Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört Arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen..

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

Studiens syfte var att ur ett klass- och åldersperspektiv titta på hur män ser på fenomenet mäns våld mot kvinnor i nära relationer och vår övergripande fråga var om vi i vår undersökning kunde se några skillnader eller likheter mellan de olika grupperna och i så fall på vilket sätt. Våra utgångspunkter var:? Vad männen anser att våld är? Vem de tror att mannen som misshandlar är och varför han använder sig av våld? Vem de tror att den kvinna som riskerar att utsättas för våld i nära relationer är? Hur männen ser på jämställdhetFör att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valde vi en kvantitativ ansats. Genom en enkätstudie frågade vi män om hur de ser på fenomenet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vår population bestod utav 102 respondenter från två olika gymnasieprogram (ett yrkes- och ett studieförberedande) och två olika arbetsplatser (en verkstads- och en tjänstemannaarbetsplats).

Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhåller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen är gjord på romanerna "Måna är död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förväntad/konstruerad kvinnlighet är centrala..

Denna uppsats tar en titt på svensk arbetarlitteratur och hur den sett ut från 1800-talets slut till idag. Den försöker också gå igenom de olika sätt på vilka begreppen "arbetarförfattare" och "arbetarlitteratur" definierats under denna period. Utifrån detta, och med en marxistisk litteraturteori som utgångspunkt, tas sedan en närmre titt på tre verk, nämligen Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd, Susanna Alakoskis Svinalängorna och Åsa Linderborgs Mig äger ingen. Genom att titta på de fyra områdena "arbete och identitet", "tal och tystnad", "att vara beroende av andra" och "framtidstro" och hur dessa framställs i de olika verken görs sedan en jämförande analys för att påvisa likheter och skillnader i arbetarlitteratur från 1930-tal och idag..

The purpous of this master?s thesis is to explore how the swedish public library evolved between 1890-1911, before the state implemented the library reform in 1912. The material used to cunduct the study concists mainly of texts published during the time frame of the thesis in the form of books, booklets and articles from Folkbiblioteksbladet, a journal dedicated to the subject of the swedish public library.Drawing upon Habermas theory of the structural transformation of the public sphere and Bourdieus theories about taste as social distinction and symbolic capital, the thesis seeks to show how the public participated in the evolvement of the public library and which aspects of society that contributed to the public library?s establishment as an institution. The findings are also discussed in relation to previous research of the history of the Swedish public library.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt Arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tänker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gällande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhållande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen består av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar från olika stadsdelsområden i Malmö stad. Studien baseras på en tidigare intervjustudie som genomförts under vår utbildningstid på lärarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda på hur det nu har gått för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsättningar ungdomarna har i förhållande till det svenska utbildningssystemet och samhällsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ändå kan vidmakthålla den sociala reproduktionen inom skolan.

Domestic weekly magazines in Sweden are characterized by an emphasis on practical editorial material such as cooking recipes and knitting patterns, and also contain a comparatively large share of reader material. This makes it possible to study the readers through texts produced by themselves. The aim of this study of columns of readers' tips on domestic work is to analyze how readers embody a specific femininity centered around the woman as responsible for the home, in the sense of everyday maintenance as well as aesthetic development. The author defines this femininity as "home maker". The theoretical framework for the analysis is the sociological theory of Pierre Bourdieu, and Jonathan Potter's and Margaret Wetherell's model of interpretive repertoire is also used where modality is discussed.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation.

Hometown Boy är ett projekt av konstnären Liu Xiaodong. Tillsammans med en grupp medarbetare besökte han sin barndomsstad  Jincheng i nordöstra Kina, en stad han lämnade för trettio år sedan.. Resultatet visades på UCCA, Ullens Center for Contemporary Art i Beijing. Lius verk synliggjorde individer från en marginaliserad Arbetarklass som inte ofta ges utrymme inom porträttkonsten.Mitt syfte har varit att tolka Lius Xiao Dou Hanging Out at the Pool Hall bland annat utifrån ett marxistisktfeministiskt förhållningssätt. Som metod har jag utgått ifrån bildanalyser av verken samt litteraturstudier.

Denna kandidatuppsats ?Från Söderkåkar till SoFo- En förändring genom gentrifiering och platsmarknadsföring? handlar om hur ett specifikt område, i detta fall SoFo som är en akronym för South Of Folkungagatan beläget mellan gatorna Folkungagatan-Renstiernas gata-Ringvägen samt Götgatan på Södermalm i Stockholm, har utvecklats från att vara ett relativt oattraktivt område till att bli attraktivt genom förändringar i miljöer och fastigheter. Denna förändring är ett begrepp inom bland annat sociologin och innebär att ett område genom detta får en social höjning. Syftet med uppsatsen är att studera förändringen och utvecklingen av SoFo genom gentrifieringsprocessen samt undersöka om denna förändring påverkat att området fått en identitet genom platsmarknadsföring. Frågorna i vår frågeställning fokuserar på om området utmärks av en specifik identitet, samt om denna eventuella identitet skapat en skillnad i konsumtions- och produktionsmönster i SoFo.

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ungsocialisternas föreställningar om Arbetarklassen. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är tanken om att klass är något som skapas genom språket som utvecklats av bland andra E P Thompson, Gerath Stedman Jones och Joan Scott. 1910 bildades en ny nationell fackförening i Sverige, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), vilket markerar undersökningen början och slut. Ungsocialisterna var drivande i bildandet av SAC och därför är det intressant att studera deras syn på den klass de ville organisera. Materialet för studien består av ungsocialisternas två officiella tidningsorgan ? Brand och Nya Folkviljan ? under perioden 1909-1910.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur resurser knutna till social bakgrund och könstillhörighet påverkat studenters orientering i valet att läsa på högskola och Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Vi har lyft fram vägledningens betydelse i de olika valen av utbildningar. Med detta som bakgrund har vi även lyft frågan om hur studenterna ser på sin framtida yrkeskarriär. Materialet består av en förundersökning där vi delat ut enkäter till studenterna som påbörjat studie- och yrkesvägledarprogrammet hösten 2007. Denna förundersökning gjordes för att få en bild av gruppen utifrån kön klass och etnicitet.