Optionshandeln har ökat markant på senare år och detta beror på att investerare vill sprida sina risker. Är optionerna korrekt prissatta eller kan det finnas arbitragemöjligheter? De flesta av investerarna använder sig idag av Black & Scholes formel då de prissätter optioner. I Black & Scholes formel är volatiliteten för aktien okänd och måste uppskattas. I denna uppsats vill jag undersöka om likviditeten har någon effekt vid uppskattning av volatiliteten.

Den här uppsatsen undersöker den implicerade volatiliteten hos svenska Aktieoptioner, hur väl denna överensstämmer med den realiserade volatiliteten och om den kan prognostisera densamma. Då undersökningen görs på Aktieoptioner, som i Sverige är amerikanska, är valet av värderingsmodell av stor vikt och av denna anledning har vi valt att använda oss av två modeller. Dessa modeller är Black-Scholes som är en modell utformad för värdering av europeiska optioner men som efter vidareutveckling av Merton, klarar direktavkastning samt Cox-Ross- Rubinstein som båda kan hantera amerikanska optioner. Resultatet från dessa båda modeller jämförs sedan dels med den realiserade volatiliteten och dels med varandra. För att utvärdera det eventuella prediktionsvärdet hos den implicerade volatiliteten gör vi sedan två regressioner där den implicerade volatiliteten från de båda modellerna jämförs med den realiserade volatiliteten.

På börssidorna i affärstidningarna, Dagens Industri och Finanstidningen, presenteras både det teoretiska priset och marknadspriset för Aktieoptioner. Mellan dessa båda priser förekommer det nästan alltid en skillnad. Denna skillnad förklaras med att priserna är baserade på olika volatiliteter. Det är den historiska volatiliteten som används vid beräkning av det teoretiska priset medan det är den förväntade framtida volatiliteten som bestämmer marknadspriset. Syfte: Undersöka förhållandet mellan implicit, faktisk och olika historiska volatiliteter på den svenska optionsmarknaden under år 2000 samt närmare granska rationaliteten i marknadens uppskattning av den faktiska volatiliteten..

På börssidorna i affärstidningarna, Dagens Industri och Finanstidningen, presenteras både det teoretiska priset och marknadspriset för Aktieoptioner. Mellan dessa båda priser förekommer det nästan alltid en skillnad. Denna skillnad förklaras med att priserna är baserade på olika volatiliteter. Det är den historiska volatiliteten som används vid beräkning av det teoretiska priset medan det är den förväntade framtida volatiliteten som bestämmer marknadspriset. Syfte: Undersöka förhållandet mellan implicit, faktisk och olika historiska volatiliteter på den svenska optionsmarknaden under år 2000 samt närmare granska rationaliteten i marknadens uppskattning av den faktiska volatiliteten..

Optioner är värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att sälja eller att köpa den underliggande tillgången inom en given tidsram och till ett givet pris. Vanligen särskiljs det mellan Aktieoptioner och indexoptioner. Fokus i uppsatsen ligger på OMXS30 indexoptioner från år 2006. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den implicita volatiliteten enligt Black-Scholes formeln bättre predikterar den framtida faktiska volatiliteten än den historiska volatiliteten. I tidigare studier, bland annat i en sammanfattande studie av Figlewski (1997), har resultaten varit tvetydiga.

Målet med denna rapport är att skapa en marknadsmässig prisjustering av en aktieoption som uppvisar en sämre likviditet under en viss tidshorisont. Likviditetsrisken mäts genom att studera skillnaden vid prisbildningen av aktiederivatets olika budsidor. Denna risk ska jämföras med ett rådande marknadspris för varje uppmätning så att en procentuell prisavvikelse erhålls. I den statistiska modellen för en aktieoptions framtida risker studeras flera olika lösenpriser där det existerar omsättning, därmed täcks alla optionsprisers framtida likviditetsrisker. Modellen är uppbyggd med antaganden från den svenska derivatmarknaden för handel.

Många företag väljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan användas i syfte att locka till sig kompetent personal men även för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen går ofta ut på att den anställde kan förvärva värdepapper på förmånliga villkor. Liksom andra förmåner på grund av tjänst utgår förmånsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjälp av den s.k.

Många företag väljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan användas i syfte att locka till sig kompetent personal men även för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen går ofta ut på att den anställde kan förvärva värdepapper på förmånliga villkor. Liksom andra förmåner på grund av tjänst utgår förmånsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjälp av den s.k.