När ingen verkar kunna förklara vad som händer på Aktiemarknaden säger många att psykologin tagit över. Hur kan den kraftiga börsuppgången under slutet av 1990-talet förklaras och den börsbubbla som därefter kom att punkteras? De flesta förändringar på Aktiemarknaden kan förklaras med hjälp av fundamentala faktorer. Men dessa faktorer kan inte förklara alla de väsentliga förändringarna på Aktiemarknaden, kanske har psykologiska faktorer större påverkan än forskare tror. Syftet med denna teoretiska uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer kan förklara de kraftiga svängningarna på Aktiemarknaden och vilka dessa kan vara.

I denna magisteruppsats undersöks eventuella långsiktiga samband mellan den svenska Aktiemarknaden och aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar åren 1992-2010 och resultaten visar inga tecken på att det skulle existera några långsiktiga samband mellan den svenska Aktiemarknaden och någon av de utländska aktiemarknaderna. Resultaten ger därmed indikationer om att den svenska Aktiemarknaden tillsammans med de utländska aktiemarknaderna i undersökningen är kollektivt effektiva i åtminstone den svaga formen enligt Fama (1970). Då inga långsiktiga samband existerar bör även portföljdiversifiering mellan den svenska Aktiemarknaden och de utländska aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt på lång sikt..

Oljeprisets påverkan på svensk ekonomi är högaktuell och skapar rubriker i massmedia dagligen. Inte minst på Aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna uppsats undersöker det dynamiska sambandet mellan oljepriset och Aktiemarknaden i Sverige, vilket görs genom en VAR analys som baseras på månadsdata för åren 1990-2006. Vidare används impuls responser för att se hur de olika variablerna påverkas av en chock i oljepriset. De data som används i undersökningen är oljeprisindex, aktieprisindex, industriproduktionsindex och ränta.Resultaten som fås är i paritet med tidigare studier och visar att det inte går att finna några starkt signifikanta samband mellan oljeprisutvecklingen och Aktiemarknaden i Sverige.

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital från placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att Aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet på ett så bra sätt som möjligt är det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgänglig information, det vill säga att marknaden är effektiv. Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka om så kallade insiders med hjälp av asymmetrisk information kan göra övervinster på Aktiemarknaden. För att finna svar på detta har vi utifrån vår teori utarbetat en arbetshypotes, nämligen att det finns ett positivt samband mellan insynshandel i ett företag och dess aktiekursutveckling. Undersökningsunderlaget för studien omfattade de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen under en treårs- period.

Denna studie utgår från de diskussioner kring IAS40 som ägde rum i svensk affärspress under 2004. Diskussionerna handlade om de möjliga risker som implementeringen av redovisningsrekommendationen IAS 40 kunde innebära för Aktiemarknaden. Vårt syfte är att bidra till att en del av det informationsgap som uppstått i spåren av IAS 40 fylls. Syftet är att undersöka IAS 40s inverkan på värderingen av förvaltningsfastighetsbolag i Aktiemarknaden. Studiens slutsats är att Aktiemarknaden har tagit hänsyn till de nya reglerna och att de flesta nyckeltal som IAS40 påverkar saknar värderelevans..

För alla intressenter på Aktiemarknaden är det av stor vikt att fastställa hur olika faktorer påverkar börskurserna. Styrräntan är en sådan tänkbar faktor och mycket forskning har skett angående dennes påverkan på Aktiemarknaden, främst på den amerikanska marknaden. De tidigare amerikanska studierna av eventuella samband mellan förändringar av styrräntan och Aktiemarknaden har kommit till slutsatsen att sambandet existerar samt att det är av negativ karaktär. När höjningar av styrräntan har utannonserats har man sett en sänkning av aktiekurserna och vise versa.Denna uppsats undersöker genom en event studie om det finns något samband mellan reporänteförändringar och börskurser på den svenska marknaden. Fyra branschindex från Stockholmsbörsen har används och studien gäller samtliga reporänteförändringar mellan januari 2004 till oktober 2008.

Effektiva marknadshypotesen (EMH) utvecklades av Eugene Fama under 1960- och 1970-talet. Grundtanken var att prisbildningen alltid reflekterar den information som finns tillgänglig för marknaden. Fama skiljde på tre former av effektivitet: svaga, semistarka och starka formen. I denna uppsats studerar vi den semistarka formen av effektivitet, vilken omfattar all offentligt tillgänglig information. Syftet är att undersöka effektiviteten i samband med att ny information tillfaller den svenska Aktiemarknaden.

Den här studien ämnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning på densvenska marknaden. Studien fokuserar på den svenska Aktiemarknaden de senaste elva årenoch makrovariablerna är inflation, ränta, arbetslöshet och växelkursen EUR/SEK. För att mätapåverkan från de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom områdetmed olika variabler vilka har gett resultat som både motsäger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna är utförda påandra än den svenska marknaden och kommer således att fungera som en grund för dennastudie.

Aktier var utan tvekan 1900-talets bästa sparform. En stor del i detta hade dock de kraftiga uppgångarna på Aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Dessa decennier var i särklass de två bästa årtiondena på den svenska Aktiemarknaden under 1900-talet. Utvecklingen på den reala sidan av ekonomin uppvisade inte alls samma imponerande utveckling som den på Aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara den kraftiga börsuppgången som ägde rum i Sverige under 1980- och 1990-talen.

I uppsatsen undersökts ex-dividend fenomenets förankring på den svenska Aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att observera eventuella skillnader mellan det utdelade värdet och aktiekursförändringen dagen efter utdelningsrätten skiljts från aktien samt hur eventuell överavkastning i sådana fall kan förklaras. I en kvantitativ undersökning analyseras den svenska Aktiemarknaden mellan åren 1996-2003. Slutsatsen i denna uppsats blir att det statistisk sätt inte går att påvisa någon överavkastning kring ex-dividend dagen på den svenska Aktiemarknaden. Den svenska marknaden visar istället tydliga bevis på en mellanstark form av effektivitet..

Den här kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv med både framgångsrik och ej framgångsrik utgång på den svenska Aktiemarknaden mellan år 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvärvssituationer på de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgångsrika och 20 ej framgångsrika. Genom att imitera Jensens tillvägagångssätt har konsekvenserna av de fientliga förvärven på både målföretag och förvärvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjälp av måttet överavkastning. Överavkastningen har vägts mot respektive periodstudies antal och därmed har den vägda genomsnittliga överavkastningen räknats fram.

Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering ? Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansieringFörfattare: Stefano Collén Petralia och Omar AbdirahmanHandledare: Åke BertilssonNyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringarSyfte: Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med Aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med Aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen.Metod: Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.Resultat: Hedgefondernas betavärden och korrelation med Aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och Aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av Aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är.

Denna uppsats syfte är att studera finansanalytikers val av värderingsmodeller, värderingsfaktorer och informationskällor på den svenska Aktiemarknaden under hösten 1998. Det är av stort intresse att analysera finansanalytikers arbetssätt, vilka värderingsfaktorer och informationskällor som är väsentliga vid aktievärdering, då flertalet forskningsresultat sammantaget styrker det faktum att finansanalytikern har en aktiv roll att fylla på Aktiemarknaden. För att uppnå studiens syfte genomfördes en enkätstudie som bygger på Olberts undersökning från 1992 rörande samma ämnesområde. Resultaten från enkäten visar att finansanalytikerna huvudsakligen utgår ifrån fundamental analys vid värdering av aktier samt att de samlar in information ur årsredovisningen, delårsrapporter och från diskussioner med företagsrepresentanter. De värderingsfaktorer som finansanalytikerna främst prioriterar är vinst/aktie, kassaflöde samt ledningskompetens..

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med Aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med Aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än Aktiemarknaden..

I denna uppsats undersöker jag huruvida CAPM eller APT modellerna ger resultat på den svenska Aktiemarknaden mellan 1998 och 2007. Jag undersöker om någon av dessa modeller passar in i den svenska Aktiemarknaden och hurdan är resultatet. Det som gör uppsatsen intressant är att jag använder båda modellerna i en och samma studie och jämför resultatet av uppskattningar av modellerna. Som markandsindex har jag använt OMXS30 index och som makroekonomiska variabler i APT-modellen har jag använt inflation, oljepris, industriproduktionsindex och ränta. Resultatet av studien är att med de makroekonomiska variablerna, som jag har använt, ger både CAPM och APT likvärdiga resultat.