Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med Aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med Aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att Aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbAktivering eller resursAktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på Aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med Aktivering:Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan;Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på Aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten..

Om rörlig bild på konstmuseet och begreppen medialisering och Aktivering..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vårdpersonalen på ett äldreboenderesonerar kring äldres behov av aktivitet och social samvaro. I arbetet undersöks hurvårdpersonalens rutiner ser ut och hur social samvaro och Aktivering prioriteras för deäldre. Jag använt mig av tidigare forskning, semistrukturerade intervjuer och tre teorier ?disengagemangsteorin, aktivitetsteorin och signifikanta andra för att svara påfrågeställningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med tre personer som arbetar på ettäldreboende fann jag att respondenternas svar överensstämmer med tidigare forskningbeträffande att Aktivering och social samvaro är viktigt för de äldre.

Den ekonomiska informationen som företag lämnar ut i form av årsredovisningar är viktig för företagen själva och deras intressenter. Intressenterna fattar ofta viktiga beslut utifrån denna information, därför är det viktigt att företag ger en så rättvisande bild som möjligt. För att företag ska kunna ge en så rättvisande bild som möjligt måste en väsentlighetsbedömning ske av vad som ska redovisas. Denna uppsats behandlar väsentlighetsbedömning i samband med Aktivering av organisationskostnader med utgångspunkt från lagar och rekommendationer. Vad gäller lagar och rekommendationer har dessa blivit striktare inom området Aktivering av organisationskostnader vilket gör det intressant att studera.

SyfteStudien syftade till att undersöka om långvarig ihållande submaximal Aktivering av Transversus Abdominis (TrA) påverkar dess anticipatoriska Aktivering vid snabba viljemässigt utförda armrörelser.MetodI stående position utförde nio fysiskt aktiva kvinnor fem st snabba bilaterala armlyft från 0º till 90º axelflexion före och efter cirka 10 minuters ihållande submaximal aktivet i TrA samt efter 5 minuters vila. Elektromyografisk aktivitet (EMG) registrerades via två intramuskulära trådelektroder, placerade i höger TrA och två ytelektroder placerade på höger Deltoideus anterior. Buktrycket tros tillsammans med TrA stabilisera ryggraden vilket registrerades genom att en tryckgivare placerades i magsäcken.ResultatTrA aktiverades före Deltoideus både före och efter den långvariga Aktiveringen. Initieringen av EMG-signalen i höger TrA hade oförändrat förhållande till initieringen av EMG-signalen i Deltoideus före och efter ihållande aktivitet samt efter 5 minuters vila. EMG amplituden i TrA var oförändrad både i baslinjefasen (600 ms före till 250 ms före deltoideus Aktivering) och i den anticipatoriska fasen (100 ms före till 50 ms efter Deltoideus Aktivering).

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie som handlar om reliabilitet och validitet av mätmetoder vid vila och Aktivering av Transversus abdominis och Multifidus..

Fastighetsutveckling ? En studie i möjligheten till Aktivering av dolda ytor i befintliga fastigheter. Syftet med denna uppsats är att utreda om fastighetsägare kan öka lönsamheten genom att aktivera dolda ytor i befintliga fastigheter. Uppsatsen är genomförd på ett induktivt vis. Uppsatsen baseras mycket på empiriska och egenupplevda observationer. Det empiriska materialet är inhämtat genom kvalitativa intervjuer från både fastighetsägare och myndigheter Det finns många åtgärder som kan göras för att förbättra fastigheters resultat och aktivt höja lönsamheten i dag.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt ångestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och män i åldrarna nitton till femtiosju år (M = 32). Under mätning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna läsa olika påstående i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen själv, eller till någon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen själv, aktiverar nätverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfär.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt ångestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och män i åldrarna nitton till femtiosju år (M = 32). Under mätning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna läsa olika påstående i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen själv, eller till någon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen själv, aktiverar nätverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfär.

Immateriella tillgångar är i de flesta företag till mängden fler än de materiella tillgångarna. Därför har intresset för de immateriella tillgångarna ökat i dagens samhälle. Företag kan antingen välja mellan att aktivera eller kostnadsföra de immateriella tillgångarna. Aktivering innebär att den immateriella tillgången bokförs som en tillgång i balansräkningen. En avskrivning görs årligen över nyttjandeperioden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur muskelAktiveringen och kraftutvecklingen förändras vid utförandet av dynamisk bänkpress i tre olika vinklar; 0°, -15° och +30°. Tio män med mer än sex månaders erfarenhet av bänkpress genomgick förtester där 8RM för de tre bänkvinklarna togs fram samt labbtester där muskelAktiveringen i m. pectoralis major och m. anterior deltoideus uppmättes med hjälp av EMG. Ett elektrodpar placerades på samtliga av m.

Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av Aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra vilka redovisningsmässiga effekter RR 15 har medfört för företag, vars verksamhet bygger på forskning och/eller utveckling, inom branscherna IT och Hälsovård. Vår uppsats bygger på en fallstudie av sex företag, tre inom IT och tre inom Hälsovård samt litteratur-studier inom vårt ämnesområde. Våra slutsatser är att de redovisningsmässiga effekterna för företagen har varit spridda. För hälften av företagen har införandet av RR 15 inneburit en ökad Aktivering, medan två företag inte påverkades alls och för ett företag innebar det ökad kostnadsföring. Effekten som påvisades berodde på två faktorer, dels vilken verksamhet företaget har och dels hur redovisningen av FoU skett innan.

Ibland återger barn, exempelvis i förhörssituationer, otäcka berättelser om händelser som de hävdar att de upplevt, fast så inte är fallet. Möjligen anpassar barnen sig till den situation som den vuxna anger, vilket kan medföra att kriterierna för hågkomsten förändras. Syftet med denna studie var att se om Aktiveringen av en kulturell stereotyp, låtsaskompisar, skulle påverka barns rapportering om låtsaskompisar i jämförelse med de som inte fick någon Aktivering. Även antalet detaljer och ord i utsagorna studerades. Trettiosju stycken 6-åringar på en förskola uppdelade i två grupper deltog i studien.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och öka vår förståelse kring varför inte små och medelstora företag aktiverar immateriella tillgångar i större omfattning mot bakgrund av att dessa tillgångar har fått en växande betydelse för värdeskapande i företagen.Metod: Vi har i undersökningen använt oss av den kvalitativa metoden med ett abduktivt angreppsätt. Utgångspunkten har varit ett hermeneutiskt förhållningssätt. Data i undersökningen har samlats in genom intervjuer med kvalificerade revisor och genom olika dokument.Slutsatser: Resultatet av undersökningen visar att utgifter av immateriell karaktär, i små och medelstora företag, oftast kostnadsförs i den period de uppstår. Framförallt för att minimera företagets skatt. Intresset för att istället aktivera dessa utgifter i företagens balansräkningar, för att härigenom förmedla en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning, uppfattar vi som lågt.