FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

AbstractIngvor Stagling: Wilhelm Stenhammar och Den signade dag. Från uppteckning till rapsodi. C-uppsats vid institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet. Vt 2001.Med utgångspunkt i Bo Wallners frågeställningar kring Stenhammars orkesterrapsodi Midvinter undersöks den folkliga koralen Den signade dag från uppteckning 1902 till rapsodi 1907, med en odaterad fyrstämmig koralsats som mellanled. Stenhammars uppteckning av Moratraditionens Den signade dag, meddelad av en ung Zornmodell, visar melodisk överensstämmelse med en tidigare (1887) och en senare uppteckning (1922) av Moratraditionen, men har en rytmiskt individuell utformning.

?Ackompanjemang, (vardagligt komp) av franska accompagner 'ledsaga', är musik som beledsagar en eller flera sjungna eller instrumentala stämmor. Ibland har Ackompanjemanget en underordnad, stödjande funktion, men lika ofta har de ackompanjerande stämmorna en självständig och dialogskapande roll.? Tyda.seUnder hela min period som basist, vilket nu börjar komma upp i några år, så har jag av någon anledning alltid lyssnat väldigt mycket på texten i de låtar jag spelar. Jag har ofta märkt att jag kan delar av texter tidigare än vad sångarna gör det.

Syftet med denna undersökning är att studera olika ensemblelärares strategier för att öka elevernas delaktighet. Lärarna arbetar på gymnasiets estetiska program. Ett särskilt fokus ligger på inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet ställs följande frågor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, är alla elever delaktiga från starten? På vilket sätt förebildar ensemblelärarna? Hur kommunicerar ensemblelärarna med eleverna?Som metod används en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.

Studiens syfte var att undersöka möjligheten till att ta kontroll över min nervositet och atteffektivisera min instudering av Intrada av Arthur Honegger.Bakgrunden är att jag alltid har varit intresserad av att lära mig nya saker och vad jag har velat meddetta arbete är att utveckla min kompetens som trumpetare och det har jag gjort genom mentalträning. Samtidigt som jag har utnyttjat mental träning för att bli mer mottaglig för inlärning så harjag tränat mig i att hantera nervositet. Allt detta har jag gjort för att bli en bättre trumpetare.Min metod har varit att jag läst litteratur om minnesträning, mental förberedelse och ens egeninställning till att utvecklas inom ett område. Jag har sedan använt mig av övningar som jag hittat iböckerna, antingen som de är eller så har jag ändrat på dem för att passa mig och mitt syfte bättre.Arbetets konstnärliga del presenterades i form av en inspelning där jag spelar Intrada utanAckompanjemang och jag valde att göra inspelningen utan ackompanjatör för att visa på hur minvardagliga övningssituation såg ut. Det ger dessutom en väldigt naken bild av hur jag spelat och detär lätt för åhöraren att höra vad som har fungerat bra och vad som jag inte har lyckats med.

Hållbus Totte Mattsson: Framväxten av folkliga spelstilar på gitarr, mandola och bosoki i svensk låtspelstradition under 1980-talet. - Uppsala: Musikvetenskap, 2000. C-uppsats (60 p).Under 1980-talet kom det fram en ny generation musikanter från olika genrer som började intressera sig för spelmansmusiken och till skillnad från tidigare så tog man med sig sina i många fall traditionsfrämmande instrument. Man drevs av en ambition att lära sig ett spelmansmässigt musicerande trots att instrumentet inte var en fiol.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur folkliga spelstilar på de inom spelmansmusiken delvis nya instrumenten gitarr, bosoki och mandola vuxit fram under denna period. Vad har det inneburit för strängmusikanterna och instrumenten att möta en musik som så starkt färgats av fiolen och dess unika instrumentidiomatiska möjligheter? Har speltekniken förändrats? Vad har mötet med ett annat tonspråk inneburit? I vilken form musicerar man? Och slutligen vika inspiratörer och förebilder har funnits?Undersökningen är baserad på intervjuer med tre av periodens mest betydelsefulla strängspelare och en viktig del i uppsatsen är att förmedla deras personliga tankar och funderingar kring frågorna.

Denna text vill ge en inblick i vad romansinterpretation är, och vilken roll man som pianist spelar i tolkningen av både text och musik. Den musikaliska utgångspunkten är sångcykeln ?Hjärtats sånger? av Gunnar de Frumerie, med texter av Pär Lagerkvist. För att kunna belysa så många sidor som möjligt av arbetet som romanspianist studerade jag in alla sex sånger med två sångare som har helt olika rösttyper: Åsa Lansfors Lindblom, en lyrisk sopran som främst sjunger romansrepertoar och Nils Guste?n, en bas som utbildar sig till operasångare.Varje sång i sångcykeln beskrivs dels utifra?n mina personliga tolkningar av texten och musiken, dels utifrån de diskussioner jag haft tillsammans med sångarna i övningsrummen.