I denna magisteruppsats undersöks eventuella långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och Aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar åren 1992-2010 och resultaten visar inga tecken på att det skulle existera några långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och någon av de utländska Aktiemarknaderna. Resultaten ger därmed indikationer om att den svenska aktiemarknaden tillsammans med de utländska Aktiemarknaderna i undersökningen är kollektivt effektiva i åtminstone den svaga formen enligt Fama (1970). Då inga långsiktiga samband existerar bör även portföljdiversifiering mellan den svenska aktiemarknaden och de utländska Aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt på lång sikt..

Denna uppsats ämnar undersöka hur volatilitetstransmissionen mellan sex Aktiemarknader ivärlden ser ut och att utreda vilka Aktiemarknader som har mest inflytande över den svenskabörsens volatilitet. Uppsatsen syftar även till att utforska om graden av volatilitetsspridningökat sedan IT-kraschen. Vid utförandet av denna studie används en ekonometrisk tvåstegsmodellinkluderande GARCH och VAR. Resultaten pekar på att det sprids volatilitetmellan Aktiemarknaderna och att utländska innovationer står för en långvarig påverkan på deninhemska volatiliteten. Undersökningen visar att svenska börsen är den aktiemarknad sompåverkas mest av utländska chocker och att den inte har någon nämnvärd påverkan på deandra Aktiemarknaderna.

Bakgrund: Korrelation beskriver hur två tillgångar samvarierar med avseende på storlek och riktning. Tidigare forskning visar att korrelationer mellan Aktiemarknader haft en uppåtgående trend under slutet av 1900-talet i och med den globalisering som skett, där kapital lättare kunnat flyttas mellan marknader. Detta är oroväckande eftersom investerare behöver låga korrelationer för att kunna diversifiera sina innehav. Det motsatta har även visat sig, där enskilda länder som Sverige år 1992 upplevde en bankkris och därmed var ensam med att ha drastiskt fallande avkastning och korrelation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan Aktiemarknaders korrelationsavvikelser och landsspecifika kriser. Studien avser också att, utifrån ett portföljteoretiskt perspektiv, undersöka och analysera relationen mellan korrelationsavvikelser och aktieavkastning.Metod: Uppsatsens metodansats är tvådelad, där fokus ligger på kvantitativa undersökningar av uppsatsens olika frågeställningar.

Bakgrund och problem: Huruvida Aktiemarknader är informationseffektiva eller inte, och om det i förlängningen går att konsistent identifiera under- och övervärderade aktier, har länge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmärksammat som en möjlig avvikelse från en effektiv prissättning är den så kallade värdepremien, där värdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning än tillväxtaktier.Syfte: Syftet med studien är att undersöka informationseffektiviteten på den svenska aktiemarknaden utifrån värdepremien samt hur värdepremien påverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag på Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvärderingsmått används för att identifiera värde- och tillväxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra värdeportföljer och fyra tillväxtportföljer skapas. Avkastningen från portföljerna beräknas och statistiska regressioner utförs för att utvärdera värdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill säga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en värdepremie på den svenska aktiemarknaden när två relativvärderingsmultiplar används (P/BV och EV/EBITDA). När CAPM används för att justera för risken genererar samtliga värdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillväxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

De svenska bankernas osäkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lång period. Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas Aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lägga stor fokus på storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus på sig i media. För att förbättra trovärdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jämföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de två marknaderna inte är för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen då kan vara ett resultat av en större samvariation.

Beslut om och var man ska genomföra en direktinvestering grundar sig på en rad faktorer. En av dessa är den risk som är förknippad med investeringen. Den här uppsatsen tar upp risk i form av volatilitet dels på Aktiemarknader men också för växelkurser. Med utgångspunkt från två teorier där den ena säger att hög risk är förenat med en lägre nivå av direktinvesteringar samt en motsatt som istället menar att hög risk leder till en högre direktinvesteringsnivå undersöker jag situationen för USA och Sverige. Genom att undersöka just dessa länders marknader får man en bild av ekonomins storleks betydelse för huruvida risken påverkar direktinvesteringar eller inte.

Oljeprisets påverkan på svensk och europeisk ekonomi är högaktuell ? det skapar dagligen rubriker i massmedia. Inte minst på aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna studie undersöker huruvida statistiska samband mellan oljepriset och olika aktieindex kan påvisas, och även huruvida dessa går att utnyttja för prognostisering. Fyra branschindex ? industri, kemi, transport och råvaror ? samt generalindex, för Sverige respektive EU, undersöks.Kointegrations- och regressionsanalys används för att undersöka sambanden mellan oljepris och aktieindex, och resultaten tillämpas sedan för prognostisering.

Denna uppsats undersöker huruvida ett antal Aktiemarknader på Balkan tillfredställer den svaga formen av marknadseffektivitet under perioden 2003-2007. Svag marknadseffektivitet innebär att priset på en finansiell tillgång reflekterar all historisk prisinformation. Om en marknad är svagt effektiv leder analys av historisk kursinformation inte till överavkastning eftersom all historisk information redan är diskonterad av marknaden. För att pröva den svaga formen av effektivitet för Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien genomförs olika statistiska tester såsom autokorrelationstest, runs test, varianskvottest och regressionsanalys.Samtliga tester i studien genomförs på dagsavkastningar. Resultatet av undersökningen visar att samtliga avkastningsserier lider av positiv autokorrelation, vilket innebär att den historiska avkastningen i viss mån kan användas för att predicera den framtida avkastningen.

Traditionellt sett har finansiella kriser och krascher på aktiemarknaden sammanfallit med volatilitetschocker med extrema volatilitetsnivåer på Aktiemarknader. Volatilitet har inte bara i samband med kriser utan även generellt sett visat sig vara negativt korrelerat med aktieavkastningar. Då de flesta tillgångsklasser är positivt korrelerade med varandra uppkommer naturligt då frågan om huruvida man kan utnyttja denna negativa korrelation för att diversifiera en redan diversifierad portfölj. I denna rapport studeras hur man genom att i en institutionell investerares diversifierade portfölj kan förbättra avkastningen och risken genom att introducera dels variansswapar men även säljoptioner i portföljen. Slutsatserna från studien visar att säljoptioner och variansswapar i mindre proportioner kan användas för att minska risken i den diversifierade portföljen.

Denna eventstudie syftar till att undersöka hur ett byte av noteringslista påverkar kumulativ onormal avkastning (CAR) 1 till och med 12 månader efter genomfört byte. I studien undersöks därför utförda byten av noteringsplats på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1995-2009. I studien beräknas onormal avkastning delvis med marknadsmodellen (MM) som grund, men också med Fama & French tre-faktormodell (FF) för att öka reliabiliteten. Vidare undersöks om skillnader i CAR föreligger under olika tidsintervall samt om olikheter förekommer efter att berörda företag delats in i undergrupper baserade på typ av byte, industri samt storlek. Slutligen testas utifall den eventuella kumulativa onormala avkastningen är signifikant skild från noll med student t-test samt om det föreligger skillnader i medelvärde i de olika undergrupperna.

Inledning: Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på Aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv.Metod: Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen.

Bakgrund: Den heliga fastemånaden Ramadan innebär stora omställningar i cirka en och en halv miljard muslimers liv. Detta har, med bakgrund i den effektiva marknadshypotesen, föranlett flera olika undersökningar av eventuellt återkommande prisavvikelser i samband med Ramadan, en så kallad Ramadaneffekt. Tidigare studier visar dock på något motstridiga resultat vilket gör att vidare forskning inom området är motiverad. De till viss del förändrade livsvillkor som Ramadan innebär har i tidigare studier använts som förklaringsvariabler, något som dock kan ifrågasättas och undersökas vidare med utgångspunkt i Behavioral finance.Syfte: Denna studie ämnar undersöka om det existerar någon Ramadaneffekt på 17 olika muslimska Aktiemarknader samt att kritiskt granska tidigare studier inom området och förklaringsvärdet i fastans fysiska och psykiska påverkan vid en eventuell Ramadaneffekt.Genomförande: Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär med huvudsaklig tyngdpunkt i statistiska analyser av studiens datamaterial. Regressionsanalys med dummyvariabler utgör den statistiska metoden och resultatet analyseras genom att applicera Behavioral finance till dokumentstudien för att försöka förklara de statistiska resultaten.Slutsats: Studien finner att endast den pakistanska aktiemarknaden uppvisar en signifikant prisavvikelse under Ramadan.

Denna studie kartlägger om det är möjligt att med hjälp av svenska insynspersoners värde-pappershandel prognostisera den svenska aktiemarknaden. Individuella insynspersoner har tidigare visats ha mer information kring enskilda företag än övriga aktörer på en aktiemarknad och har vistats skapa överavkastning gentemot marknaden. Aggregerad insynshandel har tidi-gare visat sig ha ett positivt samband med framtida avkastning på Aktiemarknader.För att undersöka sambandet mellan svensk insynshandel och den svenska aktiemarknaden använder vi finansinspektionens insynslista som innefattar över 209 000 transaktioner av svensk insynshandel för perioden 1991-2013. Detta material undersöks tillsammans med hi-storiska indexvärden över tidsperioden och sambandet kartläggs med hjälp av OLS-regressioner. Vi undersöker även vad som driver sambandet mellan insynshandel och framtida avkastning, och vilket ekonomiskt värde det finns i insynshandel som prognosinstrument.Resultaten visar på att det finns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan insynshan-del och framtida avkastning på den svenska aktiemarknaden.

Bakgrund: Något som många privatpersoner upplever svårt, är att välja aktier att investera i bland de tusentals som finns noterade på  Aktiemarknader runt om i världen. Enbart på Stockholmsbörsen i Sverige finns det enligt Nasdaq OMX (2010) 288 stycken noterade aktier att välja mellan på huvudlistorna. En investerare har idag även tillgång till mycket information om företagen vilket bidrar till att det blir svårt att sortera bort vad som är oviktigt. Då målet för många investerare är att slå index är det intressant att titta på investeringsstrategier som kan tänkas slå index på längre sikt.Syfte: Syftet med studien är att undersöka investeringsstrategier på Stockholmsbörsen baserade på nyckeltalen P/E-talet, P/S-talet, P/BV-talet och direktavkastning. Detta för att komma fram till om det är det möjligt att generera överavkastning genom att följa någon eller några av dessa och om det visar sig stämma, komma fram till vilket eller vilka nyckeltal som är att föredra.Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod där fyra nyckeltal har undersökts.Resultat: Studiens resultat visar på att det är möjligt att generera överavkastning gentemot index genom att följa en investeringsstrategi baserad på de studerade nyckeltalen.

Bakgrund: Marknadsanomalier har länge varit ett omdiskuterat ämne på Aktiemarknader, en marknadsanomalie vilken denna uppsats har undersökt är listeffekter. Listeffekter är effekter som uppstår i samband med att företag förflyttas från en lista till en annan lista på en börs. Genom åren har det tagits fram möjliga förklarande teoretiska hypoteser till listeffekter, vilka är Efficient Market Hypothesis, Information Signaling Hypothesis, Price Pressure Hypothesis, Imperfect Substitution Hypothesis, Investor Awareness Hypothesis och Liquidity Hypothesis. Olika börser har olika regler för listindelning av företag och indelningen kan ha betydelse för aktiens förutsättningar. För att studera listeffekter genom listförändringar är det en fördel om listeffekten kan studeras i en miljö där det går att kontrollera för ny information.