Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och Allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och Allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Syfte och frågeställningarStudiens syfte har varit att kartlägga gymnasieelevers motivationstyp, Allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos gymnasieeleverna med hög respektive låg Allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg Allsidig rörelsekompetens? Hur ser gymnasieelevernas Allsidiga rörelsekompetens ut? MetodMetoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur blivande lärare i religionskunskap som själva var troendeeller icke-troende såg på sin egen roll som lärare i den icke-konfessionella skolan. Utifrån syftetformulerades tre frågor. Dessa undrade hur de blivande lärarna resonerade kring för- respektivenackdelar med att vara troende eller icke-troende lärare i religionskunskap i Sverige idag samt hur de förhöll sig till skolans krav på en Allsidig och saklig undervisning utifrån att de själva var troende eller icke-troende. Den metod som har använts är enskilda kvalitativa intervjuer. Totalt har åtta personer intervjuats.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra den funktionella motoriken och Allsidiga rörelsekompetensen hos elever från idrottsklasser respektive dans/musikalklasser.? Hur väl utvecklad är den Allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Hur väl utvecklad är den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Vilka andra faktorer än klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och Allsidiga rörelsekompetens?MetodDe två urvalsgrupperna bestående av 29 elever från dans/musikalklasser och 59 elever från idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat på motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vägdes och mättes vid testtillfällena och fick fylla i en enkät som behandlade fysisk aktivitet och träningsvanor. Ovanstående faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatUngefär hälften av eleverna i de båda urvalsgrupperna hade en tillfredställande Allsidig rörelsekompetens. Beroende på klassprofilering uppvisades olika resultat när det gäller den funktionella motoriken ? totalt hade eleverna från idrottsklasserna bättre resultat på 6 av 18 enskilda stationer jämfört med 5 av 18 stationer för eleverna i dans/musikalklasserna.

Undervisningen i skolan kan vara utformad på många olika sätt. I vissa fall fungerar läromedel som grunden i undervisningen, i andra fall används läromedel som endast en utgångspunkt vars kärna fördjupas med andra användbara medel. Var man än placerar läromedlets position inom klassrummets ramar är dess användning närvarande på ett eller annat sätt.Det finns därmed ett stort antal elever i den svenska skolan som kommer i kontakt med lärobokstexter. Kunskapsinhämtningen som eleverna gör ger dem perspektiv på vår omvärld. Vilka dessa perspektiv blir beror på hur läroboksförfattarna väljer att utforma sina texter.

Uppsatsen ämnar genom litteraturstudium undersöka vilka läromedel som kan användas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men även att se vilka aspekter en lärare behöver beakta, för att få en mer Allsidig undervisning. Målet är att religionslärare ska kunna tillägna sig några av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning. Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, där det huvudsakliga , målet är att eleverna ska lära för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lärande, kräver att läraren utgår ifrån elevernas referensramar liksom möter dem utifrån deras egna villkor..

C-uppsats, 15 poängMedie- och Kommunikationsvetenskap, 61-90 poängSammanfattningSofie Hjelm, MKV 5"Dramat där alla är förlorare"-en fallstudie av Blekinge Läns Tidnings rapportering av Rödebydramat"The drama without winners"-a case study of Blekinge Läns Tidnings coverage of the Rödeby shootingHösten 2007 hamnade den lilla byn Rödeby och delar av Karlskrona kommun i fokus i landets samtliga medier. Anledningen var att en sen oktoberkväll sköt en pappa i desperation och förvirring mot en grupp pojkar som befann sig i hans trädgård. En av pojkarna avled på gräsmattan, en annan skottskadades allvarligt.Det var en av nyhetshändelse som ställde hårdare och större krav än vanligt på Allsidig nyhetsförmedling, objektivitet och etiska ställningstaganden.Blekinge Läns Tidning (BLT) är den ledande tidningen i Blekinge, med mer än femtio procents hushållstäckning i Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg. Även i Karlshamn är tidningen stark, med 47 procents täckning. Svagast är man i Olofström, där tidingen täcker 34 procent av hushållen.Det här är en fallstudie av BLT:s rapportering av dramat, från skotten till domslutet i tingsrätten.

Syftet med vår studie är undersöka och få en Allsidig belysning kring ett lågtröskelboende, som vi har valt att namnge som DD. Vi vill undersöka kring hur personalen går till väga för att uppnå funktionen och målet med verksamheten. Detta är en studie som ha en kvalitativ metod som ansats, därav baseras på sex stycken halvstrukturerade intervjuer. Vi kommer i studien ge en kort redogörelse kring verksamheten. DD är en verksamhet som erbjuder plats för hemlösa personer som har en omfattande problematik bakom sig, där många har blivit utslussade från härbärge till härbärge, boende till boende.

I uppsatsen undersöks fem "allmänna svenska" folkbildningsmöten hållna, huvudsakligen i Folkbildningsförbundets regi, mellan 1904 och 1920. Trots att de är väldokumenterade och gavs betydelse för folkbildningens utveckling av sin samtid, har de inte tidigare varit föremål för en egen studie. På grund av forskningsläget strävar undersökningen efter att tematisera mötena som en helhet, den iscensatta aktören Folkbildningsmötet. Undersökningens huvudsakliga källmaterial har varit de mötesberättelser som gavs ut i anslutning till mötena. Undersökningen visar att Folkbildningsmötet huvudsakligen ägnade sig åt administrativa frågor och agerade för en Allsidig, "liberal" antiklassbildning..

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielärare upplever ett ämnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första språk och elever som har svenska som sitta andraspråk. Ämneslärare på två gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta område. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lärarnas strävan att ge ungdomarna en så Allsidig gymnasieutbildning som möjligt där språk och ämne ingår och som följer läroplanens uppsatta kommunikativa mål. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella åtgärder och dels lokala åtgärder genomföras. Dessa åtgärder berör nationella kursmål såväl som genomförande av lokala ämnesövergripande samverkansplaner..

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en Allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uttryckssätt den mystiska folkfromheten inom islam, sufismen, kan ha och om undervisning om den kan bidra till en mer Allsidig bild av islam i den svenska kontexten. Med det hermeneutiska förhållningssättet som utgångspunkt har dels en läromedelsanalys och dels en fallstudie genomförts. Läromedelsanalysen behandlar i vilken omfattning och på vilket sätt sufismen presenteras i läroböcker som används i grundskolans senare år samt i gymnasiet. Fallstudien bygger på både deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer i en sufiorden. Läromedelsanalysen visar att sufismen knappt behandlas i läroböckerna. Den bild som ges av sufismen är en historisk sufism där det religiösa utövandet inte beskrivs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i årskurs fyra och sex använder sig av, vilka framsteg eleverna gör från årskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de båda årskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder är elev- och lärarintervju, grupptest och läromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en Allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar på att eleverna använder sig av flera olika strategier när de räknar subtraktion. Strategierna är effektiva i varierande grad.

Leken är en Allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet.