Arbetet handlar om hur förskollärare arbetar med Antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgår ifrån för material i detta arbete då deras läroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med något om Antalsuppfattning. Förskoleklass är övergången mellan förskola och skola från hösten då eleven fyller sex år. Det är en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärare i förskoleklass med Antalsuppfattning? Vilket material utgår lärarna från i sitt arbete med Antalsuppfattning? Vi har använts oss av en kvalitativ undersökning.

Examensarbete handlar om hur förskolan arbetar med Antalsuppfattning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av litteratur och en enkätundersökning som behandlar Antalsuppfattning.I enkätundersökningen har 16 förskollärare medverkat, en från varje förskola i den tillfrågade kommunen, där jag har valt att göra min undersökning. Förskollärarnas ålder varierar och ungefär hälften av förskollärarna har utbildning i matematik. I enkäten har jag fått fram bakomliggande motiv som förskollärarna anser aktuella för att aktivt kunna arbeta med antal i förskolan.Resultaten av denna undersökning visar att alla förskollärare i den tillfrågade kommunen, tycker att det är viktigt att arbeta med antal. Genom enkätundersökningen kan vi ta del av hur förskollärarna arbetar med Antalsuppfattning i de olika rutinsituationer som finns i förskolans verksamhet.

Arbetet handlar om hur förskollärare arbetar med Antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgår ifrån för material i detta arbete då deras läroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med något om Antalsuppfattning. Förskoleklass är övergången mellan förskola och skola från hösten då eleven fyller sex år. Det är en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärare i förskoleklass med Antalsuppfattning? Vilket material utgår lärarna från i sitt arbete med Antalsuppfattning? Vi har använts oss av en kvalitativ undersökning.

Denna studie har sitt fokus på Antalsuppfattning utifrån pedagogers synvinkel. Syfte är att belysa hur pedagoger på tre avdelningar med barn i åldern 1-2 år främjar sitt arbete med Antalsuppfattning, samt tar vara på barnens uttryck för Antalsuppfattning. Respondenterna i studien består av sju pedagoger. Urvalet var totalt nio pedagoger, men vid bortfall av två återstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig på. Metoden enkät användes som datainsamlingsmetod med utgångspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod där pedagogernas syn på Antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.

Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fått fram att ?det finns jättemycket luckor, att de inte förstår?.  Detta citat är hämtat ifrån en av våra intervjuer och speglar vårt resultat. Studien är kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt låtit barn, i förskola och årskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat på grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom Antalsuppfattning hos barn.

I studien har jag spelat ett brädspel med förskolebarn i åldrarna tre till fem år för att ta reda på hur utvecklad deras taluppfattning är. Resultatet av studien visar att kompetenserna är oberoende av ålder och Antalsuppfattningen är olika utvecklad för olika barn. För att komplettera studien intervjuades pedagogerna på avdelningen angående deras syn på matematik i förskolan och om de arbetar aktivt med Antalsuppfattning. Till svar fick jag att de ständigt arbetar med matematik och Antalsuppfattning, både i styrda aktiviteter och spontant i vardagen..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om jag kunde få barnen att första att matematik är en naturlig del av deras vardag och om deras Antalsuppfattning kom att förbättras under den här tiden. Undersökningarna till mitt examensarbete utförde jag på en friluftsförskola i norrbotten och försöksgruppen bestod av åtta barn i åldrarna fyra till sex år. Tillsammans med dem har jag gjort olika matematikaktiviteter. För att kunna "mäta" barnens utveckling har jag använt mig av kvalitativ intervju och under samma tillfälle fick de även utföra en liten räkneövning, dessutom har jag analyserat barnens teckningar. Jag tycker att jag har lyckats med att få barnen att förstå att matematik är en naturlig del av deras vardag men jag kan inte säga att jag har lyckats medatt utveckla barnens Antalsuppfattning..

  Jag minns när man som liten var på besök hos mormors föräldrar i deras lägenhet i Sundbyberg. I vardagsrummet eller salongen hade de en figurin i glaskupa, där satt jag alltid och stirrade, försvann in i fantasins värld, iakttog scenariot med musicerande män i peruk och den sirliga färgrika vegetationen. Figuriner avbildar oftast människor eller djur, noggrant utarbetade, i en idealisk värld. Ett fryst ögonblick där allt är i harmoni, stråkarna ljuder och rusdrycken flödar i salongen, bönderna drar sina kärror och skördar glatt, människor och djur lever i symbios med varandra och naturen. En skönmålning som både innehåller och saknar problematik men är samtidigt en intressant tradition där jag kan frossa i referenser och uttryck, kitschiga motiv och inkonsekventa koncept. .

Purpose: The current thesis assignment aims to explain, understand and follow the strategies the young children employ into a conception of numbers. This thesis is based on a study performed by Doverborg and Pramling Samuelson.The following research questions serve to refine the stated goal:How mathematical thinking regarding conception of numbers occurs within younger children and which strategies they use?How is the interaction between the teacher and the younger children?Method: The study is organized as a qualitative study and was conducted in a pre-school with a group of four children. The children that have participated within my study are between two and three years old. They were filmed in four exercises.

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kunskapsdiagnoser i matematik, kartlägga och analysera tal- och Antalsuppfattning hos elever i förskoleklass och att diskutera resultaten i ett formativt syfte för ökad måluppfyllelse. Teori: Diamantdiagnoserna som används är uppbyggda i en hierarkisk förkunskapsstruktur och diagnostiserar det matematiska innehåll som visat sig lämpligt för denna typ av diagnosform. Innehållet i den diagnos som används i studien är motiverat utifrån ämnesdidaktisk teori om hur barn bygger upp sin kunskap i matematik och utifrån forskning om deras förmåga att abstrahera. Fokus är på den tidiga förståelsen för grundläggande aritmetik, tal- och Antalsuppfattningen. Det har visat sig vara av avgörande betydelse att kontinuerligt utvärdera och kartlägga elevers kunskaper för att undvika att elever hamnar i svårigheter och för att öka måluppfyllelsen och att denna kartläggningen börjar redan så tidigt som inför skolstarten.

Syftet med studien var att se om det finns ett samband mellan matematiksvårigheter och elevens arbetsminne. Utifrån ett befintligt resultat från screeningtest valdes 19 elever ut med matematiksvårigheter, och ytterligare 20 som kontrollgrupp. Därefter genomfördes arbetsminnestester samt test av Antalsuppfattning. Undersökningarna utfördes i år 3 och 4 på två olika skolor. Arbetsminnestesterna testade den centrala exekutiven, fonologiska loopen, visuella skissblocket, process-hastighet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse räkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklärande. För att få svar på vår frågeställning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingick åtta barn i åldern två till tre år. Resultatet visar att yngre barn på förskolan ges möjlighet att lära sig matematik genom räkneramsor, till exempel när det gäller Antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjälp av räkneramsor, grundlägga det matematiska lärandet på ett medvetet sätt genom att barnen får uppleva variation och mångfald i flera olika miljöer.

Arbetet bygger på resultaten från en enkätundersökning, gjord bland barn och pedagoger, på en förskoleavdelning. Arbetet handlar om barns förförståelse om Antalsuppfattning och siffersymboler, samt hur barnens pedagoger uppfattar barnens förförståelse inom detta matematikområde. Syftet med undersökningen är att kunna göra en jämförelse mellan barnens och pedagogernas enkäter. Resultatet av enkäterna visar att barnens kunskaper varierar mycket i förhållande till barnens ålder. Pedagogernas svar lämnade många funderingar hos oss men visade överlag att pedagogernas medvetenhet om barnens förförståelse varierade.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några olika lärare väljer att introducera matematikämnet i skolår 1 och vad de väljer att lägga fokus på. Enligt flera forskare kan den första kontakten med matematik vara avgörande för det fortsatta intresset för matematiken hos eleverna. Det är lärarens uppgift att introducera matematiken på ett roligt och lustfyllt sätt. Läraren bör därför inte glömma bort att koppla samman elevernas tidigare kunskaper med det nya som de får lära sig i skolan. En koppling bör även finnas mellan teori och praktik.Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och till viss del observationer för att finna svaret på mitt syfte.