Denna uppsats behandlar variation i argumentstrukturen kring verbet ge, från äldre fornsvenska till modern svenska, och vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom denna variation. I uppsatsen presenteras två studier, en som behandlar variationen mellan konstruktion med dubbelobjekt och konstruktion med bundet Adverbial (prepositionsfras) och en som behandlar variationen mellan neutral ordföljd (där mottagaren står före temat) och omvänd ordföljd (där temat står först). Omvänd ordföljd innefattar även belägg där mottagaren är realiserad i form av en prepositionsfras. Det framkommer att variationen mellan de två ordföljdsalternativen varit mer eller mindre konstant över tid, medan konstruktion med bundet Adverbial börjar användas under äldre nysvensk tid och blir vanlig först under 1700-talet. Uppkomsten av konstruktion med bundet Adverbial tycks ske samtidigt som dubbelobjektskonstruktionen med omvänd ordföljd försvinner.

Denna uppsats är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag om tjugo andraspråksinlärares syntax i texter skrivna för nationella prov i svenska som andraspråk B på gymnasienivå. De aspekter utifrån vilka texternas syntax analyseras är vilka bisatser som inlärarna använder, hur de topikaliserar Adverbial och hur de placerar Adverbial föredet finita verbet i bisatser. Genomgående analyseras dessa utifrån ett betygsperspektiv. Tio av eleverna har fått godkänt betyg och tio icke-godkänt.Undersökningen visar att skillnaderna vad gäller användningen av olika bisatstyperär små. Däremot finns mycket stora skillnader i spetsställningen av Adverbialen ihuvudsatser och Adverbialens placering i bisatser, där det är över hälften av bisatserna ide icke-godkända texterna vars ordföljd är målspråksavvikande..

The term ?Object Shift? means that a weak object pronoun has been raised to a position to the left of a sentence Adverbial. Primarily, there are two positions to which a weak object pronoun can be raised; one of them is called Long Object Shift.In this paper, I primarily deal with finite verb frequencies in sentences with Long Object Shift in Swedish. Also, in order to further define the verbs in these sentences I discuss verb semantic and syntactic valence in relation to the shifted object. Furthermore, I discuss the search methods which have generated sentences with Long Object Shift in written sources in Swedish; an equivalent study has never been done before.

Denna undersökning analyserar Vorfeld och fundament i tyska marknadsföringstexter i översättningar av dem till svenska, för att ta reda på hur dessa skiljer sig mellan språken. Slutsatsen av undersökningen är att tyskan och svenskan i normala fall placerar subjekt eller Adverbial i initial position. Andra satsdelar innebär oftast betoning..

Uppsatsen handlar om negationens placering i huvudsats. Min hypotes är att negationens placering ändras under 1500-talet, från fundament till satsAdverbialsplats.Undersökningens material består av sju texter, Järteckensboken är den äldsta och Johan Runis: Prosatexter på svenska är den yngsta..

In this study I compare the use of reporting verbs in direct speech in Swedish and Polish literary prose. The aim is to examine how differences in usage are reflected in translations to and from Swedish and to what extent the translator adapts the text to the target language and its literary conventions.I have compared the material on two levels: source text versus source text in Polish and Swedish respectively, to see what kind of speech verbs are most commonly used, and source text versus target text, to study the strategies the translators have used and to what extent reporting verbs are altered or not.I have also studied quotation verb + Adverbial phrase or prepositional phrase, to investigate if they are more frequent in the two target texts or adapted to the literary concentions of the target language. .

Children?s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments.The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children?s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances.

I denna uppsats undersöks nollinstansiering av objektsargument tillverben läsa och döda. Med andra ord undersöks användning av dessaverb utan uttryckt objekt, som i Erik låg på sängen och läste ochrökning dödar.Syftet med uppsatsen är tudelat. Det ena syftet är att undersöka vilkagrammatiska konstruktioner som förekommer tillsammans med verbenläsa och döda när objekten är nollinstansierade enligt indefinitnollinstansiering (INI) och definit nollinstansiering (DNI) (Fillmore1986). Det andra syftet är att undersöka om INI och DNI är sinsemellanlika vanligt i detta material, eller om den ena typen av nollinstansieringär vanligare än den andra. Varken de samförekommandekonstruktionerna eller fördelningen mellan INI och DNI har undersöktssystematiskt och empiriskt i tidigare studier.

Children?s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments.The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children?s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances.

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsAdverbial och modala satsAdverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsAdverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka tre andraspråkselevers situation på gymnasiet. De tre eleverna kommer från Afghanistan, och deras hemspråk dari är en dialekt av persiskan. En fråga var huruvida interferens från hemspråket kunde märkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra fråga var på vilken nivå elevernas läs- och begreppsförståelse låg, och en tredje gällde vilka uppfattningar de hade om att lära sig svenska och att studera på gymnasiet. Slutligen söktes svar på hur lärare kan stödja eleverna i deras språkutveckling och därmed också i deras kunskapserövrande.Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att få veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jämförelser med persiskan.