I ett samhälle där ständig förändring sker, låter sig inte Sverige vara oberört. Den svenska associationsrätten är inget undantag, då det främst angående det svenska privata aktiebolaget sker utredningar med ett specifikt mål: förenkling. En av utredningarna handlar om huruvida en sänkning av Aktiekapitalkravet, från 100 000 SEK till 50 000, 20 000 eller 1 SEK, för svenska privata aktiebolag är lämplig. Utredningen som pågår kommer att presenteras i sin helhet den 31 mars 2009. Om utredningen visar att en sänkning av Aktiekapitalkravet är lämplig kan det få många konsekvenser, både för interna och externa intressenter.

Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspärr, borgenärsskydd samt underlättat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida Aktiekapitalkravet ärför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommitté för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan främjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa Aktiekapitalkravet. Många stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hållit fast vid traditionen att alla aktiebolag måste ha ett baskapital. Incitamentet till en förändring i Sverige har varit att underlätta för aktiebolagsbildning så att fler företagare får möjlighet och råd att starta bolag av denna form.

Currently there is a tendency in the EU to adjust the minimum-capital requirement. In France and Germany the requirement for private limited liabilities has been totally abolished, whilst other countries have chosen to reduce their requirement. The Swedish law concerning the minimum-capital requirement is from 1st of April 2010 being lowered to 50 000 SEK. In common law jurisdictions such as United Kingdom and USA a minimum-capital requirement does not exist. The european main argument to keep such a requirement is that it accomplishes a creditor protection.

Bakgrund och problem: 1 april 2010 sänktes dåvarande kapitalkrav från SEK 100 000 till SEK 50 000 för att bland annat underlätta för företagare att nyttja bolagsformen. Flera remissinstanser argumenterade mot en sänkning och underströk betydelsen av att ytterligare forskning var nödvändig.Syfte: Att komplettera tidigare forskning med en konsekvensstudie av hur det sänkta kapital-kravet har påverkat konkurser i samtliga svenska mikroföretag som registrerats under 9 månader före och efter lagändringen.Avgränsningar: Studien beaktar endast företag som enligt EU definieras som mikroföretag. Vidare analyseras enbart företagens finansiella rapporter. Ingen hänsyn tas till företag som startar med ett aktiekapital överstigande SEK 200 000, då de inte anses påverkas av lagändringen.Metod: Dubbelsidig hypotesprövning, med både ett parametriskt och icke-parametriskt test, testar skillnader i aktiekapital mellan de företag som går i konkurs och de som fortlever. En multipel logistisk regressionsanalys testar om företag med ett aktiekapital om SEK 100 000 eller högre, har högre odds för att fortleva.

Sänkningen av Aktiekapitalkravet från 100 000 till 50 000 SEK den 1 april 2010, förverkligades för att förbättra de institutionella villkoren för de privata aktiebolagen och för att fungera som ett incitament till att öka småföretagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de privata aktiebolagen har valt att lösgöra eller behålla sitt aktiekapital efter denna nya regel och varför. Dessutom ämnar studien att undersöka om det finns skillnader mellan de som väljer att minska eller att behålla sitt aktiekapital avseende bransch, ålder och omsättning. Studien baseras på en enkätundersökning som innefattar 212 respondenter. De resultat som denna undersökning kommer fram till är: Att majoriteten av de privata aktiebolagen har valt att behålla sitt aktiekapital.Att anledningen bakom att behålla aktiekapitalet är att bevara företagets kreditvärdighet, att använda aktiekapitalet i verksamheten och för att proceduren med att sänka aktiekapitalet anses vara krångligt och tidskrävande.