En anställds erfarenheter av arbetet påverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dåliga erfarenheter sänker den. Det finns olika former av commitment, Affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en känslomässig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  Människor som känner starkt för sitt arbete uppvisar också mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism är en negativ  attityd mot det anställande företaget. Syftet med arbetet är att belysa förhållandet mellan organisatorisk cynism och Affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anställningstid påverkar dessa.

I syfte att undersöka psykometriska egenskaper hos Affektiv självskattningsskala (AS-18) fyllde 88 patienter med diagnos bipolär typ I (N=46) eller typ II (N=42) i självskattningsskalorna AS-18 och MADRS-S vid två tillfällen med en dags mellanrum. Principalkomponentsanalys för AS-18 genomfördes med extrahering av två komponenter. Items laddade i de delskalor de tillhörde. Intern konsistens mättes med Cronbachs alfa och överensstämmelse med Cohens kappa. Test-retest-reliabiliteten beräknades.

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig åt mellan generation Y och generation babyboomer. Utgångspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori där lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna Affektiv, pågående och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i Affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pågående lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkäter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jämför grupperna användes ANOVA.

Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och Affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Studien undersöker huruvida människor minns tidigare stressrelaterade händelser utifrån vilken Affektiv personlighetsgrupp de tillhör. Även den möjliga inverkan av kön och ålder studeras. Studien bygger på en dagbokstudie (MacDonald, et.al, 2009) innehållande 72 deltagare som under 28 dagar fyllt i en enkät innehållande frågor om upplevelsen av stress och därefter skattat minnet av den upplevda stressen under perioden. Hypotesen är att det kommer finnas skillnader mellan de Affektiva grupperna, det kommer inte finnas några skillnader mellan könen, och ålder kommer inte att påverka. Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader mellan de Affektiva grupperna, könen, eller ålder.

Dagens teknologiska samhälle ställer höga krav på människan, bland annat gällande att processa information. Vid utformning av system tas det numera vanligtvis hänsyn till människa-datorinteraktionen (MDI) för att erhålla en så hög användbarhet som möjligt. Affektiv Informatik, som är ett utvecklat sätt att förhålla sig till MDI, talar för att utveckla system som både kan uppfatta och förmedla emotioner till användaren. Fokus i rapporten är hur ett system kan förmedla emotioner, via dess färgsättning, och därmed påverka användarens emotionella tillstånd. En kvantitativ undersökning har utförts för att ta reda på hur färger kan användas i ett system för att förmedla känslouttryck till användare.

Uppsatsens syfte är att ur ett kundperspektiv skapa en ökad förståelse för kortkunders butikslojalitet och syn på kundkort i dagligvarudetaljhandeln. Som utgångspunkt har vi haft en analysmodell om Affektiv, kognitiv och konnativ kundlojalitet, av Dick & Basu (1994). Vi har använt oss av en explorativ undersökningsmetod. Genom djupintervjuer med 11 stycken dagligvaruhandelskunder har vi samlat in vår primärdata. Våra respondenter var kognitivt lojala till ett av sina kundkortsföretag.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att skapa bättre förståelse för hur en säljare förmedlar empati för kunden i en säljrelation. Tidigare forsknings uppmärksamhet för förståelsen och empatins påverkan utgör grunden till att vi mer specifikt vill undersöka; hur kunden uppfattar att fastighetsmäklaren förmedlar Affektiv respektive kognitiv empati i en säljrelation.Metod: En studie av kvalitativ art valdes med bakgrund till studiens syfte. För insamling av kvalitativ data använde vi oss av tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer, vilka utfördes med respondenter som anlitat en fastighetsmäklare inom de närmaste tre föregående åren. Well-grounded theory användes sedan som analysmetod av det empiriska materialet.Slutsats: Studien indikerar att kunden uppfattar både Affektiv och kognitiv empati i mötet med fastighetsmäklaren. Vi har genom analysen uppmärksammat skillnader och likheter i respondenternas svar, mer specifikt har vi funnit att kundernas uppfattning av empati upplevs olika av olika personlighetstyper och situationer.Förslag till vidare forskning: Vi anser att vidare forskning bör ta hänsyn till fler variabler, exempelvis ålder, kön, personlighetstyp eller situation.

Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har på läsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav två med emotikoner och två utan emotikoner. Hypotesen är att emotikoner kommer att generera en större afektiv respons hos den som läser e-postmeddelanden än vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehållande emotikoner genererade inte större Affektiv respons än de utan emotikoner..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om konsumenten påverkas av att få en gåva av handlaren. De hypoteser som undersöks är om nivån av kundtillfredsställelse ökar, om konsumenten handlar för en större summa pengar, om relationen stärks och om lojaliteten ökar när konsumenten får en gåva av handlaren. Ett experiment utförs på ICA Maxi i Karlstad för att om möjligt kunna se skillnader när tre olika gåvor delas ut; ett vagnmynt med personligt bemötande, en kupong för gratis Pringleschips och Pringleschips med personligt bemötande. Dessa resultat jämförs sedan med resultaten från ett nollvärde. I den teoretiska referensramen presenteras teorier som är kopplade till experimentet. Dessa handlar om kundtillfredsställelse, reciprocitet samt Affektiv och kalkulativ relation. Referensramen avslutas sedan med att presentera fyra olika nivåer av lojalitet; kognitiv, Affektiv, konativ och handlingslojalitet. För att besvara uppsatsens syfte har författarna först valt att samla in sekundärdata till den teoretiska referensramen.

Syftet är att undersöka hur fyra Affektiva personlighetsgrupper skiljer sig i stress, sömnsvårigheter och smärta. De fyra Affektiva personlighetstyperna är självförverkligande, lågAffektiva, högAffektiva och självdestruktiva. Studien inkluderade färdiginsamlad data från The Middle Sweden Pain and Sleep Project. I studien deltog 611 män och 838 kvinnor i varierande åldrar (M=46.93, SD=12.73). Det visade sig att det fanns signifikanta skillnader i stress, sömnsvårigheter och smärta mellan grupperna.

Stämmer det att ?ett gott skratt förlänger livet?? Påverkar individens positiva känslor så som glädje individens hälsa?Syftet med studien var att undersöka om det fanns samband mellan individens förmåga av resilience (motståndskraft), upplevelser av arbetsstress samt affekt och om det fanns skillnader mellan Affektiva profiler i individens förmåga av resilience och upplevelser av arbetsstress.Tidigare forskningar visar att positiva känslor har ett samband med individens bemästrings strategier i samband med upplevelser av stress. Forskningen visar också att individer med en personlighet som karaktäriseras av optimism har en förmåga att bredda sitt kognitiva spektrum av lösningar i samband med utsatthet för negativ stimuli. Vilket gör det möjligt för individen att hantera kraven som ställs idag på arbetsmarknaden. Individer däremot med en hög neurotisk personlighet har mindre förmåga av resilience vilket innebär att de får större svårigheter att hantera negativa stimuli som exempelvis kommer ifrån en kravfylldarbetssituation.

Detta är en uppföljning av utbildningen i Psykodynamisk Affektfokuserad Korttidsterapi som gavs på psykoterapeutprogrammet med psykodynamisk inriktning 2004 -2007. Syftet är att följa upp om PAK fortfarande upplevs angeläget och om utbildningen har påverkat arbetet och rollen som psykoterapeut. Detta har gjorts via en enkät och intervjuer. Studien visar att PAK haft ett tydligt inflytande på arbetet och synen på rollen som psykoterapeut för de flesta av de intervjuade och att det finns en upplevelse av engagemang och vitalisering hos terapeuterna. En ansats till att få en bild av vad som är attraktivt i förhållningssättet görs och det förs en diskussion kring detta.

I syfte att undersöka psykometriska egenskaper hos Affektiv självskattningsskala (AS-18) fyllde 88 patienter med diagnos bipolär typ I (N=46) eller typ II (N=42) i självskattningsskalorna AS-18 och MADRS-S vid två tillfällen med en dags mellanrum. Principalkomponentsanalys för AS-18 genomfördes med extrahering av två komponenter. Items laddade i de delskalor de tillhörde. Intern konsistens mättes med Cronbachs alfa och överensstämmelse med Cohens kappa. Test-retest-reliabiliteten beräknades.