De svenska hushållen har idag en rekordstor skuldsättning, där bolån ofta utgör den största delen av hushållens skuld. Värdet på bostäder har ökat kraftigt sedan början på 1980--?talet, vilket är en starkt bidragande anledning till den ökade skuldsättningen. I ett försök att kyla ner prisutvecklingen på bo--? städer införde finansinspektionen ett bolånetak under år 2010.

SammanfattningTitel: "Att inkassera sin utbildning"Seminariedatum: 13 januari, 2011Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST,Mälardalens HögskolaKurs: FÖA300, Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare: Alexander Bergström och Emilie SvenssonHandledare: Ulla PetterssonExaminator: Cecilia LindhNyckelord: CSN, banklån, återbetalning, student, preferenser.Frågeställning:? Vilken är den mest ekonomiska lösningen för att finansiera studierna;banklån, studiemedel, extrajobb eller en kombination av dessa?? Hur mycket kan andra bidrag och eventuella stipendier hjälpa enstudent?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka finansieringsalternativen student har under studietiden, samt att se vilket alternativ som är det mest ekonomiska - sett utifrån vilken ekonomisk situation studenten befinner sig i efter examen.Metod: Kvantitativ skrivbordsundersökning, som är främst baserad på uppgifteroch statistik från Centrala Studiestödsnämnden, Statistiska Centralbyrån samt olika banker. Vi har även funnit stöd för vår undersökning i olika vetenskapliga artiklar och böcker.Slutsats: Vår slutsats är att självklart kommer arbete alltid att vara det mestekonomiska alternativet för en student att finansiera sina studier. Men då möjligheter till extrajobb vid sidan av heltidsstudier inte alltid finns, fann vi även andra alternativ. Bortsett från arbete, är studiemedlet från CSN i kombination med ett privatlån, som betalas med rak Amortering, det bästa alternativet.

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens Amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya Amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring Amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslån från en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund kredithantering med hjälp av införandet av ett bolånetak. Tidigare finansiella kriser har visat på svårigheterna att i förväg föreställa sig effekterna av framtida osäkerheter. Vid ett bostadslån kommer kreditgivaren och kredittagaren behöva resonera kring framtida osäkerhet som medföljer skuldsättningen. En ökad skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst för varje enskild låntagare skulle innebära en ökad risk för bankens stabilitet.

Dagens jord- och skogsägare står inför ett kommande ägarskifte då cirka en fjärdedel av Sveriges jord- och skogsägare är över 60 år gamla. Marknadspriserna och insatsvarorna har ökat kraftigt den senaste perioden. Allt fler banker har valt att finansiera lån till jord- och skogsbruksägare då säkerheten är stabil och lönsamheten god. En generellt försämrad lönsamhet inom jord- och skogsbruket har lett till att bankerna kommer ställa hårdare krav när belåning sker. Dagens generation skiljer sig ifrån den äldre då de är lyhörda och har möjlighet att byta bank över en natt.

Bakgrund: 1990-talskrisen och dagens finanskris har liknande uppkomst som härleds till alltför generös utlåning. Som följd uppkom stora kreditförluster i majoriteten av bankerna. För att öka riskmedvetenheten hos bankerna samt för att stabilisera den finansiella ekonomin finns myndigheter och kommittéer som övervakar och sätter regler för hur bankverksamheten skall fungera.     Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, kreditgivningsprocessen mot privatpersoner har förändrats genom åren. Vi ville studera om Baselrekommendationerna och andra regelverk har fått en direkt påverkan på bankernas sätt att hantera dessa krediter. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda på de fyra svenska storbankerna samt med en senior analytiker på Finansinspektionen. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån gällande teori inom området.Resultat: Majoriteten av bankerna har ändrat sin kreditprocess sedan 1990-talet och gått från pantbelåning med säkerheten i fokus, till att använda kassaflödesbelåning.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden.

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererarett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men ävenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill sägafördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.