Det har visat sig under många år att elever som väljer yrkesinriktat program är mindre motiverade till att läsa kärnämnen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärarna kan skapa förutsättningar för att Arbeta med infärgning. För att ta reda på förutsättningarna för att Arbeta med infärgning har vi intervjuat sex behöriga lärare som Arbetar på en gymnasieskola i Västra Götaland. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. I studien visade det sig att respondenterna är villiga till att Arbeta med infärgningsprojekt, men det finns inte tillräckligt med arbetstid till planering för att Arbeta på detta sätt.

Syftet med detta Arbeta är att beskriva en skolas sätt att Arbeta för att alla elever ska fungera i skolan. Jag ville också se om det fanns något speciellt sätt att Arbeta med ledarskapet i klassrummet. Litteraturstudien belyser de strategier läraren förfogar över i klassrummet samt den fostran och disciplin som anses nödvändig för att barn ska kunna utvecklas till den mognad som förutsätts för att kunna bli en fungerande samhällsmedborgare. Diskussionen tar upp betydelsen av hur ett genomtänkt arbetssätt genomsyrar det dagliga arbetet i skolan..

Vi har tittat på hur det amerikanska konceptet Service-Learning används på en svensk skola, Pilevallskolan i Trelleborg, hur och varför man valt att Arbeta med det. Vi jämför också LPO-94 med resultatet av vår undersökning för att se om det är motiverat att Arbeta med denna metod. Värdegrunden och en tolkning av denna är också av viss signifikans..

NU-sjukvården önskade hantera sina resurser optimalt och öka kostnadseffektiviteten. Med denna studie undersöktes vad som skulle kunna motivera sjuksköterskor på kirurgi- respektive medicinavdelningar (N= 62) att öka sin kompetens för att Arbeta på två olika avdelningar, om inställningen till detta skiljer sig mellan områdena samt huruvida ålder, anställningstid, inre motivationoch omotivation kunde predicera inställningen till att Arbeta på två olika avdelningar. Instrumentet bestod av fyra delar. En demografisk del, två förundersökningen konstruerade skalor avseende att mäta sjuksköterskornas motivation till att öka sin kompetens för att Arbeta på två olika avdelningar och inställningen till detta system, samt en svensk version av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Svarsfrekvensen var 60,9% och respondenterna var mellan 23 och 62 år (M = 39,8, SD= 11).

Förekomsten av barns övervikt och fetma ökar globalt och är ett stort hot mot befolkningens hälsa. Skolhälsovårdens uppdrag är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor.Syftet med denna studie är att belysa skolsköterskors upplevelser av att Arbeta med barn som har övervikt och fetma.Metod.Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie där åtta skolsköterskor verksamma i Mellansverige inkluderades. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat.Analysen resulterade i fyra kategorier som belyser skolsköterskornas upplevelser av att Arbeta med barn som har övervikt och fetma: Att Arbeta med ett laddat ämne; Att inte räcka till;Att hjälpa familjen bryta en ond cirkel och Att Arbeta med ett problem som kräver engagemang.Slutsats.Trots att det idag finns mycket kunskap som pekar på negativa konsekvenser för barnet, familjen och samhället av att vara överviktig så avspeglas detinte inomskolhälsovården. Ökade resurser är en förutsättning för att skolsköterskor ska kunna Arbeta engagerat med barns övervikt..

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur två företag, som agerar på samma geografiska marknad, valt att Arbeta mot sina kunder och uppföljning av densammes effekter för att sedan ställa upp riktlinjer för hur ett bostadsföretag bör Arbeta i den förändrade marknadssituation som idag råder..

I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka incitament att Arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta incitamenten att Arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar incitamenten att Arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att Arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden..

Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan användas som arbetsmetodik i näringslivet för att Arbeta med självkänsla i en personalgrupp. Den frågeställning jag använt mig av är vilket värde en personalgrupp finner i att Arbeta med självkänsla genom pedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag använt mig av Mia Marie F. Sternudds personlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama där man fokuserar på individens utveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna. För att få svar på detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp på ett företag i Malmö där jag observerat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med två av deltagarna. Efter att ha beArbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama är en utmärkt metod att använda sig av i syfte att Arbeta med självkänsla.

MedArbetarundersökningar blir ett allt vanligare inslag i organisationers personalarbete och eftersom det kan finnas viss problematik gällande uppföljningen av dessa syftade denna studie till att undersöka vad som kan motivera samt hindra chefers motivation till att Arbeta med medArbetarundersökningar. Fem chefer på ett företag i IT-branschen intervjuades och informationen analyserades tematiskt. Ett tema i resultatet visade att det som kunde motivera cheferna till att Arbeta med medArbetarundersökningen var att de genom denna fick återkoppling på sitt ledarskap och att de på ett positivt sätt tvingades till att Arbeta med förbättringsområden. Teman som däremot gällde hinder för motivationen var hur undersökningen var utformad, tidsbrist, svårigheter i att tolka resultaten samt ett begränsat handlingsutrymme då det gäller områden för utveckling. Studiens resultat diskuterades i relation till motivationsteorier samt tidigare forskning inom området och kan bidra med idéer kring vad som kan få chefer att effektivt Arbeta med verktyget medArbetarundersökningar. .

Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? ?En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att Arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att Arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna:- Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att Arbeta normkritiskt? - Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att Arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education.

Denna uppsats handlar om hur småföretagare Arbetar med modellen "konkurrensmedelsmixen" för att stärka kundtillfredsställelsen. I inledningen kommer läsaren att få en inblick i hur viktigt det är att kundens behov och förväntningar uppfylls, då det ger effekter på företagets lönsamhet och påverkar även kundens lojalitet. Frågeställningen som ska belysas är hur småföretagare kan Arbeta med att öka kundtillfredsställelsen och vilka delar de lämpligen skulle kunna Arbeta mer med. Syftet med uppsatsen är att granska hur småföretagare kan Arbeta med kundtillfredsställelse samt hur "konkurrensmedelsmixmodellen" kan hjälpa butiken att få konkurrensfördelar. Vi vill öka medvetenheten hos butiksägarna att det finns modeller som de kan Arbeta med för att öka lönsamheten.

Syftet med denna studie är att belysa personalens erfarenheter och upplevelser av att Arbeta med manualbaserade behandlingsprogram för missbrukare inom kriminalvården samt undersöka hur väl programledarna följer manualen i praktiken. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats där intervjuerna har varit semistrukturerade. Studien berör implementeringsforskningen vilken precis som den evidensbaserade praktiken har fått ett uppsving bland annat inom evidensbaserad kriminalvård. Resultatet visar både för- och nackdelar med att Arbeta manualbaserat, då manualen kan vara ett stöd i arbetet men samtidigt ett hinder för ett personligt möte. Manualen följs mer strikt när personalen först börjar Arbeta med programmen men används senare mer att luta sig emot då programledarna Arbetar mer utifrån känsla.

Studiens preciserade problem består av att undersöka vilka effekter Aggession Replacement Training (ART-metoden) ger, och om hur pedagoger kan möta, förebygga och hantera konflikter och aggressioner i skolan med hjälp av metoden. Genom litteratur, intervjuer, samt genom inhämtad kunskap om ART-metoden, redogör vi för hur pedagoger i den utvalda undersökningsgruppen kan Arbeta förebyggande och hantera uppkomna konflikter. Slutsatsen vi kom fram till är, att man måste Arbeta regelbundet med ART-metoden och ha tålamod om inte effekterna är omedelbart synliga. Pedagogerna skall Arbeta med förebyggande åtgärder för att stärka individen och förbättra det psykosociala klimatet i gruppen och se de små men betydelsefulla förändringarna - effekterna..

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan Arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska Arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör Arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör Arbeta utifrån tre åtgärder.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som går teoretiska program i Luleå har för att börja Arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som påverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), påverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkät utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid Luleå Gymnasieby.