Verksamheter är idag utsatta för olika hot och faror, i form av både yttre och inre Angrepp. Ett Angrepp orsakar ofta ett avbrott och det kan bli mycket kostsamt. Att ringa in de olika riskerna och planera för hur de ska hanteras, kan spara mycket pengar och är således viktigt för verksamheten.De yttre Angreppen kan främst förebyggas med olika tekniska lösningar, medan de inre Angreppen har en annan form av lösning. Den hotbild som finns mot företag idag, är att mer än en tredjedel av de Angrepp som sker är av typen inre Angrepp, därför är det viktigt att hitta de säkerhetsåtgärder som på effektivaste sätt kan förebygga dessa.Med detta arbete har jag försökt belysa vilka de viktigaste säkerhetsåtgärderna är för att förebygga de inre Angreppen. I rapporten har jag beskrivit kortfattat vad det finns för olika hot och faror mot en verksamhet.

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till ökad spårbarhet mellan den svenska UAV-utvecklingen och Försvarsmaktsidé 2020. Detta görs genom att undersöka vilka uppgifter UAV:er kan komma att lösa vid ett väpnat Angrepp på Sverige..

Undersökningens syfte är att pröva om en mindre stat kan nyttja sig av vilseledning för att minska åverkan från en motståndare som nyttjar sig av Wardens systemteori. Undersökningen fokuserar främst på att vilseleda en motståndares målinhämtning innan ett Angrepp. Undersökningen ger förslag på ett antal sätt att genomföra defensiv vilseledning, både innan ett Angrepp och under påbörjat Angrepp. För att underlätta för undersökningen tas fiktiva målval ut inom Sverige med stöd av Wardens litteratur och med stöd i viss annan litteratur. En mindre jämförelse mot befintliga sårbarhetsanalyser genomförs.

Uppsatsen fokuserar på just initialangriparens möjligheter att freda sig mot ett icke straffbart försvar som han själv har gett anledning till. Därav titeln: ?Självförsvar mot självförsvar. Rätten att försvara sig mot icke brottsliga Angrepp?.

Internetfenomenet ?Distributed Denial of Service?, förkortat DDoS, beskrivs ofta som ett av de största hoten mot Internet idag. Genom att utnyttja den grundläggande strukturen i kommunikation mellan nätverk och datorer kan kriminella blockera och stänga ute webbplatser och -tjänster från användare, samtidigt som det är mycket svårt för offret och myndigheter att någonsin identifiera den eller de skyldiga. Enorma globala nätverk av ovetande människors infekterade datorer fjärrstyrs till att utföra Angrepp mot alla sorters organisationer på Internet med olika motiv, som finansiella, politiska eller för ren vandalism. Syftet med det här arbetet är att göra en dagsaktuell kartläggning över läget kring DDoS-Angrepp och titta på statistik över de mest förekommande Angreppstyperna, och se om den nyare publicerade forskningen kan svara på de pågående och framträdande trender som kan ses.

Pulvinaria regalis Canard, hästkastanjsköldlusen, är sedan 2006 en ny skadegörare i Sverige och kan beskrivas som en invasionsart. Angreppen av P. regalis kan uteslutande ses i urbana miljöer nära vägar och bebyggelse på trädstammar av flera olika slags stadsträd. Insekten är polyfag och har därmed ett brett värdväxtspektra. Dock ses de största Angreppen oftast på lind, lönn och hästkastanj. Hästkastanjsköldlusen orsakar med honans äggsäckar vita fula fläckar på trädens stammar och nedre grenverk.

Användare av webbaserade inloggningssystem hotas av sessionskapningsAngrepp, där angripare kan ta över andras konton, oavsett hur stark autentiseringsmekanismen är. HTTP-protokollets tillståndslösa natur tvingar klienter att skicka ett sessions-ID, oftast genom kakor, för att låta servern autentisera varje meddelande efter inloggningen; en angripare behöver endast få tag på detta ID för att fullfölja Angreppet. Detta arbete har, utifrån en omfattande litteraturstudie och med ASP.NET Forms Authentication som exempel, visat hur diverse svagheter kan låta angripare få tag på sessions-ID:t på olika sätt ? även om HTTPS används för att kryptera kommunikationen. Arbetet har dessutom sammanställt en uppsättning riktlinjer som webbutvecklare kan använda för att försvara sina webbsajter mot dessa Angrepp, bland annat genom att sätta HttpOnly-flaggan för sina kakor för att försvåra avläsning på klientdatorn, samt att eventuellt förknippa inloggningssessionen med användarens IP-adress.

Under senare år har den svenska Försvarsmakten varit under snabb utveckling och förändring, det byggs nu upp en ny flexibel insatsorganisation. Även logistikfunktionen är under förändring och man är på väg att implementera en ny logistikorganisation, Forgus.Syftet med studien är att förklara och förstå hur logistikfunktionen skall understödja insatsorganisationen vid hot om väpnat Angrepp. Den övergripande frågan är hur, man inom ett år, avser att understödja/försörja insatsorganisationen. Studien sker både deskriptivt och empiriskt i form av intervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgångspunkten är systemteorin.

Hur kan det komma sig att stater som är väl medvetna om att det finns en potentiell risk för att bli utsatta för ett Angrepp, och som utifrån den kunskapen har fattat ett rationellt beslut i att bygga upp ett förvarningssystem, ändå råkar ut för "blixtar från en klar himmel", i form av överraskningsAngrepp? Uppsatsen avser undersöka hur misslyckade förvarningar kan förklaras utifrån ett beslutstödsperspektiv med strukturella och analytiska underrättelsefaktorer i fokus. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att stater handlar rationellt utifrån en realistisk kontext för att därefter undersöka strukturella och analytiska problemfaktorer som omger underrättelseverksamheten. Detta görs genom att utgå ifrån den så kallade underrättelsecykeln vilken förstärks upp som förklaringsmodell genom att den tillförs organisationsteoretiska och kunskapsteoretiska verktyg. Studien pekar på de strukturella och analytiska problemen som omgärdar underrättelsetjänsten är av sådan avgörande karaktär att de mycket väl kan förklara varför stater misslyckas med att förutse överraskningar..

Intrångsundersökningsreglerna används av rättighetsinnehavare av immateriella rättigheter för att eftersöka information eller handlingar hos en misstänkt intrångsgörare i jakt på bevis för intrångets existens. Om det finns risk för att informationen till exempel kan komma att undanröjas av den misstänkta intrångsgöraren, vilket ofta torde vara fallet, får en intrångsundersökning beviljas utan dennes hörande.Vid en intrångsundersökning finns det en risk att överskottsinformation kommer sökanden tillhanda. Denna överskottsinformation kan i vissa fall utgöra motpartens företagshemligheter. Vid skyndsamma situationer kan därför rättssäkerheten för företagshemlighet ifrågasättas.Denna risk har i praktiken visat sig vara påtaglig, främst vid situationer utan motpartens hörande. Beviskravet har varit enkelt att nå upp till och domstolarnas bedömningar i de enskilda fallen ineffektiva.

Varje år skadas eller dödas hundar av rovdjur i samband med framförallt jakt. Olyckorna leder till debatter angående rovdjurens vara eller inte vara. Detta arbete utreder möjligheterna till skydd för dessa hundar. Skyddsmetoden som utreds är en väst som utlöser en elektrisk puls vid ett Angrepp. Tanken är att oavsett var på västen ett Angrepp sker så ska en spänningsstöt utlösas vilket ska få angriparen att släppa taget.

Detta är en studie över Sverige, Norge och Danmarks legala möjligheter att inrikes nyttja sin försvarsmakt för att bekämpa terrorism. De lagliga förutsättningarna skiljer sig idag mellan länderna vilket, i sin tur, innebär att ländernas möjligheter att snabbt sätta in tillräckliga resurser för att möta ett Angrepp, varierar. Även Angreppets karaktär är avgörande huruvida försvaret får nyttjas. Kriminalitet och ytterligheten terrorism är polisens uppgift men försvaret har möjligheter, men med varierande grad, i samtliga tre länder att stödja polisen. Preliminär lagstiftning och undantagstillstånd är inte genomförbart i alla tre länderna.

Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hårt av törskateAngrepp och det är konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den värdväxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter från fjärilssläktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i norra Sverige är det fortsatt intressant att ta reda på vilka arter som idag kan påträffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fältstudie, bedöma förekomst och omfattning av Angrepp från barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval på 18 bestånd. Syftet var också att, med en kontrollgrupp genom en förkortad kläckningsprocess, försöka artbestämma barrskogsmotten som angripit träden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsAngrepp inte upptäcks i fält.

BAKGRUND: Leukocyter ingår i kroppens immunförsvar vilket skyddar oss mot b.la. Angrepp av bakterier och virus. Vid högintensivt fysiskt arbete så hamnar vi i ett s.k. ?open window? där vi är som mest mottagliga för sjukdomar.

Detta är ett 10 poängs arbete på C-nivå inom ämnet teknologi. Arbetet är skrivet inom institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med arbetet är att undersöka vilka skador som kan uppkomma på betongdammar när vatten och betong står i kontakt med varandra. Målet med arbetet är att uppmärksamma betong som material vid anläggning av trädgårdsdammar. Arbetet inleds med en litteraturstudie där betong som material beskrivs, dess uppbyggnad och sammansättning av vatten, cement, ballast och tillsatsmedel. Därefter beskrivs de för betong vanligaste skadorna vilka är frostskador, armeringskorrosion (rostsprängning), kemiska Angrepp och sulfat Angrepp. Därefter genomförs tre intervjuer med personer som projekterar och sköter betongdammar i offentlig miljö för att undersöka deras erfarenhet av betongdammar.