Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida avkastningar mellan etiska Aktiefonder och traditionella Aktiefonder är likvärdiga. Vidare avser uppsatsen att klargöra hur etiska fonder definieras ur ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i rådande forskning. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank och Morningstar. Det kvantitativa innehållet består av fondernas årliga avkastningar. Undersökningsperioden sträcker sig från december 2008 till december 2012. Teori: Beta, Sharpekvot och Modern Portföljteori. Slutsats: Studiens slutsats påvisar inga större skillnader mellan de etiska och de traditionella fonderna sett till avkastning. Den traditionella fondgruppen var den som hade marginellt bättre avkastning..

I denna studie undersöks fondstorlekens inverkan på prestation i form av avkastning. Dagens ekonomier utmärks av hög volatilitet och innehåller många perioder av upp- och nedgångar, vilket påverkar valet av investering. Sverige är bäst på fondsparande i världen på så sätt att störst andel av befolkningen sparar i fonder, där Aktiefonder är populärast. Vi frågar oss i denna uppsats om storleken av en aktiefond även kan vara något man bör ta hänsyn till i sitt val av fonder. Genom att undersöka 26 svenska Aktiefonder i perioder av upp- och nedgångar på den svenska marknaden under åren 2000-2011 och jämföra deras prestation inbördes och mot index, så utreder vi om storlek har betydelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida hedge- och Aktiefonders avkastning påverkas av samma riskfaktorer. Vidare syftar studien även till att undersöka om hedgefonders och Aktiefonders riskexponering är konstant över tiden eller ej. Slutligen analyseras även hedgefonders förmåga att förutspå upp och nedgångar på marknaden och därmed generera överavkastning. Det angreppssätt som har använts i undersökningen är av det kvantitativa slaget, där regressionsanalyser har genomförts för att undersöka svenska hedge- och Aktiefonders riskexponering samt svenska hedgefonders market-timing förmåga. Studien bygger på avkastningsinformation, under tidsperioden 2001-2004, för 20 hedgefonder och 20 Aktiefonder.

Background: There has been an increase in savings and investment in recent years along with an increased interest in responsible investments. Ethical mutual funds has developed and gained increasingly popularity.Aim: The aim of the study is to examine if ethical mutual funds are an equivalent alternative to traditional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return on the Swedish stock market.Theory: Beta, Jensen's Alpha, Sharpe ratio, Treynor ratio, and Modern Portfolio Theory.Method: Quantitative survey method, a statistical study.Conclusion:The study concludes that there is no significant difference between ethical and conventional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. The small differences that exist between the two fund groups are in favor of the ethical fund group, indicating that funds is a comparable investment option compared to traditional mutual funds..

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global Aktiefonder för att vidare analysera vilka Aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen.

Syftetmeddettaarbeteärattförsökabeskrivavilkakvantitativafaktorersomkanförklarafondersöveravkastninggentemotjämförelseindex.DettagenomattanalyseraobserveraddataförglobalaAktiefondernoteradeisvenskakronorgenomstatistiskametoder,blandannatminstakvadrat--?skattningarochlogistiskaregressioner.Denundersöktamodelleninnehållervariablerförfondförmögenhet,delägarskapiförvaltningsbolaget,genomsnittligtP/E--?talhosunderliggandeaktieinnehav,allokeringsstorlek,omsättningshastighet,aktivrisk,avgiftochålderpåfond.Ensammantagenobservationavresultatenärattöveravkastningverkarfinnashosäldrefondermedlågavgiftochstabilinvesteringsprofil.Resultatenharenförhållandevisgodförklaringsstyrka..

För en investerare finns flera olika typer av investeringar att välja mellan där två av dessa är investmentbolag samt Aktiefonder. Avkastningen för de båda alternativen bör avspegla risken vilken respektive investering besitter.Denna uppsats undersöker vilket investeringsalternativ, svenska investmentbolag eller svenska Aktiefonder, som ger bäst avkastning i relation till risken för investeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns någon skillnad i risk och avkastning mellan svenska börsnoterade investmentbolag och svenska Aktiefonder samt vilket av dessa två alternativ som genererar högst avkastning i förhållande till risken.Uppsatsen har valt att avgränsas till 16 stycken Sverigefonder samt 4 stycken svenska investmentbolag under perioden 1999.01.01 ? 2008.12.31. De data som använts i uppsatsen är främst kvantitativ i form av sekundärdata, men även kvalitativ i form av en intervju.

Purpose:        The intention of this study is to distinguish if there is a correlation between mutual funds administration fee and their return. The study will also observe if there is a difference regarding the return between active and passive management fees.Method:        The study is founded on a deductive approach because the study is based on existing theories. Quantitative research based on statistical data has been used. A correlation analysis has been applied to determine if there is a correlation between the chosen variables.Conclusion:   The conclusion of the study is that active management of funds mainly do not give a higher return than passive management funds. Neither is the administration fee dependent on the risk a fund has..

Problem: Använder sig fondförvaltare av ett markant ökat risktagande för att försöka återta förlorad avkastning relativt konkurrenter? Vilka incitament kan leda till en förändring i riskjusteringen? Finns det några faktorer som har samband med riskjusteringen eller är fondförvaltarens riskbeteende slumpartat? Hur väl överensstämmer våra resultat med tidigare studier inom området för vår undersökning? Syfte: Vårt huvudsyfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i förändring av risknivå mellan de fonder som har lägre avkastning än medianen och de fonder som har högre avkastning än medianen. Vårt delsyfte är att försöka förklara medelriskjusteringen under andra halvan av året för de fonder vars avkastning hamnade under medianen för avkastningen under första halvan av året; givet att en sådan förändring föreligger. Metod: Vi utförde först en studie av befintlig teori inom området. Test av turneringshypotesen med hjälp av c2-metoden genomfördes på 41 stycken svenska Aktiefonder.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska Aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska Aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material.Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna.Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen.

Förekomsten av dolda indexfonder har flitigt diskuterats i media den senaste tiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivt förvaltade svenska aktivt förvaltade Aktiefonder verkligen är. Detta ska genomföras genom att titta på tre olika aktivitetsmått vilka är active share, aktiv risk och omsättningshastighet. Tidsperioden för denna studie sträcker sig mellan åren 2012-2014. I undersökningen granskas sexton Sverigefonder.

Med denna uppsats har jag haft för avsikt att försöka besvara följande frågor, som jag tycker är relevanta för investerare inom fondsparande.Finns det ett samband mellan en aktiefondkategoris avkastnning och dess placeringsinriktning?Vad kan påverka skillnaderna i avkastningen mellan aktiefondkategorier med olika placeringsinriktningar?.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om det har förekommit något samband mellan totalkostnadsandelen (TKA) och avkastningen hos svenska Aktiefonder under tidsperioden 1999 till 2003. Vidare är syftet även att undersöka huruvida fondens avgiftsstruktur har påverkat fondens avkastning. Metoden som har använts i uppsatsen är av det kvantitativa slaget, där regressionsanalyser har utförts för att utvärdera huruvida fondavgiften och avgiftsstrukturen har haft någon inverkan på avkastningen. De fonder som ingår i studien är Sverigefonder med kurshistorik på minst 5 år. De data som används har främst inhämtats från databasen SIX Trust, men även från Morningstar och PPM.

Bakgrund och problem: Fondsparandet har under senaste 30 åren ökat kraftigt i Sverige, där befolkning såg en möjlighet till att säkra upp en framtid. Dagens situation angående information om fonderna ser ut på så vis att internet har möjliggjort tillgängligheten, vilket kan göra det svårt för spararen att välja bland urvalet av fonderna. Därmed kan valet hamna på att låta en förvaltare från en av storbankerna som Handelsbanken och Swedbank att sköta fonderna. Frågan som författarna ställer sig är från vilka av de utvalda förvaltarna Handelsbanken, Swedbank och andra fondbolag som fonderna är mest lönsamma att investera i?Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning är att se vilka av fonderna ur de valda fondgrupperna som presterat främst under en femårsperiod och de som är bäst att investera i.

Denna uppsats tar upp en viktig aspekt vid granskning av fonder, nämligen vad fonder jämförs mot, om de jämförs mot ett index inklusive eller exklusive utdelning. Detta är ett viktigt område som bland annat har uppmärksammats i media. Det har förekommit att vissa fonder gav missvisande information då de inkluderar utdelning medan dess jämförelseindex exkluderar utdelning. Således är syftet med denna uppsats att undersöka hur omfattande fenomenet är bland storbankerna i Sverige. Samt om det finns ett samband mellan att fonder redovisar en bättre kursutveckling än dess index om denna exkluderar utdelning.Studien avser att granska Aktiefonder hos storbankerna, Handelsbanken, SEB och Nordea.