Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk väggfärg hade någon inverkan på Affekt och minnesprestation samt hur väggfärgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (färg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes där 34 försökspersoner (20 män och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblå väggfärgen skattades som ljusare och skrikigare, jämfört med den mörkgrå väggfärgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader påvisades och inga signifikanta effekter av väggfärg på Affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna återhämtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med Affekt..

Platsannonser är en viktig del av organisationers rekryteringsprocess, då människor kan finna en tjänst intressantare än en annan enbart beroende på platsannonsernas utformning. Potentiella sökande till annonserade tjänster söker hellre vissa tjänster för att annonserna som beskriver dem ökar läsarens positiva Affekt. De vanligaste formuleringarna i svenska platsannonser för rekryterartjänster är anglicismer och positivt laddade adjekltiv, och syftet med denna studie var att undersöka hur dessa formuleringars förekomst i platsannonser för rekryterartjänster påverkar läsarens Affekt, samt intention att söka tjänsten. Undersökningsdeltagarna var 118 PAO-studenter. Fyra enkäter användes, varje enkät innehöll en av fyra platsannonser som beskrev samma tjänst men med olika ordval, samt frågor om Affekt och intention att söka.

Tidigare forskning antyder att människor kan grupperas i fyra Affektprofiler som består av hög eller låg positiv Affekt och hög eller låg negativ Affekt. Studiens syfte var att undersöka dessa fyra olika Affektprofiler och deras relation till tre adaptationsproblem; sömnbesvär, depression samt ångest. För att besvara syftet användes data från 2370 deltagare från en svensk population där hänsyn till sjukdomsprevalensen inte togs. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan Affektprofilernas relationer till adaptationsproblemen. Dem självdestruktiva individerna rapporterade högst värde av adaptationsproblemen följt av hög Affektiva, låg Affektiva och självförverkligande individer.

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs Affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers Affekt och beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av Affekt och dess inverkanöver vårt beslutsfattande och hur det går att påverka en individs Affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs Affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers Affekt och beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av Affekt och dess inverkanöver vårt beslutsfattande och hur det går att påverka en individs Affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Smärta är en komplex biopsykosocial process i vilken vårdgivarnas bemötande verkar kunna spela en viktig roll. Syftet med denna uppsats var att genom ett experiment undersöka om validering leder till lägre grad av katastrofierande, negativ Affekt och ilska samt mer tillfredsställelse med bemötandet jämfört med invalidering. De 62 deltagarna, samtliga studenter utan smärtproblematik, randomiserades till betingelserna validering respektive invalidering. En smärtinducerande övning utfördes varpå deltagarna skattade en rad psykologiska mått. Efter varje övning gavs antingen betingelsen validering eller invalidering.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om anorektiker upplever känslor av skam under sin sjukdomstid och hur skammen i så fall uttrycks och hanteras. För att besvara syftet har jag använt mig av fallmaterial i form av självbiografiska böcker som skrivits av unga flickor med anorexia. Ur dessa böcker har jag lyft fram citat som indikerar på olika former av skam. Forskning om anorexia i relation till emotioner är relativt begränsad. Skam beskrivs som en negativ Affekt som uppkommer när individen ser sig själv genom andras ögon och värderar sig själv negativt.

Brottsvittnens utsagor om gärningsmän är oftast avgörande för att identifiera gärningsmannen. Det är av vikt att undersöka hur dessa vittnen bör behandlas och förhöras för att dessa ska kunna ge en så korrekt beskrivning som möjligt av gärningsmannen. Forskning tyder på att användandet av den så kallade kognitiva intervjun ger mer korrekt information från vittnena än ett standardpolisförhör. Dock finns en effekt kallad verbal överskuggning vilken gör att vittnena får svårt att identifiera ansiktet om identifieringen sker nära inpå den kognitiva intervjun. Denna studie undersöker om effekten av verbal överskuggning går att påverka genom Affekt, då Affekt tidigare har visats påverka hur människor processar visuell information och ansikten.

Tidigare forskning har påvisat att olika former av djurterapi är effektiva terapiformer för både barn och vuxna med olika psykiska hälsoproblematiker. Syftet med denna studie var att undersöka om en form av djurintervention, så kallade djurassisterande aktiviteter påverkar depressiva besvär och positiv Affekt hos äldre på servicehus, samt om det förekommer någon skillnad i dessa mått beroende på om de äldre har eller inte har haft djur tidigare. Deltagarna bestod av tjugo pensionärer, uppdelade genom randomisering i två grupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Under fyra dagar fick experimentgruppen träffa två hundar medan kontrollgruppen träffade en utåtriktad kvinna. Positiv Affekt och depressiva besvär mättes före och efter interventionen.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Medveten närvaro (mindfulness på engelska) och dess hälsofrämjande effekter ärett väl studerat ämne i relation till en rad psykologiska problem och tillstånd.Dess relation till utmattning är däremot bristfälligt dokumenterad, inte minstvid idrottsrelaterad utmattning. Syftet med denna studie var därför attundersöka frekvensen av utmattningssymptom hos elitidrottare och om dessasymptom hade ett samband med mindfulnessförmågan. Förekomst av positiv ochnegativ Affekt kontrollerades även mot både utmattningssymptom ochmindfulnessförmåga. Unga elitidrottare (N = 126, M ålder = 17,4 år) besvarademätinstrument som mätte symptom på kontextfri utmattning(känslomässig/fysisk trötthet, håglöshet, spändhet samt mental trötthet),idrottsrelaterad utmattning (fysisk och emotionell utmattning, försämradprestation samt nedvärdering av idrottens betydelse), uppmättmindfulnessförmåga samt förekomst av positiv och negativ Affekt. 17 % avdeltagarna uppvisade poäng som indikerar en ökad risk att drabbas avstressrelaterad ohälsa.

Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka om enhästunderstödd aktivitet med en ridterapeut kan påverka stress- och energinivå samtpositiv och negativ Affekt hos individer. Studien belyser om en sådan aktivitet kanfungera som copingstrategi och ge stressreduktion. En utgångspunkt var också att undersöka könskillnader beträffande stressreaktioner. I studien användes Stress- och energitest samt PANAS-test för pre- och post-mätningar. I studien ingick 69 respondenter, 42 kvinnor och 27 män.

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan personlighetsdraget neuroticism och yttre motivation, a-motivation, låg självkänsla samt negativ Affekt. Syftet med studien var att öka förståelsen för neuroticism som personlighetsdrag utifrån individernas motivationstyp, självkänsla samt individernas Affektiva tillstånd. Studien undersökte även reliabiliteten hos instrumentet Mini-IPIP som har undersökt personlighetsdrag inom Big-five-teorin. Syftet testades med hjälp av fyra självskattningstester. Dessa var Mini-IPIP, Situational Motivation Scale (SIMS), Positive Affect and Negative Affect Scale (PANAS) samt Rosenbergs Self-esteem Scale (SES).

Studien ämnar undersöka om människor med ADHD uppvisar en högre prevalens av otrygg anknytning (enligt testet ASQ) än normalbefolkningen. Metoden som har använts för att mäta detta är en internetbaserad självskattningsenkät; Attachment Style Questionnaire, ASQ, som är ett test som mäter olika kateogier av relationella mönster baserade på anknytningsteori. Testresultatet indikerar en hög förekomst av otrygg anknytning (95 %) i den undersökta gruppen. Med tanke på begränsningar I validiteten främst på grund av endast användningen av enbart ett test för mätning och på grund av att ASQ mäter relationella aspekter i en individ så undersöker studien först och främst resultatet av relationella mönster i gruppen ADHD..

Tidigare studier har visat att ett syfte med stereotypisering är att ge vägledning i möten med andra människor där en snabb personbedömning kan underlätta kommunikation och kognitiva strategier. I denna studie har undersökts om ett negativt Affekttillstånd kan förbättras vid en negativ stereotypbedömning av en person som det är socialt accepterat att ogilla, alltså om avreaktion förekom. Deltagarna, 111 studenter vid Luleå tekniska universitet, ingick i ett experiment där Affektmanipulation, personbedömning och självskattning av Affekttillståndet gjordes med hjälp av enkäter och försöksledarens anvisningar. Resultaten visar, tvärtemot antagandet, att deltagare som initialt varit negativa till sinnes blev ännu mer negativa efter att ha bedömt en person, vilken det är socialt accepterat att ogilla. I kontrollgrupperna påvisades ingen ökning av den negativa Affekten..