligation to rehabilitation of employees that has a reduced working ability as consequence of their work. The essay also intends to investigate if there are any differences in the employer?s obligation to work adaptation when recruiting and the employer?s obligation to work adaption for an existing employment. In this work, there is a background chapter which describes the UN and the European Union's approach to work reduction ability and disability. Furthermore, there is a detailed description of the work environment law, the discrimination law, the social insurance code and the employment protection legislation.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Umeå Universitet är en av Umeås största arbetsgivare med 4200 anställda. Sjuktalen totalt för Universitetet har varit och är fortfarande låga, runt tre procent. Den äldsta åldersklass har dom högsta sjuktalen, med stöd av den informationen beslutades om satsningar på äldre arbetstagare. Universitetshälsan (fhv) fick i uppdrag att erbjuda hälsokontroller, under tre år, till alla anställda som fyller 55 år.Vid hälsokontrollen mättes den upplevda arbetsförmågan med arbetsförmåge index (AFM-index) För att bedöma arbetsförmågan hos undersökta 55-åringar i relation till övriga åldersklasser vid universitetet skickades enkäter med post till tjugofem män och kvinnorfödda ?46, -56 samt ?61.Resultatet av undersökningen visade att upplevda arbetsförmågan låg högre för alla åldersklasser hos båda könen jämfört med den referens som AFM manualen innehåller för jämförbara yrken.

Sjukskrivningarna har minskat de senaste åren, men långtidssjukskrivningarna har inte sjunkit lika mycket. Personer som har beviljats aktivitets och sjukersättning har istället ökat. Därför är det fortfarande viktigt för arbetsgivarna att lägga fokus på rehabilitering och att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbete. Arbetsgivarna har huvudansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö, Arbetsanpassning och rehabilitering. I Luleå kommun har man haft ett projekt där man arbetat med aktiv sjukskrivning.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvarför arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Iden arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemotsina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. Irehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra enrehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid.Arbetsgivaren har även ett ansvar för Arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på såsätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsattarbetsförmåga.Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.