Hur väljer personer som arbetar med systemutveckling att med hjälpav en Analogi åskådliggöra sin systemutveckling och hur förhåller sigdenna Analogi till de utvecklingsmetoder de säger sig använda? Dettahar undersökts med hjälp av ett frågeformulär med fokus påutveckling, utvecklingsmetoder och Analogier. Undersökningens syftevar att se ifall det fanns ett samband mellan de sju informanternasAnalogi och den metod som de uppgav att de använde. Majoriteten avde tillfrågade använde sig av en Analogi som hade en tydlig kopplingtill angiven metod. Vid behandling av enkätsvaren har vi observeratatt informanternas systemtänkande var att betrakta som hårt och attde Analogier som de tillfrågade hört talas om var uteslutandekonstruktionsAnalogier.

AbstractUppsatsen har som syfte att ta reda på om hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott utgör en allmän avtalsrättslig princip i Sverige, samt vilka prognoskrav som i så fall kan ställas för att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott skall föreligga utanför lagreglerat område.Genom att studera och jämföra olika rättskällor har jag kommit fram till att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott troligen föreligger även utanför lagreglerat område. Jag har funnit stöd för en sådan hävningsrätt i doktrin, standardavtal, Principles of European Contract Law och UNIDROIT Principles. I doktrin föreslås en analog tolkning av köplagens reglering av hävning på grund av anteciperat kontraktsbrott. I fyra av de fem standardavtal jag valt att analysera regleras hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott. Även i Principles of European Contract Law och i UNIDROIT Principles finns en reglering av hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott.Svensk praxis som behandlar hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott rör uteslutande köp och bekräftar inte hävningsrätt utanför lagreglerat område.

AbstractUppsatsen har som syfte att ta reda på om hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott utgör en allmän avtalsrättslig princip i Sverige, samt vilka prognoskrav som i så fall kan ställas för att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott skall föreligga utanför lagreglerat område.Genom att studera och jämföra olika rättskällor har jag kommit fram till att hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott troligen föreligger även utanför lagreglerat område. Jag har funnit stöd för en sådan hävningsrätt i doktrin, standardavtal, Principles of European Contract Law och UNIDROIT Principles. I doktrin föreslås en analog tolkning av köplagens reglering av hävning på grund av anteciperat kontraktsbrott. I fyra av de fem standardavtal jag valt att analysera regleras hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott. Även i Principles of European Contract Law och i UNIDROIT Principles finns en reglering av hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott.Svensk praxis som behandlar hävningsrätt på grund av anteciperat kontraktsbrott rör uteslutande köp och bekräftar inte hävningsrätt utanför lagreglerat område.

Regler är befallningar från normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och får handla. Regler kan därför sägas vara handlingsmönster. Principer är däremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rättstillämparen bör handla i ett specifikt mål.

Masteruppsatsen Elektronikingenjörens vardag - ett rymdäventyr är skriven inom programmet yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet. Uppsatsen beskriver ett yrkeskunnande som både innehåller avancerade datorsimuleringar och handfasta lödningar av elektriska komponenter, där teori och praktik samverkar. Uppsatsen är skriven i essäform, där händelser och situationer i yrkeslivet utforskas.Uppsatsen är skriven för att belysa yrkeskunnandet hos en elektronikingenjör från olika synvinklar; arbetslivet, lärandet och moralen. Genom att behandla tre olika sidor av yrket är tanken att få en större insikt om yrkets helhet. .

Materialet för uppsatsen är berättelser i essäform, som grundar sig på erfarenheter ochiakttagelser från författarens yrkes-och livserfarenheter. Uppsatsens röda tråd ärutforskandet av vårdens praktiska kunskap dess underordnade roll inomkunskapsvetenskap och dess förhållande till teoretisk kunskap. Det är fyra berättelsersom är bärande i uppsatsen. Samtliga berättelser är bearbetade i dialogseminarium inomyrkeskunnande och teknik för fördjupad och utvecklad frågeställning.Hur kan berättelser och Analogier förmedla och synliggöra vårdens praktiska kunnandeoch dess betydelese för vårdens kvalitet? Kanske kan berättelsen som metod även stärkaden praktiska kunskapens särart och ge den den uppmärksamhet och position som denförtjänar?Den praktiska kunskapen tillhör görandet och det är där som det oåterkalleliga händer,men teoretisk kunskap är högre värderat inom vetenskap.

Studien tar upp Analogier som elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Detta är en studie av 53 svenska nyord 1985_2007. Jag har undersöktanvändningsfrekvens, ordförståelse och betydelseförändringar hos dem.De har excerperats ur Nyordsboken (2000) och ur nyordslistor i tidskriftenSpråkvård 2001_2007. Nyorden har sammanställts i ett frågeformulärsom har besvarats av 66 informanter i olika åldrar och av olikakön. För varje ord i frågeformuläret finns fyra frågor. De handlar om hurofta informanterna träffar på nyordet, om de använder det själva, om devet vad ordet betyder och om de med egna ord kan förklara betydelsen.Jag har strävat efter att nyorden ska vara allmänspråkliga, aktuella ochetablerade.Innan undersökningen har jag ställt upp hypoteser om användning ochordförståelse.

Detta arbete är det första steget i en lång process vars slutgiltiga mål är att utveckla en metod för automatisk övergång från en icke-generisk objektorienterad applikation till en generisk.Helst borde stöd för en sådan transformation implementeras i en utvecklingsmiljö, IDE. En Analogi skulle kunna dras till faktorisering av klasser, en operation som stöds av de flesta utvecklingsmiljöer idag. Som ett första steg i en pågående process är detta arbete tänkt att fungera som ett icke-trivialt exempel för framtida analys. Exemplet består av ett icke-generisk och ett generisk grafpaket som är skrivet i Java 1.4.2 respektive Java 5.0. Uppsatsen beskriver övergången från den icke-generiska till den generiska lösningen på systematiskt sätt som går att upprepa.

Syfte: Syftet är dels att analysera huruvida övergången till RS förändrar innebörden av god revisionssed, dels att utröna hur övergången i övrigt påverkar revisionsarbetet. Metod: Forskningsansatsen är induktiv/deskriptiv. Vår utgångspunkt är att utifrån observationer dra slutsatser kring effekterna som RS har på innebörden av god revisionssed och på revisionsarbetet. Det deskriptiva syftet motiveras med att det är en förändringsprocess, vilket innebär att det är lämpligt att först studera hur det ser ut innan man studerar hur det eventuellt i stället borde se ut. Teoretiska perspektiv: En genomgång av de viktigaste stegen i revisionsarbetet, med tyngdpunkt på de steg som påverkas mest av övergången till RS.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Jämställdhet i arbetslivet innebär kortfattat att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att få tillträde till arbetsmarknaden, lika arbets- och anställningsvillkor och lika möjligheter till utveckling i arbetet. Under de senaste decennierna har en rad nya styrmodeller vuxit fram, som i snabb takt spridits till organisationer. Styrverktyg antas ofta vara neutrala ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv, men samtidigt är den litteratur som beskriver dessa styrmodeller nästan uteslutande författade av män, innebär det att denna litteratur även är skriven för män? Denna litteratur, som även brukar benämnas som managementlitteratur, har kritiserats för att innehålla retoriska knep som Analogier och metaforer, snarare än vara underbyggd av sund logisk argumentation. En av de mest inflytelserika styrmodellerna under senare år är Balanced Scorecard, som har Robert S.

EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls.

I detta kandidatarbete undersöker och jämför vi två olika metoder för att approximera gauss- och medelkrökningen hos en yta i rummet som är given som en mängd av punkter. Det är viktigt att försöka få en bra Analogi mellan diskret krökning och analytisk krökning då man ofta startar med en mängd punkter i de praktiska fallen, som t ex i tillverkningsindustrin, igenkänning av objekt (inscannade bilder) och datorgrafik. Givet dessa punkter och en bra approximation av gauss- och medelkrökningen kan man få mer information om ytans geometri och beteende.För att kunna förstå dessa begrepp och metoder/algoritmer så behandlas först den bakomliggande teorin och sedan metoderna.Den första metoden är att återge ytan med hjälp av Bézierytor, vilka vi kan utföra geometriska operationer på utan problem och även få fram gauss- och medelkrökningen.Den andra metoden kommer från artikeln ``Discrete Differential-Geometry Operators for Triangulated 2-Manifolds'' av Mark Meyer, Mathieu Desbrun, Peter Schröder och Alan H. Barr. Deras approximationer av krökningarna kräver en triangulering av ytan, vilket de inte ger någon algoritm för.

EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls.